Intervju med Philip Haglund om Blåvitts mittfält, tiden i Holland och hans tankar om framtiden
Alltid Blåvitt träffade Philip Haglund för att prata om Blåvitts mittfält, äventyret i Holland och hur han ser på framtiden.
Alltid Blåvitt: Du har ju varit här i ett halvår nu, hur tycker du att du har kommit in allt?
Philip Haglund: Känns som jag varit här längre faktiskt, det gör det. Jag har blivit bra vän med många i laget och vi hänger en del utanför också. Nu är det ju ganska många nya i laget så jag känner mig mer som en av de rutinerade en som en ny i laget. Men det funkar toppen med alla grabbarna och det som händer nu är fantastiskt.
AB: Får du fortfarande pikningar för dialekten?
PH: Nää, faktiskt inte. I och med att Stahre kom nu så kanske det inte är lika tydligt att man pratar stockholmska.
AB: Men det var ganska mycket förra året eller?
PH: Ja, då var det mycket. Då fick man mycket pikar, men det där är ju bara kul. Sånt lägger sig ju efter ett tag, de andra lär känna mig och då tänker dom inte längre lika mycket på dialekten.
AB: Du kom ju hit från Holland, vad var det som inte funkade för dig därnere?
PH: Det största var att jag inte trivdes socialt. Jag tog chansen och åkte ner dit, men redan när jag var nere första gången och tittade på det så sa min magkänsla nej. Sen när jag kom hem så funderade jag mer på det och tänkte att fan jag har bott här hela mitt liv, jag borde kanske göra något utanför gränserna, mina egna gränser alltså. Jag ville göra något annat så då drog jag ner helt enkelt, men det tog bara ett par månader innan jag sa till min agent att jag kommer inte kunna stanna här.
AB: Var det att du inte komma in i gruppen eller vad var det som inte funkade socialt)?
PH: Jo jag kom in i gruppen, men man spelar bara fotboll några timmar om dagen och sen var det bara hem till ett radhus och jag gjorde ingenting alltså. Det funkar ju ett tag, men när du hållit på så i en månad så blir man helt galen och sen blev det tre månader och sex månader. Jag ville bara därifrån, varje gång jag vara hemma på besök så kände jag att jag inte ville åka tillbaka ner, då är det ganska tydligt att något är fel.
Sen var det ju så att jag spelade alla matcher första halvåret och det gick bra och då var det ju lite roligare, det är alltid roligare när man får spela. Men sen blev jag ju bänkad och nånstans visste jag inte ens om jag ville tillbaka in i startelvan, för då kanske jag inte skulle få dra därifrån, det blev så sjukt till slut. Jag ville helt enkelt dra, jag började tidigt höra mig förr, redan ett halvår innan jag faktiskt lämnade.
AB: Sen var det väl mycket tränarbyten därnere också?
PH: Ja, den första tränaren, han som värvade mig hade ju koll på mig så då fick jag spela. Men vi byte redan efter en månad och jag fick spela under den andra också, men sen kom ytterligare en och han var tydlig med att jag inte skulle få spela.
AB: Ville Heerenveen behålla dig när du lämnade för Blåvitt?
PH: Ja…jag fick ju spela alla matcherna i slutet, men då visste jag redan att det var kört, jag ville lämna och packade och drog redan innan allt var klart. Jag trivdes inte, jag mådde helt enkelt inte bra.
AB: När pratade med Blåvitt första gången?
PH: Första gången var redan i BP, då hörde de av sig till BP och jag visste att de var intresserade, men det var ju inte mer med det, jag drog ju till Holland. Sen tänkte jag inte mer på det i Holland innan jag började höra mig förr med andra klubbar och då var det ganska tidigt som Håkan visade intresse, vi pratade redan i februari.
AB: Hur skönt var det när allt blev klart med Blåvitt, att du skulle få lämna?
PH: Ja, nånstans var det ju så att jag frågade Håkan, går det här? Och han så, ja för vår del går det. Då gick jag upp till Heerenveens ledning och frågade samma sak och sa att jag måste bort. Och då sa de, ja vi kommer lösa det här. Det var ganska tidigt för jag hade varit tydligt med vad jag ville. Sen var jag ju orolig över att det inte skulle gå igenom, men jag trodde ändå hela tiden att det skulle lösa sig, det fanns inget annat.
AB: Fanns det andra klubbar med i diskussionen när du skrev på för Blåvitt?
PH: Ja det var lite danska klubbar, men jag sa till dem direkt att jag vill inte, för jag ville tillbaka till Sverige. Jag förstod inte vad det skulle hjälpa med danska och norska klubbar och jag ville inte stanna i Holland heller, jag ville bara tillbaka. Då var det så att hade jag fått välja tre klubbar i världen så hade IFK vart en av dem, så var det verkligen. Så jag var väldigt glad att IFK var intresserade av mig. För jag vill bo i en större stad, jag vill inte gå till typ Mjällby, eller knappt ens Helsingborg. Jag ville till Göteborg.
AB: Tar du med dig något från Holland då?
PH: Ja, väldigt mycket. Det jag mest tar med mig är att jag kommer slåss för mig själv, även om man är i ett lag och spelar för en klubb, och jag respekterar klubben och den är viktig för mig. Men nånstans kommer jag nu sätta jaget först och jag kommer kanske vässa mina armbågar lite för att ta mig fram. Fotboll är ju inte alltid att man skall vara snäll, det var jag kanske innan. Så nu blir det lite mer att ta hand om mig själv. Sen kommer jag att ta med mig annat jag lärde mig där, spela inför mycket publik och att jag inte kommer ha någon respekt när jag spelar mot bra spelare för jag vet att jag klarar det.
AB: Vi tänkte fråga lite om lägret också, hur tycker du det har varit här nere?
PH: Ja, hur fan har det varit? Man har ju lärt känna varandra mer och det känns som vi blivit bättre kompisar hela gänget. Det är nog det viktigaste. Sen har ju matcherna varit i fokus vilket varit jävligt skönt, för vi har varit så nertränade, eller jag har i alla fall varit det. Så nu har det liksom sprätt lite i benen.
Matcherna tycker jag har varit bra, inte hur bra som helst men ändå bra. Matchen mot Spartak var bra och där var det också enklare för oss att vara bra, eftersom vi fick träna mer på det defensiva, i matchen mot Ljubljana fick vi träna mer på det offensiva och det har vi inte jobbat lika mycket med ännu.
AB: Hur känner du att det gått för dig personligen i matcherna, du har ju fått spela från start…
PH: Det är väl samma som för laget där, defensivt har det gått bra och det kommer jag också att fokusera mycket på i år. I och med att jag tycker att vi har många bra offensiva spelare och de andra mittfältarna är lite mer offensivt lagda, så kommer jag försöka fokusera på att hålla mer tätt bakåt. Mot Spartak tycker jag att jag gör det bra, mot Ljubljana får jag inte lika mycket utrymme för mitt defensiva spel och det är klart jag behöver träna mycket på mitt offensiva, men det kommer.
AB: Det vi sett mycket av nu är den ökade intensiteten på träningar, har det kommit med de nya tränarna för att det är så de vill ha det eller är det en nytändning för att man vill visa upp sig?
PH: Det är både och. Men det har definitivt med tränarna att göra. Hade det inte varit nya tränare så hade det inte kommit lika mycket alls, jag måste säga att Micke har gjort jävligt mycket för det och Magnus också. Också de andra tränarna har höjt sig och det tycker jag ligger mycket hos de nya tränarna att de får fram den intensiteten. Sen har vi ju det i oss alla spelarna, sen fick man kanske inte fram det under hösten, men det finns i oss.
AB: Men du känner att det här verkligen är en nystart?
PH: Ja, det blir det ju alltid med nya tränare, men nu blir det kanske ännu mer med ny Kamratgård och alla nya spelare. Men det är skönt att börja på ny kula, speciellt efter ett år man var missnöjd med, att bara få släppa det. Att få gå in att ta om det från grunden.
AB: Målen hittills har ju kommit via fasta situationer, något Blåvitt inte varit direkt lysande på de senaste åren, är det något ni fokuserat på eller har det bara kommit naturligt?
PH: Det har bara kommit, det kanske är lite av en slump. Men samtidigt har vi ju bra huvudspelare också, mig och Dyre till exempel. Jag skall göra mål på några hörnor varje år. Sen går ju allt ihop, när vi löper in på hörnorna nu löper vi in med full jävla fart och då blir man en mot en och då vinner man den duellen.
AB: Du känner att det inte var så innan?
PH: Ja! Det har med det här att göra (intensiteten), förr löpte man inte in med 100 % och då gör man inte mål på hörnor, så enkelt är det. Nu löper vi in 100 %, det har inte göra med någon taktik eller så, vi kör bara.
AB: Du har ju tagit en del långa inkast hittills, är det något ni pratat om?
PH: Nej, vi har ju inte tränat så mycket detaljer än, det har kommit mer spontant. Vi har ju mest gått in på grunderna, men detaljerna kommer snart. Nu har det mer varit ”ta ett långt Philip” och så gör jag det. Men jag kommer nog få ta en del långa i år…
AB: Är det nån som överraskat på lägret, på plan eller utanför?
PH: Ja vem fan är det…
Nja, jag kommer nog inte på nån. Alla är typ som jag trodde de skulle vara så det är nog ingen som förvånat mig direkt.
På plan borde ju det vara någon…Lund tycker jag varit jävligt bra på träningarna senaste tiden, även om han kanske inte fick till det perfekt mot Ljubljana. Sen Joel också, han är alltid jävligt bra det är en favorit.
AB: Det har ju blivit lite ökad konkurrens på din position nu i och med att klubben värvat två nya innermittfältare, hur går tankarna kring det? Dessutom fanns ju redan Joel och Jakob i truppen också…
PH: För det första är det bara jävligt kul, alltså jag vill vara i det lag som är bäst och vinner mycket. Då skall det vara bra konkurrens och bra spelare och jag är asglad att det kommit in bra spelare, det bara motiverar. Det gör också att jag ännu mer kan fokusera på det jag är bra på och vad jag kan göra för laget. Där är det ju det defensiva, jag är starkt och fysisk. Jag kommer att vinna mycket boll och vinna bollar med huvudet, det kommer jag försöka fokusera så mycket som möjligt på för att komplettera mina lagkamrater så bra som möjligt, så de kan göra sitt. Sen om jag får spela eller inte får vi ju se.
AB: I och med konkurrensen på mitten har det också pratats lite om en eventuell mittbacksroll, tankar kring det?
PH: Det är ett alternativ, men det är mycket viktigt för mig att jag finner en roll som jag kan jobba med. Jag tror inte det blir bra om jag kastas runt och alla indikationer jag fått är att jag skall spela i en defensiv innermittfältsroll. Men visst kan jag spela mittback också, det kan jag.
AB: Vad har du för tankar kring de nya innermittfältarna?
PH: Gerzics har jag ju spelat mot några gånger, han är skicklig med bollen och vi kommer vara ett bollskickligt lag, så enkelt är det och han kommer att passa in perfekt i det. När vi ger han tid och yta kommer han bli livsfarlig med att lägga fram passningar. Farnerud har jag mindre bra koll på, jag vet fan typ ingenting om honom. Men jag kommer ihåg när jag var typ 14-15 bast så var jag i Lyon på utbyte i två veckor och bodde hos en fransk familj. Första dagen tog de med mig på en match och det var sjukt häftigt och i den matchen mötte de Monaco och då var ju Farnerud med. Det skall bli jävligt inspirerande att spela med honom och jag har jävligt höga förväntningar på honom.
AB: Det innermittfältet vi har nu ser ju starkt ut och ni har alla kontrakt på ett par år framöver, känns det tryggt att veta att det kommer vara ni och att ni kommer ha ett tid på er att spela ihop er?
PH: Ja du..fan det här jag inte tänkt på. Nu vet jag ju inte hur vi kommer ställa upp eller nåt, men absolut det vi gör nu är framtiden och jag tycker det skall bli askul att spela med dem. Det är väldigt inspirerande att spela med så bra spelare.
AB: Du är ju bara 24, men du har redan varit ute i Europa och det känns som att du är äldre…
PH: Haha, på krogen brukar ju brudarna säga att jag ser ut som 19. Men jag håller med, det känns som jag redan har rutin och erfarenhet och kan ge ett lugn och trygghet åt laget. Så det är också något jag vill bidra med och jag fyller ju bara 25 i år så jag har lite tid framför mig och det känns jävligt kul faktiskt.
AB: Med tanke på din relativt låga ålder och med tanke på hur det gick senast, hur går tankarna inför en eventuell andra proffsrunda?
PH: Jag har funderat på det där också och så här är det, jag blir jävligt frustrerad om jag inte utvecklas och blir bättre. Jag har satt upp mål för den här säsongen och för två och tre år framåt också och jag vill ju utvecklas inom Göteborg och jag känner inte att jag vill härifrån, jag vill gå så långt jag kan med IFK. Sen är det klart att nånstans i min värld så vill jag spela i Premier League och stora ligor, men om jag går utomlands igen kommer jag välja lag med större omsorg.
AB: När vi intervjuade Gerzic så körde vi ett litet Göteborgstest, vi tänkte köra det med dig med och med tanke på att du bott här i ett halvår borde väl du kanske lyckas lite bättre.
PH: Vad fick Nordin?
AB: Han fick ett och halvt rätt.
AB: Göteborgs nationalrätt är halv special, frågan är helt enkelt: vad är en halv special?
PH: En vad?
AB: En halv special…
PH: Är det Göteborgs nationalrätt?
AB: Ja det får vi nog påstå.
PH: Åhh jävlar…jag tror det är en fisk. Jag kör på makrill.
AB: Nej..det är en korv med bröd med mos ovanpå… vad tror du man har på det?
PH: Där är makrillen! Nej jag säger räksallad.
AB: Nära i alla fall, västkuströra som innehåller räkor. Så ett halvt rätt där kanske.
AB: Vad är kopparmärra?
PH: Det här borde jag faktiskt kunna för jag och en polare brukar kolla upp grejer om Göteborg. Jag gissar på att det är det andra tornet…inte skans…tornet? Det ligger, ja ni vet vad jag menar?
AB: Ja, men det är inte rätt. Det är häststayn på kungsportsplatsen. Läppstiftet?
PH: Ja, det kan jag. Det är byggnad nere vi hamnen.
AB: Och feskekörka?
PH: Ja det kan jag med. Det är en fiskmarknad. Det är klart jag kan dom…
AB: Lite uttryck…om vi säger bös vad menar vi då?
PH: Bös? Nä, det måste vara en makrill…
AB: Nja…bös är skräp. Åpen?
PH: Åpen? Häpen kanske?
AB: Nej, det är att vara girig.
PH: Kan alla göteborgare det här?
AB: Ja bös och åpen kan man. Det är såna grejer vi tror alla kan tills vi träffar typ stockholmare och de inte fattar vad vi säger. Hur många SM-guld har Blåvitt? Det var den enda frågan Gerzic kunde för övrigt…
PH: 11?
AB: Näpp…18.
PH: 18?
AB: Jupp. UEGA-cup guld har vi två, vilka år?
PH: 92? Och…94?
AB: Nä, då spelade vi Champions League. 82 och 87 var rätt svar.
PH: Det gör nästan lite ont i era hjärtan va?
AB: Ja…i alla fall SM-gulden, där var du lite för långt ifrån. IFK hade vid ett tillfälle fyra Glenn i laget, vad var deras efternamn?
PH: Tobbes farsa och Strömberg. Sen är det nån konstig jävel. Man ska ju klara en till, det är tre man kan och sen en man inte kan. Min polare brukar snacka om det här, jag bor ju med en polare och han kan allt sånt här. Nä det går inte.
AB: Schiller och Holm hette de andra gubbarna. Sista frågan nu…
PH: Är jag på samma som Gerzic nu?
AB: Nä du har klarat mer.
PH: Gott, då är jag klar (skratt).
AB: Det står en staty utanför Gamla Ullevi, vem är det som är avbildad?
PH: Det här kan jag! (lång paus) Det här blir pinsamt. Gunnar Nordahl?
AB: Första namnet var ju rätt i alla fall. Gunnar Gren är det.
PH: Det var ju pinsamt. Historia är viktigt, men jag kollar mer framåt.
Tack till Philip Haglund som ställde upp på intervjun och orkade med våra frågor!
