Joel Allansson: Jag vill vinna två guld med Blåvitt - så vi får två stjärnor på tröjan
Joel Allansson är utan tvekan en av årets kometer i svensk fotboll. Endast 18 år gammal har Blåvittfantasten Allansson slagit in sig på Blåvitts mittfält. Joel berättar om hur han som väldigt ung började hålla på Blåvitt, var på banan han helst håller till och vilka tre spelare i allsvenskan han helst skulle vilja värva till Blåvitt.
Allanssons har minst sagt varit lysande den gångna säsongen. Även om han varit bra i ungdomslaget tidigare, så var det inte många som förväntade sig en sådan explosion för den unge innermittfältstalangen. Han har gått från att vara en tanig juniorspelare till att bli en av de mest omtyckta i hela Göteborg – och detta på endast en säsong. Allan, som han i folkmun kallas, har utan tvekan framtiden för sig – och det finns nog en hel del blåvita supportrar som tror väldigt mycket på den nyblivne 19-åriga Nybro-talangen (han fyllde förövrigt 19 igår). Ett stort grattis!
Din debutsäsong i A-laget är just avklarad. Du genomförde säsongen galant och har fått mycket beröm i media. Enligt många är du en av allsvenskans talangfullaste spelare och när du varit skadefri så har du haft en bofast plats i startelvan. Trodde du tidigt i våras att du ens skulle få vara med i diskussionen om en startplats i laget? Rent spontant känns det som allting gått oerhört fort för dig och att du är väldigt mogen i ditt spel trots din ringa ålder. Varför tror du själv att du lyckades komma in i laget så snabbt?
- Nej, det trodde jag inte. Jag trodde att det skulle bli ett läroår (anpassa mig och kanske känna på lite spel i allsvenskan). Det är väl att i början vill man spela enkelt, för det är stor skillnad mellan att spela A-lagsfotboll och U-lagsfotboll. Efter att jag fick en bra start var det lättare att spela ut. Mitt lugn har också alltid varit en styrka och jag har testat på A-lagsfotboll tidigare i division 2 och 3.
Somliga hävdar att vem som helst kan sticka upp och göra en bra säsong. Hur skall du själv göra för att undvika att hamna i det träsket, och på så vis kunna fortsätta prestera även under din andra säsong? Konkurrensen lär bli stenhård nästa år och för att få speltid måste du stå ut i mängden. Är det någonting du går och är nervös för eller tror du att spelet kommer sitta även 2012?
- Jag tror att nyckeln är att fortsätta kämpa på, fightas och hålla fötterna på jorden. Man vet aldrig hur de nya tränarna tänker och hur de vill spela, men jag hoppas att deras spelidé passar mig. Om det inte gör det är det ändå bara att kämpa och bevisa att man ska spela.
Många pratar om att det är tempot som skiljer sig mellan U- och A-lagsspel; att de flesta får en chock över hur snabbt det går när de lämnar U-laget för spel med de allra bästa. Från sidan känns det som du är oerhört mogen i ditt spel och avväger situationer på ett mycket bra vis. Just på grund av att du har en fin teknik och bra blick för spelet, så känns det inte som tempot drabbat dig nämnvärt. Men finns det någon annan markant skillnad mellan spel bland juniorerna och A-laget? Är det någonting du har haft extra svårt för och behövt träna mycket på?
- Den största skillnaden är att man aldrig kan slappna av och man måste vara koncentrerad hela tiden. Sedan är det en fördel att jag har en ganska bra spelförståelse och teknik, vilket hjälper mig i omställningen. En svårighet jämfört med U-laget (där vi alltid har bollinnehav och man vet hur matchbilden kommer att bli) är att det är svårare att veta hur matchbilderna kommer att utveckla sig och med det hur spelet kommer att se ut. Man måste förbereda sig annorlunda då alla lag kan slå alla.
Du har spelat både på kanten men även i din ursprungliga innermittfältsposition. Vilken föredrar du och varför?
- Jag föredrar att spela innermittfältare eftersom jag spelat där i nästan hela hela min karriär. Dock har jag har inga problem med att spela på en kant om tränarna önskar sig det. Som innermittfältare känner jag mig mer trygg och det är lättare att bli delaktig i spelet.
Beskriv känslan då du för första gången äntrade Gamla Ullevis smaragdgröna gräsmatta och som spelare fick lyssna till inmarschlåten Snart Skiner Poseidon framförd av Blåvitt-fansen?
- Obeskrivligt. Det var helt sjukt. Jag har alltid hållit på Blåvitt och åkt upp till Göteborg för att se på matcher och därför känns det extra stort. Fansen gav mig sedan en väldigt positiv start redan från första minuten i matchen mot Trelleborg, vilket var till stor hjälp.
I somras skrev du på ett långtidskontrakt med IFK Göteborg fram till 2015. Blåvitt jublade antagligen över att få ett sådant långt kontrakt med dig. Dels för att du kan stanna där fyra år till om båda parter vill, men även om ett utlandserbjudande skulle dyka upp så kan samtidigt IFK få lite klirr i kassan för dig. Känns det viktigt för din del att Blåvitt får så mycket pengar som möjligt för dig vid en eventuell framtida övergång? Om vi ser framåt i tiden: året är 2015 och du är utlandsaktuell samtidigt som ditt kontrakt med Blåvitt går ut. Skulle du kunna skriva på ett nytt kontrakt med IFK för att sedan direkt säljas, endast för att generera pengar och inte gå som bosman?
- Helst av allt vill jag att Blåvitt ska få pengar för mig om situationen skulle uppkomma. Det kan också vara positivt för mig om jag skriver på ett nytt kontrakt och en klubb betalar pengar för mig eftersom det kan visa på att de verkligen vill ha mig (läs Wernbloom och Rasmus Elm exempelvis). Samtidigt är det svårt att säga någonting nu.
Nästa säsong hägrar bakom hörnet. Vi supportrar är hoppfulla och tror att vi återigen kommer nå finrummet och därmed vara med och slåss om topplaceringarna. Hur är känslan: är det skönt med en nystart? Tror du det var viktigt för IFK att gå skilda vägar med JO och Rehn?
- Känslan är väldigt positiv inför nästa säsong då vi har fått en ny Kamratgård, nya spelare och nya tränare. Jag ser verkligen fram emot nästa säsongen. Givetvis har det inte gått så bra som laget har hoppats på och en förändring har behövts. Samtidigt har de (Jonas och Rehn) gett mig mycket förtroende vilket gjort att jag har utvecklats väldigt mycket, så jag har mycket att tacka dem för.
Som bekant kommer Stahre ta över Blåvitt. Hur är din syn på honom som tränare? Tycker du att Mild och gubbarna gör rätt som tar in en så starkt förknippad AIK-profil? Tror du Stahre kan vara med och åter föra upp Blåvitt till toppen?
- Jag vet inte så mycket om Stahre, bara att han har haft framgångar med AIK. Jag har bara hört att han är bra på att skapa en stark grupp vilket är viktigt för framgång. Jag hoppas och tror att vi kommer vara med i toppen och slåss nästa år.
Om du skulle få göra tre värvningar till IFK nästa säsong och endast handla i allsvenskan: vilka skulle du köpa då och varför?
- May Mahlangu - Grym innermittfältare, bollskicklig, jobbar hårt och har bra spelförståelse.
Wanderson - Klasspelare. Fin teknik, fin fot och väldigt kreativ.
Mattias Johansson- En gammal Smålands-lagskompis. Han är en modern ytterback med bra fart och teknik.
Du har sannerligen framtiden för dig. Har du satt upp några egna mål som du vill uppnå innan du pensionerar dig från fotbollen? Finns det någonting speciellt som du verkligen vill hinna med i ditt fotbollsliv?
- Jag vill vinna två guld med Blåvitt, så vi får två stjärnor på tröjan. Sedan vill jag spela i Italien (helst Napoli, Inter eller Roma), det hade varit sjukt!
Tack för den här intervjun. Jag är säker på att alla góa gubbar där hemma gillar dig och önskar dig all lycka. Har du någonting du vill hälsa alla dem som stöder både dig och IFK Göteborg?
- Jag vill tacka supportrarna för allt det ni gör för Blåvitt. Utan er hade inte Blåvitt varit vad det är idag! Jag hoppas bara att vi kan leva upp till ert stöd på planen nästa år!
