Alltid Blåvitts nedräkning inför Allsvenskan 2020: AIK
Allsvenskan närmar sig och fotbollsrörelsen börjar mullra igång. På kanal 5 har nedräkningen börjat. Hos Alltid Blåvitt är den också igång och idag har turen kommit till den stora antagonisten. Laget som är Blåvitts motsats. Blåvitt mot Gulsvart. Västkust mot Östkust. Helande änglar mot smittbärande råttor. Nedräkningen har nått AIK.
AIK
Förra årets placering: 4:a
Matchställ
Svarta tröjor med vita byxor
Friends Arena (Länk till Förra årets arenaspecial)
Publikkapacitet: ca 50 000 åskådare
Publikrekord: 50 128
Byggår: 2013
Underlag: Gräs.
Stereotype supportern
Lever med en stor ångest över sin egen roll i machokulturen. Så till den nivån att det till årsmötet 2020 skickas in en motion om att skrota ”AIK stilen” som anses för normnedbrytande för att istället filosofera om ”den typ av offer som ankommer en bra man…” (I AIK:arnas försvar ska sägas att motionen röstades ner.)
Är väldigt mån om att AIK ska vara ”mest” av allt, mindre viktigt att det är ”mest” av något som är bra. All PR är bra PR säger de till sig själva för att sedan storma ett årsmöte och försöka hota bort styrelsen.
Gillar att håna Djurgårdare för att de tvingats flytta ut från stan och numera spelar söder om söder, men tycker inte det är särskilt rättvist att påpeka att AIK inte har varit hemmavarande i Stockholm på snart hundra år.
Spelare vi ogillar
Henok Goitom har tagit ett stadigare och stadigare grepp om förstaplatsen på ogillalistan i AIKs trupp. En spelare som står för många fula tjuvnyp när ingen ser men som gärna faller väldigt lätt i nästa stund.
Hedersomnämnande till Sebastian Larsson som efter typ 3 Allsvenska matcher i karriären springer över halva plan för att fira ett mål framför Malmöbänken. Så jävla oklart var det kom ifrån. Å andra sidan var det framför Malmöbänken, och det räcker ju med att han läst svenska tidningar under sina år i England för att ha byggt upp en del antipatier för den föreningen.
Spelare som är svår att ogilla
Kyriakos Stamatopoulos, som anmälde att han blivit erbjuden pengar för att se till att AIK förlorade mot Blåvitt 2017. Där Henok får skit för att han genom sitt fulspel och filmande skämmer ut sporten så ska ”Stam” istället lyftas för att han rakryggat står upp för sporten och de värderingar den står för.
Laget
Senaste säsongerna och historik
AIK har under de senaste åren haft sin kanske stabilaste och främsta period sedan första världskriget. Bortsett från 2010 då de slutade på en elfteplats har laget varit topp fyra hela 2010-talet. Hela fyra andraplatser skvallrar om en ihärdig förmåga att ständigt vara med och slåss om det. Men det har trots detta ”bara” blivit ett SM Guld för föreningen, 2018.
Något som kanske symboliserar lagets spelstil också. De har under de här åren som ett stabilt topplag främst utmärkt sig som ett lag som inte släpper till många chanser för motståndarna, men också ett lag som inte gör speciellt mycket spännande framåt heller. När laget tog SM Guld 2018 släppte de bara in 16 mål på hela säsongen, men var samtidigt med sina 50 mål framåt sämst av lagen på plats 1-6 i tabellen.
2019, som regerande mästare, gick det dock lite tyngre, och även om de till sist knep en fjärdeplats och slogs om guldet långt in på säsongen så var försvaret inte alls lika omutligt som det varit de tidigare åren.
Med en fjärdeplats i Allsvenskan, cupförlust mot AFC och ett väldigt svag kvalspel i Champions League (hade stora problem med Arat från Armenien i omgång ett och åkte sedan ut mot Maribor från Slovenien i andra kvalomgånen, torskade sen med totalt 1-6 mot Celtid i Europa League kvalet) ser många nog säsongen 2019 som ett misslyckande.
Nu står föreningen lite vid ett vägskäl i frågan om vart de ska framöver. Mycket av de framgångarna laget skördat på 2010 talet bygger på en långsiktig satsning av att ta fram egna produkter i alla led. Det gäller inte bara spelare. Bortsett från att Alex Miller togs in några månader under 2010 när Mikael Stahre lämnade så har alla AIKs tränare sedan 2004 varit skolade i föreningen och det har gått en röd tråd genom spelstilen trots olika tränarbyten genom åren. Kommer AIK återgå till den turbulenta förening vi är vana vid där en ständigt hög kravbild bygger turbulens eller vågar de stå kvar vid sin linje? 2019 ryktades det en del om omstrukturering.
Gamla änglar:
Änglar spelar inte för AIK.
Senaste möten: Hur har matcherna gått de två senaste åren?
2018 hade Blåvitt ett väldigt tungt år samtidigt som AIK som tidigare nämnt tog hem SM Guldet. Det är inte ofta det är så, men den gången var det ganska tydligt att Blåvitt i princip inte hade något att sätta emot. 0-2 i båda matcherna var sorgligt nog i underkant.
2019 däremot började bättre där Blåvitt, som av många tippades åka ur serien, tar emot regerande mästarna tidigt på säsongen. Blåvitt kör över AIK efter noter och den här gången var det Blåvitts 3-0 seger som var i underkant.
I höstmötet däremot gick det tyngre för Blåvitt. Flera väldigt omdiskuterade domslut, som till råga på allt bara var en i en lång rad skandalöst dåliga insatser av domaren Kristoffer Karlsson *rättelse* Andreas Ekberg (helt ärligt, Andreas Ekberg och Kristoffer Karlsson var så dålig 2019 att vi antagligen hade fått bättre domslut om vi hade haft omröstningar på Twitter för att bedöma situationerna. Fan. Jag blir arg bara jag tänker på det.). Matchen slutar 1-0 till AIK.
Tips
AIK står som sagt inför ett vägskäl. Eller ja, frågan är om de inte redan passerat vägskälet egentligen. Truppen har näst högst snittålder i Allsvenskan, bara Malmö har en högre snittålder och en titt på truppen skvallrar en del om att de egna talangerna inte alls är lika framträdande som de var för några år sedan när de fick fram spelare som Bahoui (som visserligen är tillbaka nu), Isak och Quaison. Truppen har näst flest utländska spelare i Allsvenskan (bara Östersund har fler) och av de egenfostrade spelare de har i truppen är många på ”fel” sida 30 strecket.
Även om föreningen såklart har kvar infrastrukturen och möjligheten att börja satsa på egna talanger igen så lär det ta ett tag att bygga om truppen.
Med spelare som Adu, Ofori och Larsson i truppen så kommer laget såklart ha rutin och talang nog för att fortsätta vara en svår motståndare för alla lag i Allsvenskan, men 2019 var ett år där laget hade ovanligt mycket hack i maskineriet. Hur mycket går att krama ut ur truppen? Sebastian Larsson fyller 35 imorgon (6:e Juni), Henik Goitom blir 36 och Per Karlsson är 34.
Det finns såklart spelare kvar i truppen som har många bra år kvar i sig och även om backlinjen inledningsvis fick en del kritik 2019 så ryckte t ex Karol Mets upp sig under säsongen och fick avsluta starkt. AIK har bredd, spets och kontinuitet i truppen nog att vara ett topplag även 2020, men det finns fortfarande en del frågetecken på sikt som kan komma att påverka även årets säsong.
På sikt har de inte råd fortsätta att ta in spetskompetens utan att utveckla egna spelare. Kommer föreningen försöka krama ur de sista dropparna ur dagens trupp på bekostnad av att de står inför en större generationsväxling 2021/22, eller kommer de acceptera att 2020 blir lite av ett mellanår och sakta dra ner kostnaderna och börja lyfta upp fler talanger redan i år?
Med Djurgården som regerande mästare, och Hammarby som en av årets stora favoriter är pressen stor på AIK att inte halka efter, vilket på sikt kan bli dyrt. Känslan är att föreningen kommer sträcka sig efter de halmstrån som finns, men det kommer inte räcka till. Tipset är att AIK kommer hänga med hyfsat bra i toppen, men efter en eller två derbyförluster kommer den yttre pressen på laget bli för stor. Förändringar kommer tvingas fram som stör truppen och bara gör läget ännu sämre. AIK slutar till sist en bit bakom toppen.
