Att fokusera på rätt saker
Det är dags att sluta gömma sig bakom domaren och på allvar börja göra jobbet som krävs för att ta IFK Göteborg tillbaka till toppen.
Jag sitter, precis som många andra blåvita supportrar, och är frustrerad över att IFK Göteborg återigen tappat en ledning till oavgjort i en hemmamatch, denna gång mot Örebro SK. Domare Kaspar Sjöbergs insats diskuteras flitigt eftersom denne dömt de bägge straffar som gästerna gjorde sina mål på, samt visat ut Emil Salomonsson med två gula kort. Jag tänker inte gå in på de situationerna här eftersom jag anser det överflödigt. Ingen domare i någon serie har någonsin dömt en straff som inte diskuterats, framförallt av anhängare till det drabbade laget, i efterhand. Det händer åtminstone mycket sällan.
Vad jag tycker är viktigt är att spelare och ledare inte gömmer sig bakom domaren i det här läget. Det är upp till förbundet att analysera Kaspar Sjöbergs insats, och istället bör man fråga sig vad Blåvitt ska göra åt bristerna i sitt spel. Det räcker inte med att ha lite mer energi och springa lite extra fort. Det räcker inte med att ha ett namn som Torbjörn Nilsson på bänken, utse Sebastian Eriksson till kapten, och spela unge vänsterbacken Billy Nordström från start. Det är en förändring, och något måste hända, men det har inte gett resultat.
Vad analysen istället borde handla om är varför IFK Göteborg förlorar bollinnehav, antal avslut, samt hörnstatistik hemma mot ett lag som Örebro där man på förhand ska vara det spelförande laget. Blåvitt hade på sin höjd en riktigt het målchans utöver de gjorda målen medan Pontus Dahlberg och ribban räddade laget bakåt åtminstone 3-4 gånger. Det såg på många sätt ut precis som vanligt.
Blåvitt lyckades aldrig ta full kontroll över mittfältet. Sebastian Eriksson gjorde en bra insats och August Erlingmark var okej, men har fortfarande mycket att lära. Eriksson har inte Mads Albaeks naturliga förmåga att automatiskt göra sin innermittfältspartner bra. Därmed inte sagt att Eriksson är en dålig innermittfältare, bara att han inte är i klass med Albaek. Åtminstone inte ännu.
I backlinjen var det inte så mycket nytt. Örebro fick några giftiga avslut men Pontus Dahlberg stod i vägen. Vad gäller mittbackar tycker jag överlag att Rogne, Bjärsmyr och Boo Wiklander haft ungefär jämnbördiga insatser sett över hela säsongen, med toppar och dalar från alla tre. Längst fram är Mikael Boman alltjämt ganska osynlig när han inte gör mål, medan Tobias Hysén är betydligt rörligare. Ytterligare ett tecken på att mycket alltjämt är som vanligt var också att Martin Smedberg-Dalence fick komma in med ungefär en kvart kvar.
Vad jag vill ha sagt är inte att jag står bakom alla Kaspar Sjöbergs bedömningar igår. Jag försvarar honom inte, det får han göra själv. Däremot är det livsfarligt att grunda hela matchanalysen på domaren. På det viset kommer Blåvitt aldrig utvecklas. Det handlar om att istället se oss i spegeln och inse att det kommer ta tid att bygga om och bygga nytt. Det blir inget allsvenskt guld i år så då kan laget lika gärna använda hösten till att förbättra det som inte fungerar och hoppas det håller nästa år.
