Blåvitt slår ut Öis och går upp i division 2 efter 3-3 och fler bortamål
Efter 4-4 i bortamötet med Öis räckte 3-3 hemma för att Blåvitt skulle gå segrande ur kvalet och knipa platsen i Division 2 nästa år.
Det var annars en match som precis som första mötet, började på sämsta tänkbara sätt för Blåvitt. Redan innan två minuter är spelade slår Öis ett inlägg som en fristående Öis-spelare kan nicka in i mål.
Efter det tidiga målet såg vi en matchbild som påminde mycket om den vi såg i det första mötet, där Öis låg väldigt tätt på Blåvitt samtidigt som Blåvitt försökte spela sitt spel. På många sätt samma mantra som Blåvitts herrlag spelade efter under Poya Ashbagi.
I förra mötet var det tydligt att Öis inte orkade ligga tätt och pressa på samma sätt i 90 minuter mot ett piggt och hungrigt Blåvitt, och den här gången hade det rödblå laget gjort sin läxa. Efter ledningsmålet försökte de konservera lite mer på krafterna och tryckte inte alls på lika mycket som senast. Öis taktik var tydlig. 9 spelare på rätt sida boll, pressa bollhållare hårt, och lägg på en anfallare som fiskar vid mittlinjen.
En taktik som inledningsvis även såg ut att kunna ge resultat. Blåvitt hade svårt att bygga ett vettigt spel när de hade Öisare i hälarna så fort de tog emot bollen, samtidigt som Öis kom till flera farliga omställningar när de vann boll.
Men allt eftersom kunde Blåvitt bita sig fast mer och mer och efter 36 minuter skjuter Victoria Svanström ett fint skott som tvingar Öismålvakten till en fin räddning. Minuterna senare är det dags för Thilda Gianello att försöka och den här gången går bollen i en fin båge över målvakten och in i mål.
strax innan halvtid och känslan är att Blåvitt har tagit över matchen.
En känsla som inte håller länge, för precis som i första halvlek så släpper Blåvitt in ett tidigt mål. Blåvitt som börjar med boll tar en sida ur den gamla klassiska skolboken och lägger en hög boll mot Öis straffområde och flyttar upp laget för att jaga andrabollar. Öis i sin tur slår ifrån sig. Och det slutar inte bättre än att Öis rensning rinner igenom hela Blåvitt och når en ensam anfallare. Försvararen kommer fel in i pressen och hinner inte upp i rygg innan Öis anfallaren hunnit vända upp tunnlar istället den framrusande Blåvitt-försvaren för att sedan chippa bollen i en båge över målvakten i mål.
Några minuter senare kommer nästa kalldusch när Blåvitt försöker spela sig ur Öis press men slarvar, och Öis kan utöka till 1-3.
Tvåmålsunderläge igen och bara dryga 30 minuter kvar av matchen att spela. Men Blåvitt låg sämre till i första mötet och kunde utjämna det, och gav sig inte heller den här gången, även om Öis gjorde sitt bästa för att lära sig av tidigare matchs misstag.
Med knappa kvarten kvar av matchen så vinner Blåvitts lagkapten Malva Larsson en boll på mittplan och tar några steg fram. Det är ingen Öisare som orkar komma upp i press på den blåvite mittbacken som tar tillfället i akt och drar ett långt skott. Än en gång går det i en båge över målvakten in i mål.
Just det är något som vi skrivit flera gånger runt Blåvitts matcher, och det finns såklart en naturlig förklaring till det. Fotbollsmål är stora. Vi som följer elitfotboll har vant oss vid att målvakter är tvåmetersjättar med spänsten hos en höjdhoppare, men ett mål som är 7,32 meter brett och 2,44 meter högt är svårt att täcka. En 16-17 åring når helt enkelt inte till ribban i ett sådant mål, speciellt inte om bollen också går lite vid sidan om målet.
En vetskap Öis tog till vara på i första mötet, och något Blåvitt började försöka mer och mer i slutet av matchen. I kombination med att Öis blev tröttare och tröttare fick Blåvitt mer tid med boll och kunde sikta in sig mer och mer och hade flera skott som gick tätt utanför.
Långskotten blev dock ingen lycka för Blåvitt. Istället skulle kvitteringen komma via en genomskärare längs plan. Blåvitt slår en pass som skär genom Öis och når Victoria Svanström på vänsterkanten som kommer fri med målvakten och inte gör några misstag. 3-3 och Blåvitt är nu vidare på bortamål.
Öis tvingas trycka upp för att kunna få till ett mål till, men har inte orken att störa Blåvitt nämnvärt. Även om Blåvitt slarvar några gånger (det där med att spela sig ur situationer i tid och otid spökade lite matchen igenom) så orkade Öis inte få någon press på Blåvitt som allt som allt var betydligt närmare ett segermål än Öis.
Efter 3 minuters tilläggstid så blåser domaren av matchen och Blåvitt kan fira avancemanget till Division 2.
Spelarna firar med klacken och sprutar några flaskor pomac (det är ju ingen spelare som är äldre än 17 så det fick bli ett alkoholfritt alternativ). Både publik och spelare stannar kvar länge efter slutsignalen och lagkapten Malva Larsson försöker sig på att dra igång några klacklåtar.
Blåvitt går upp i division 2, och Öis får börja om i trean. Egentligen är det väldigt synd att det är så. De som sett några av de andra division 3 matcherna vet att Blåvitt och Öis båda två är på tok för bra för den serien. Men så är det och för Blåvitt var det enormt viktigt att gå upp. Det hade blivit svårt att behålla det här talangfulla laget på sikt om man fastnat i division 3.
