Framtidens arena - Del 1 "Hur kom vi hit?"
Det här är ett projekt som jag velat ro i hamn ganska länge nu, och nu när säsongen är slut, Blåvitt har snittat över 14 500 åskådare på en arena som i praktiken är fullsatt vid 16500 och inte haft under 12 000 någon gång så känns det som om det är hög tid att titta på arenasituationen i Göteborg.
För att försöka vara pedagogiska så inleder jag det här med att titta på hur arenornas design utvecklats, lite vilka olika val som finns att göra, och vilka effekter de valen får på arenans utformning och funktion. Det är givetvis en förenkling, men ambitionen är att ge en bild av vad vi bör förvänta oss ur en modern arena 2023 (eller ännu modernare…), varför GU blev som det blev, vad som kan göras där, och slutändan, vilket jag tror är Blåvitts bästa väg framåt.
Så vi börjar med arenornas utveckling.
En av de äldsta och enklaste formerna är den gamla grekiska amfiteatern. Oftast byggd som en grop med scen i mitten och läktare längs groppens branter. Metoden med att gröpa ur läktarna ur marken används på olika sätt än idag och Olympiastadion i München är ett väldigt känt exempel på det. (Håll bilden på den arenan kvar i huvudet, för vi kommer återkomma till den senare.)
Många av de gamla Grekiska Amfiteatrarna byggdes genom att helt enkelt gräva ut sittplatser i sluttningar. Använd terrängen för att minska arbetsbördan.
Vill de inte gräva ut, eller hittar bra sluttande landskap, så kan du istället bygga läktarna på mark såklart.
Att ställaupp läktare att stå på är inte en avanderad konstruktion egentligen. Än idag löser många mindre lag provisoriska läktare med hjälp av byggställningar som monteras upp för matcher där det förväntas storpublik.
Fina gäster ska såklart skyddas från väder och vind, så ett tak sätts upp. En enkel konstruktion är den där ena sidan av taket ligger mot läktarens bakkant, medan andra änden hålls upp av pelare. Kostnaden för detta blir såklart att pelarna skymmer sikten för de flesta. Och historiskt sett kan man ju också konstatera att många arenor länge lät de billigaste platserna vara utan tak.
En väldigt enkel och billig takkontruktion, som kommer med priset att det kommer ner pelare som skymmer sikten
Här någonstans kanske det är värt att nämna att det här inte är speciellt nya saker. De flesta romerska amfiteatrar byggdes med de här funktionerna, plus många fler som vi kommer komma till. Det är svårt att inte häpnas över vilket byggnadsverk Colosseum i Rom faktiskt är.
Men låt oss hoppa till lite modernare ideer och tankar runt arenorna. För idag förväntas vi oss ju toaletter. Och kiosker. För att göra plats för det så kan vi som de gjorde på Gamla Ullevi innan den senaste ombyggnationen, minska den minst attraktiva läktaren (kortsidan) och sätta in kiosker och toaletter på det utrymmet. Där kan vi även lägga insläppen så kommer kioskerna på en avspärrad yta på arenaområdet. Det här ser vi ju på t ex Valhalla än idag.
Minskade kortsidor, som ändå är de sämsta platserna, ger utrymme för kiosker och bajamajor inne på arenaområdet.
Vi kan också sätta in kioskerna och toaletterna under läktaren. Då behöver vi dock spärra av ett större område runt arenan så att folk kan röra sig utanför läktaren. Att bygga in det under läktarna är också lite krångligare och dyrare. Det går t ex inte att lyfta iväg en bajamaja som står inomhus på samma sätt som om den står i det fria. För logistik och varutransporter är en förvånansvärt stor del i att vara arkitekt. Mer om det snart.
Med Kiosker under läktaren behöver de kunna nås på något sätt. Vill vi hålla priset nere är det enklaste att spärra av ytan runt arenan och låta besökarna nå kiosker och toaletter från ytan utanför arenan.
Sen kanske vi vill ha plats för fler åskådare, vilket utöver fler läktarplatser också innebär fler toaletter, kiosker, insläpp och mer ytor där folk behöver röra sig till och från läktaren. Fler sektioner med fler ingångar osv.
För att få till fler ingångar och sektioner så delar vi upp läktaren i flera etage med varsin gång där det finns kiosker. I utrymmet mellan etagen kan vi förutom kiosker och toaletter även trycka in restauranger och loger m.m. som får utsikt över arenan. De övre etagen kommer upp lite, behöver ha lite brantare läktare för att inte läktaren själv ska skymma planen, men får bra översikt över planen.
Med flera etage får vi fler ingångar till läktarna, fler korridorer där människor kan röra sig och mer yta för kiosker och toaletter.
Men nu börjar taken bli väldigt stora, och folk klagar över att pelarna skymmer sikten, så vi måste komma på ett sätt att bygga större tak, helst utan pelare som kommer ner på läktarna.
Till det finns det många olika sätt att läsa det på.
Du kan, som t ex Ullevi och Olympiastadion i München hänga upp taket i stora pyloner. Du kan som på GU efter ombyggnationen ha stora konsolbalkar som hänger ut och bara stöttas upp i bakkant av läktaren. Du kan likt Borås arena ha stora gigantiska fackverk som står på stora pelare i läktarnas hörn. Det går även att ha fackverkskonsoler, likt f.d. Swedbank Stadion i Malmö. De här konstruktionerna kommer med sina för och nackdelar men många av dem behöver vara en del av arenans ursprungliga konstruktion för att klara av lasterna.
Läktaren närmst har ett tak med konsolbalkar som bär upp det och landar i stora pelare bakom läktarna. Kortsidan har ett stort fackverk som bär upp taket från stora pelare i arenans hörn, och den bortre långsidan har ett tak som är upphängt i stora pyloner.
Annars blir resultatet så som det ofta ser ut i England där arenor som Old Trafford och St.James’ Park har byggts ut med stora fackverk som tar upp halva byggnadsvolymen. (Helt seriöst, titta på Old Trafford ovanifrån. Det ser inte klokt ut.)
Så att få till ett bra tak utan pelare som skymmer sikten är tekniskt komplicerat. Eller ja, vi ska inte säga komplicerat, det görs ju överallt i hela världen, men vi kan säga så här. Taket är en mycket större del av kostnaden för att bygga en arena idag än det var förr.
Sen så inser folk att den här arenan är på tok för dyr för ett lag som spelar 20 matcher här om året, och arenan behöver utnyttjas mer.
Restauranger och loger har du förhoppningsvis redan, så de kan vi ha öppet även på vardagar. Om vi gör stora loger kan de hyras ut som konferensrum t ex. Fint. Sedan kan vi låta vissa av butikerna i markplan ha entré mot gatan också, och så kan de ha öppet på vardagar också.
Och inne på arenan kan vi ha konserter m.m. när det inte är matcher.
Men konserter kräver mycket utrustning som körs på plats, så vi behöver få dit någon logistikhubb. I normala städer så brukar den byggas in under arenan, men i Göteborg har vi istället slängt upp ett stort grusfält mellan Ullevi och Valhalla där allt ställs under konserterna. Inte så markeffektivt, och ska vi moderniseras så behövs nog logistikhubben. Oavsett vilken lösning som väljs. Och med allt slitage på planen slänger vi in en pastellfärgad plastmatta också. (Nej helst inte, men argumentet är lätt att förstå.)
Butiker behöver kunna nås utifrån så arenan måste ha mark runt omkring för att folk ska kunna nå butikerna.
Om arenan ska kunna ha stora konserter och få in varor på ett smart sätt behövs en logistikhubb, helst under arenan. För att arenans hyresgäster ska kunna ha öppet även när det inte är matcher kan vi inte spärra av ytan utanför arenan, den måste vara tillgänglig.
Hemmasupportrarna vill ha en hemmaläktare i ett etage, men då försvinner ytor för loger, kiosker och toaletter mellan etagen. Det vi kan göra är att ha en stor tillbyggnad bakom hemmaläktaren, likt Malmö har. Det som inte får plats under läktaren kan vi låta breda ut sig bakåt, och då kan vi även bygga riktigt stora loger ovanför klacken. Det blir en unik upplevelse.
Kortsidan växer på djupet för att ge plats åt konferenslokalre och tillåta en hemmaläktare i ett etage.
Som sagt, det här är en väldigt ytlig beskrivning, men förhoppningsvis ger det en bild lite av vilka funktioner som förväntas av en arena idag och hur de kan lösas.
Vilket kanske gör det lite enklare att förstå vad som gick fel med Gamla Ullevi och varför det är så svårt att åtgärda.
För om vi nu jobbar oss bakifrån och tittar på tomten där Gamla Ullevi står så ser vi ganska omgående problem.
Ståplats i ett etage? Nja, bakom ståplatsläktaren har vi Ullevigatan, tre filer i varje riktning och utanför det ligger Fattighusån. Ytan bakom den läktaren är i all ärlighet för liten redan som det är. Nåväl, det är kanske inte hela världen. Fler lag än Blåvitt har hemmaklacken i två etage.
Andra arrangemang på arenan är kanske inte helt aktuellt i och med att alla konserter hålls på Ullevi ett stenkast bort. Utnyttjandegraden höjs istället av ett tre lag spelar här och att damlandslaget, till synes mot sin egen vilja, har det som nationalarena. Och det går fortfarande att klämma in restauranger och butiker.
Eller ja. Den östra läktaren är stängd mot polishuset, det går inte att gå runt arenan, och den södra läktaren står vägg i vägg med tennishallen. Inte bara går det inte att ha butiker mot hallen, men alla som har biljetter på den läktaren måste angöra läktaren från västra eller östra läktaren. Så vi måste öka storleken på publikytorna där så att alla kan komma in och ut från arenan på ett säkert sätt.
Vi har redan konstaterat att den norra läktaren har en stor väg utanför sig, hur är det med den västra läktaren? Ja där går ju Nya Allén. Också den tre filer i varje riktning. Men det finns i alla fall ca 20 meter mellan arenan och vägen. Det är kanske inte den bästa lösningen, men några butiker och restauranger går nog att få in här.
Sen ska ju alla varutransporter till de här butikerna och restaurangerna komma dit, så ytan måste bli körbar. Då kan vi inte stänga in den. Då kan vi inte ha kiosker och toaletter för besökare där. Så vi får flytta upp dem i utrymmet under läktarna. Fast där måste vi ha plats för folk som ska nå södra läktaren. Okej, men vi får ta bort några loger då och sätta toaletterna där istället. Och logistiken ja. Det finns ingen plats alls bakom norra och södra läktaren. Östra läktaren är en återvändsgata och lastbilar har svårt att vända där. Så det är typ bara den vänstra läktaren som kan ta emot varutransporter på ett effektivt sätt.
Redan här börjar det bli tydligt att vi plockar bort funktioner som idag nästan är ”hygienstandard” på en modern arena bara för att få plats för några butiker och inpassering till läktarna.
Kort och gott så hade Gamla Ullevi ganska svåra förutsättningar redan när beslutet om tomten togs. Sen ledde andra beslut längs resans gång till fler problem. T ex önskades det från supporterhåll att arenan inte skulle ha öppna hörn, och lösningen blev en rätt svag kompromiss. På grund av de begränsade ytorna behövdes hörnen alltid användas till infrastruktur, så nedre etage är fortfarande öppet. Och i och med att det inte gick att ställa stora pelare som bär upp fackverk försvann även den lösningen för takkonstruktionen. Istället blev det en ganska avancerad takkonstruktion där konsolbalkarna som bär taket står på gradängerna som bär läktarna. Det är vad jag fått höra den enskilt största anledningen till att arenan blev så mycket dyrare än budgeterat. En lösning som också innebär att det är väldigt svårt att bygga om arenan, för ska du ändra takkonstruktionen måste du ändra hela läktarens bärverk.
Förstå mig rätt. Jag kritiserar inte de supportrarna som ville ha slutna hörn. Det är lösningen på problemet som var fel. Precis som med det mesta i ombyggnationen av Gamla Ullevi 2007-2009. Redan när programmet för tomten gjordes så borde beslutsfattare förstått att tomten inte var lämplig för en modern fotbollsarena. Men beslutet togs, och sedan handlade det mesta om att försöka följa ett dåligt grundat beslut.
Och då har vi bara tittat på vad som finns i själva arenan än så länge.
I nästa avsnitt, när jag väl får tummen ur till det, så kommer vi titta mer på arenan utifrån, och vad som behövs runt arenan, och vad jag tror är den bästa vägen fram för IFK Göteborg och staden Göteborg.
