Framtidens arena – Del 3 ”Var finns den?”
Nu när olika ekonomiska aspekter av att bygga en arena fått smältas ett tag är det dags att blicka ut över Göteborg och se var en ny arena skulle kunna bli bäst för alla inblandade.
I del 2 som berörde ekonomin i att bygga en ny arena konstaterades att det antagligen inte går att försvara att bygga nytt i centrala Göteborg. Det var svårt att motivera redan när Gamla Ullevi renoverades 2009, och som vi täckte i del 1 var nog iden om att Göteborgsalliansen skulle spela kvar på Gamla Ullevi det som gjorde renoveringen så misslyckad.
Så vi får blicka mot nya platser. Vilket leder till frågan, vad är det för plats en fotbollsarena behöver ha?
En aspekt är lokal förankring, man vill ju inte göra en Djurgården och förpassas till en annan klubbs bakgård. Men Blåvitt är som bekant hela stadens lag, så arenan kan i princip stå var som från Torslanda till Angered till Askim. Det spelar allt är vår bakgård.
Då blir andra funktioner viktigare.
Först och främst vill vi inte göra om Gamla Ullevis misstag, så vi behöver mark. Mycket mark. Med det vi lärde oss om ekonomin och möjligheten att öka värdet på ett område så vill vi förslagsvis ha ett område som ska utvecklas runt arenan också. Att sätta den på en åker i Säve är inte helt lyckat. Ni kan fråga bland annat Ottawa Senators och Arizona Cyotes i NHL, som båda två dras med sviktande publiksiffror (dels för att lagen är riktigt kassa också) i arenor som ligger mitt ute i ingenstans. (Seriöst, sök på Desert Diamond Arena i Google Maps, den ligger på en åker! Och ja, jag vet att de ska flytta och för tillfället inte spelar där, men ni fattar poängen.)
Så, vi vill hitta ett område dit staden kommer växa, men inte har vuxit till än. Ett område där arenan kan vara en katalysator för att dra igång utvecklingen, men där markpriserna idag är relativt låga.
Lyckligtvis finns en del sådana områden i Göteborg idag.
För att ta några exempel så kan vi se i Göteborgs Översiktsplan att det planeras i områden som Backaplan, Frihamnen, Lindholmen, Ringön, Gullbergsvass och Gamlestaden. De projekten är i olika fas, och t ex Lindholmen är nästan färdigt, medan Gullbergsvass och Ringön ligger en bit in i framtiden som det ser ut idag.
De genomskinliga Blåvitrandiga området är stadens utbredning idag. Det blåvitrandiga området i full färg är områden som ska omvandlas den kommande tiden.
Utöver mark behöver arenan också infrastruktur. Mycket av den.
En av motiveringarna till varför en arena behöver ligga så centralt som de idag gör i Göteborg är att spårvägsnätet inte har kapacitet att hantera 30 000 åskådare som ska åka hem från en match samtidigt. Framför allt inte som vid t ex Rambergsvallen där det är ett ensamt spår som ska köra hem alla efter matchen. Helst vill vi fördela resenärerna på flera olika linjer. Typ Korsvägen, Järntorget eller Redbergsplatsen, där spårvagnarna har separata hållplatslägen och kör åt flera olika håll.
Om vi slänger upp en spårvägskarta med de större knutpunkterna så ser vi några områden som skulle kunna passa in på beskrivningen. Några av dem ligger i anslutning till de tidigare nämnda utvecklingsområdena också.
Spårvagnsnätet i Göteborg idag. Inte med på kartan är den planerade spårvägen från Selma Lagerlöfs Torg via Lindholmen och vidare under Masthugget till Linnéplatsen
Men vi kan nog inte räkna med att spårvägen löser resandet till och från matchen på egen hand. Vi skulle behöva något som sväljer fler människor och fördelar dem i staden snabbare.
Som tur är (eller otur, beroende på vad man tycker om projektet) så bygger Göteborg en tågtunnel just nu. En tågtunnel som trots den senaste tidens förseningar nog ändå lär vara i drift innan en eventuell arena står på plats, så vi kan nog utgå från att den är i drift till arenan.
Utöver två nya hållplatser vid Korsvägen och Haga så tillkommer en ny station vid Centralstationen, och tunneln får effekten av att du kan åka igenom Göteborg utan att behöva byta tåg. Ska du till Mölndal t ex så behöver du inte hoppa av Alingsåspendeln vid centralen och byta tåg, du kan bara fortsätta på det tåget du redan är på. Det går ganska mycket snabbare. Plus att de som ska till Mölndal/Haga/Korsvägen osv inte behöver trängas på Spårvagnen.
Tittar vi på kartan för pendeltågsstationer, och planerade stationer, så ser vi utöver de tre nämnda västlänksstationerna att det nyligen poppat upp en tågstation i Gamlestaden och att det ska komma en station vid Brunnsbo.
Järnvägsnätet i Göteborg i rött, med de centrala pendelstationerna markerade. I översiktsplanen finns en framtida förlänging av Västlänken nor mer Frölunda med, och tunneln ska vara anpassad för att tillåta en sådan förlängning, men det lär inte ske inom en överskådlig framtid.
Slänger vi på ett lager med stadens motorvägar (okej, den här kartan visar bara Europavägar) så ser vi att vissa områden är rätt bra integrerade med spårväg, pendeltåg och motorvägar.
Europavägar genom Göteborg i Grönt
Nyss nämnda Brunnsbo station kommer även kopplas ihop med spårvägen ca 2030 när ny räls läggs mellan Selma Lagerlöfs Torg i norr, som går genom Frihamnen och Lindholmen bort till en tilltänkt tunnel under Älven och vidare mot Linnéplatsen. Med nya avfarter från Lundbyleden så blir Backaplansområdet ganska bra sammankopplat med Göteborg.
Ett annat område som är väldigt väl sammanlänkat med motorväg, tåg och spårväg är Gamlestaden, där vi i motsats till Brunnsbo har flera spårvagnslinjer som möts. Härifrån kan du utöver att ta pendeln, åka linje 8, 9, eller 11 4 mot Hjällbo och Angered åt ena håller, eller Frölunda, Långedrag och Mölndal åt andra hållet. Du kan även ta linje 6, 7, eller 11 mot Kortedala och Bergsjön, eller Frölunda och Länsmansgården. Som extra bonus går spårvagnarna olika väg till de olika destinationerna, där Linje 6 och 8 går via Redbergsplatsen och Svingeln vidare mot Chalmerstunneln, medan linje 7, 9, och 11 går via Centralstationen in mot staden, där sjuan går via Kungsport och Avenyn, medan nian och elvan går mot Järntorget via antingen Stenpiren eller Grönsakstorget.
Resande från Gamlestadstorget kan med andra ord nå större delen av Göteborg utan att behöva byta.
Tittar vi på den existerande infrastrukturen och den kommande infrastrukturen ser med andra ord Backaplan och Gamlestaden ut som de två bästa utvecklingsområdena för en ny arena.
Inzoomat kartutsnitt visar hur Backaplan har två viktiga knutpunkter, en norr och en söder om området, medan spårväg och järnväg möts i samma knutpunkt i Gamlestaden.
Där har Gamlestaden dock några fördelar. Vid Backaplan så är huvudknutpunkten för bussar och spårvagnar Hjalmar Brantingsplatsen, medan pendeltågsstationen blir vid Brunnsbo Torg. De är med andra ord inte samlade, till skillnad mot Gamlsteaden där tågspåret går parallellt med spårvägen. Gamlestaden är också bättre integrerat i spårvägsnätet. Fler linjer tar fler olika vägar till fler olika platser. Sist men inte minst så finns det väldigt lite tillgänglig mark i Backaplan, där mycket av marken dels är privatägd, och där de stora detaljplanerna redan är ute för samråd och granskning. Det är svårt att få in en arena i planerna där just nu.
Att jämföra med Gamlestaden där staden äger mycket mark, och där stora områden fortfarande är oplanerade.
Tittar vi på var det finns mark, var staden planerar att omvandla staden, och var det finns infrastruktur så framstår området runt Gamlestaden som det lämpligaste för en ny arena om den ska byggas de närmsta 15-20 åren. Exakt var i Gamlestaden får vi lämna som en liten cliffhanger.
