Inför Allsvenskan 2016: Djurgårdens IF
Alltid Blåvitt räknar ner inför Allsvenskan 2016 med att gå igenom motståndarlagen. Idag är turen kommen till Djurgården som man möter i en träningsmatch imorgon.
Djurgården
Förra årets placering: 6:a
Matchställ
Mörk och ljusblå-randiga tröjor med mörkblå byxor hemma, röd och blå-randiga tröjor med mörkblå byxor borta.
Arenan: Tele2 Arena
Publikkapacitet: ca 30 000
Publikrekord: 31 074 (Hammarby’s rekord)
Byggår: 2013
Underlag: Badrumsmatta av sämsta sort!
Staden: Stockholm
Folkmängd: 1 372 565 (tätorten)
Kuriosa: I motsatts till Hammarby så har Djurgården varit staden runt och erbjudit sina tjänster. Från början hemmahörande i östra Stockholm så har Djurgården via några vändor i Solna nu till sist hittat ett permanent hem söder om Slussen. Det kanske inte är mer än passande då föreningens mest prominenta sektion, puckeyn, har haft sitt hem i de trakterna sedan Johanneshov byggdes 1955.
Rivaler: AIK, Hammarby, Proletären. AIK och Djurgården har en klassisk syskonrivalitet och båda föreningarna bildades 1891. AIK:arna påpekar gärna att de bildades först, samtidigt som Djurgårdarna gärna kontrar med att AIK numera bor i Solna och inte Stockholm. Hammarby å sin sida är Stockholms motsvarighet till Gais. Laget som mest finns och verkar göra allt de kan för att bara vara besvärliga. Som en sann öfverklassförening hyser den genomsnittlige djurgårdaren lite extra förakt mot de som sitter nedanför logerna på Dramaten.
Laget
Senaste säsongerna och historik
Djurgården gjorde en ordentlig resa i början av 2000-talet där man år 2000 vann Superettan, 2001 som nykomling kom tvåa innan man 02 och 03 tog två raka guld. Som tidigare nämnt i dessa inför artiklar norpade man ju även ett guld framför näsan på Blåvitt 2005. 2007 var situationen den omvända och Blåvitt tog guldet framför Djurgården som hade möjligheten inför sista matchen men istället slutade 3:a efter att man förlorat mot redan nedflyttningsklara BP samtidigt som Kalmar vann och gick om. Efter det har det varit betydligt dystrare att vara Djurgårdare. 2009 kvalade man sig kvar med nöd och näppe (låg under med 0-2 efter första matchen mot Assyriska) och sedan dess har mycket handlat om att ta sig tillbaka till toppen. Förra året var man dock på gång och hängde länge med i toppen, men till sist tappade man fart lite och övriga lag drog iväg.
Gamla änglar:
Alexander Faltsetas och Mattias Ranegie har båda varit i Blåvitt tidigare. Faltsetas kom från Trollhättan till Blåvitt och verkade lovande på försäsongen 2010. I sin allsvenska debut drar han tidigt i matchen på sig en straff (som Kim Christensen räddar) och efter det hade han betydligt svårare att få regelbunden speltid. Gick till sist till Gefle och följde därifrån med Pelle Olsson när han gick till Djurgården.
Mattias Ranegie kom till Blåvitt från Lärje/Angered och hade svårt att passa in på Kamratgården. Efter en utlåning till Holland gick han till Häcken där han fick ordentligt fart på sin karriär. Sedan tog han den klassiska häckenvägen via Malmö (Daniel Larsson, Jimmy Dixon t ex) och ut i Europa. Väl där tog det stopp och efter några år av klubbyten och flyttar är Ranegie nu tillbaka i Sverige.
Matcher vi minns:
Premiären på Gamla Ullevi 2009. Det är invigning av den nya arenan, och det är mot Djurgården som kommer ner med ett storfölje. Som för att göra allt ännu bättre skiner solen osedvanligt mycket just den här påsken och jag minns dagen som betydligt varmare än den antagligen var. Joel Alme framför Snart Skiner Poseidon live och inramningen är fantastiskt. Inför matchen hade Expressen intervjuat Mattias Bjärsmyr och Sebastian Rajalakso där intervjun avslutas med dessa fantastiska rader.
Till sist, hur slutar dagens match, er emellan?
SR: Jag tror det blir tufft, bra spel. Sen måste jag säga: Vi vinner. Med uddamålet.
MB: Då säger jag att vi vinner med två. Det kan också bli en knall. Att vi vinner med 5- 0.
SR: I såna fall lovar jag att gå hem till Stockholm.
MB: Vadå, fråga Elfsborg?! De torskade med 5- 1 mot oss förra säsongen. Och då spelade vi med B-laget.
Sebastian slapp gå hem, för Blåvitt vann med hela 6-0 efter att Ragnar Sigurdsson bland annat dragit in en boll från egen planhalva.
... och matcher vi vill glömma:
Hemmamatchen 2005. Djurgården och Blåvitt slåss om SM Guldet och med bara några omgångar kvar möts lagen på Ullevi. Blåvitt har skadeproblem inför matchen och tvingas spela Magnus ”Ölme” Johansson som mittback. I första halvlek tror alla att Blåvitt gör 1-0 men målet vinkas väldigt tveksamt bort för offside. Troligtvis är det en touch på ett Djurgårdsben som lurar domaren att lyfta flaggan, då Selakovic ser ut att vara onside när passen slås men offside när Djurgårdsbacken ”skarvar”. I andra kontrar Djurgården in 0-1. Via Tobias Hysén av alla. Blåvitt kvitterar men när Ölme klumpigt drar på sig ett rött kort blir Djurgårdens farliga kontringar än mer potenta.
När nästa tveksamma offsidesituation uppstår väljer linjedomaren att istället fria och Djurgården gör 1-2. Tobias Hysén rundar av det hela med att göra 1-3 och i studion sitter Glenn Hysén och ser obekväm ut utan att veta om han ska vara glad åt pojken eller ledsen för att Blåvitt förlorade.
Senaste möten:
2015
DIF-IFK 2-2
IFK-DIF 0-0
2014
IFK-DIF 2-1
DIF-IFK 0-0
Möten 2016:
Blåvitt tar emot Djurgården i den 9:e Maj, i omgång 8, och sedan reser man upp till Stockholm den 7:e Augusti. Det i omgång 17.
Tips
Djurgården gjorde ett förhållandevis bra 2015 och var länge med i toppstriden men föll bakom toppklungan på slutet.
Inför årets säsong har man plockat flera spelare från det BP som trillade ut ur Superettan, bland annat Ludwig Agustinssons bror Jonathan. Även tidigare nämnda Mattias Ranegie har plockats in, en värvning som många ser som en av de större inför årets allsvenska. En värvning jag själv inte riktigt ser poängen i. Man har redan tre anfallare som håller hög allsvensk klass. Sam Johnsson och Sebastian Andersson* har trots sin unga ålder redan producerat en del. Sebastian Andersson har på 35 matcher i Djurgården gjort 13 mål, och Sam Johnsson har på 29 matcher gjort 10 mål. Det är förvisso inte skyttligavinnarsiffror men spelarna är också 24 respektive 22 år gamla. Som komplement har de även Amadou Jawo som är väldigt nyttig även om han inte öser in mål.
Var det någon position man behövde förstärka så var det snarare försvaret som ser väldigt tunt ut nu när förra årets lagkapten Emil Bergström flyttat till Ryssland. Förhoppningen är att Jacob Une Larsson (som var på gång till Blåvitt för några årsedan) ska fylla den luckan. Bakom backlinjen har man en av Allsvenskan bästa målvakter i Kenneth Höie som även om han börjar bli gammal har några år kvar som en allsvensk toppmålvakt.
Mittfältet ser starkt ut, men dras med långvariga skador. Kerim Mrabti kommer vara borta stora delar av säsongen efter att ha skadat sig i Januariturnén (den är ett jävla otyg för övrigt)
och frågan är i vilken form Haris Radetinac kommer tillbaka i.
Nej, jag tror att backlinjen har blivit för försvagad samtidigt som förstärkningarna laget fått in inte riktigt behövdes. Djurgården 2016 är ett sämre lag än Djurgården 2015, och man får nöja sig med att vara ett mittenlag.
*Sebastian Andersson blev klar för Norrköping den 15:e Mars, efter att tipset gjordes.
Tips från andra redaktionsmedlemmar:
David Berg
Precis som IFK Göteborg så gjorde Djurgården en ganska slät figur i Svenska Cupen med förluster mot både Syrianska och Hammarby. Jag har svårt att tro att Mathias Ranégie ska bli en av Allsvenskans stora målskyttar, och en sådan behöver man i och med att Nyasha Mushekwi flyttat till Kina.
Djurgårdens trupp kändes tunn redan förra året och enligt mig överpresterade man under större delen av säsongen och halkade sedan ned i tabellen. Jag tror på en ny mittenplacering i år.
