Matchrapport: Final i Svenska Cupen, IFK Göteborg-Örebro 2-1
Ett fullsatt Gamla Ullevi fick se ett IFK Göteborg som kämpade med att få igång sitt tempo mot ett Örebro som slet hårt för att dra ner på just tempot. Till sist drog Blåvitt det längre strået och tar en, när allt kommer omkring, ganska odiskutabel seger i finalen av Svenska Cupen 2015. 18-6-2 blev 18-7-2 och finalen kan lite cyniskt sammanfattas med att allt gick ungefär som man förväntat sig.
Blåvitt hade inför finalen ordnat med ett inför-match-mingel på Scandic Opalen där bland annat tidigare Blåvita spelare som Sella och Torbjörn Nilsson fick stå på scen och prata lite om dagens match. I mellanpauserna pratade jag om samma sak med mina vänner. Vi konstaterade att det inte kommer bli så lätt som man vill tro. Örebro ligger måhända toksist, men det här är chansen för dem att rädda säsongen lite. De behöver bara göra en bra match samtidigt som Blåvitt inte är på tårna riktigt för att ta en titel. Får de in ett slumpmål så kommer de backa hem och ”parkera bussen”.
Pratar också om att Strömbergsson dömer vilket tyvärr kan komma att påverka matchen.
Sen börjar matchen, och det märks direkt att matchbilden kommer se ut ungefär som alla förväntat sig. Örebro försöker dra ner på tempot, försöker få matchen att bli sönderryckt av avblåsningar och Blåvitt kommer få kämpa med att få upp tempot.
Örebro får matchen lite dit de vill. De ligger på rätt sida gult kort (enligt Strömbergsson i alla fall) och tvingar Blåvitt att gång på gång starta om sitt spel.
Sen i den 23:e minuten händer det som inte skulle hända, men som vi någonstans ändå lite hade på känn att skulle hända. En Örbrospelare drar ner Bjärsmyr utanför straffområdet, och när halva Ullevi väntar på frisparken som inte kommer, så får Örebro iväg en strumprullare som tar på ett ben och ställer Alvbåge. 0-1, och bussen är redo att parkeras, nu ska bara handbromsen dras åt.
Blåvitt fortsätter dock tugga på utan att nå riktigt ända fram. Man dominerar spelet, men kommer inte närmare än lite halvfarligheter och får lämna planen vid halvtidsvilan i ett 0-1 underläge.
I andra halvlek så kommer man ut och känns lite piggare. Man har lite mer spring i benen, lite mer variation i spelet. Man kommer runt på kanterna bättre och slår mer inlägg istället för att försöka spela sig in i boxen. Man lyckas skapa en del lägen.
Utan att gräva djupare i hur taktlös Strömbergsson är kan vi bara konstatera att den där förutsägelsen om att han skulle kunna bli en faktor kom att spela in. Rieks vräks ner vid straffområdesgränsen. Innanför säger vissa, utanför säger Strömbergsson och blåser i pipan utan minsta hänsyn till att Sebastian Eriksson precis drar upp bollen i krysset.
Lite symptomatiskt för matchen också, och utan att kritisera Örebro som spelar taktiskt korrekt, så kanske man borde titta över domarnas bedömningar när det uppenbarligen (flera situationer idag) gynnar ett lag att dra på sig frisparkar. Men nog om det.
Den efterföljande frisparken blir resultatlös, men Blåvitt biter sig fast och har etablerat ett stort tryck mot ÖSK målet. Nu skapar man faktiskt lägen, och i den 67:e matchminuten kommer utdelningen. Rieks slår en bra boll till Salomonsson som tagit en offensiv löpning. Han lägger in bollen till Vibe som nickar i Ribban. Jag tyckte det såg ut som om bollen studsade innanför mållinjen, men Vibe vågade inte chansa utan slog in bollen en gång till för att vara på den säkra sidan.
Efter det kändes det bara som en tidsfråga innan Blåvitt också skulle ta ledningen. Det är Blåvitt för nästan hela slanten. Örbro sticker upp lite då och då men skapar inte så mycket. 10 minuter senare kommer så även ledningsmålet. Än en gång är det Salomonsson som tar en offensiv löpning och får bollen. Han lägger in den snett inåt bakåt, och efter en lite tilltrasslad situation så pangar Rieks in bollen till 2-1.
Den allmänna känslan var att det reser sig aldrig Örebro ifrån. En cupmatch är en cupmatch, men ligger man toksist i Allsvenskan och precis har tappat 1-0 till 1-2 så är det väldigt svårt att hitta styrkan att resa sig. Och det gjorde inte Örebro heller. Blåvitt är betydligt närmare 3-1 än Örebro är 2-2 och efter 93 spelade minuter så står det klart att IFK Göteborg vunnit Svenska Cupen 2015.
Övrigt
Vilken dag! Från förminglet på Scandic till matchen, till efterfesten. Snart Skiner Poseidon med hela arenan vid avspark! Mys-Jörgen som dansar. Mys-Jörgen som allsångsledare! Allsång med Tom Pettersson! Krama vänner på läktaren, krama vänner i kön, krama vänner på trädgårn. Fan vad jag älskar Blåvitt, och alla ni Blåvita där ute!
Jag sätter det här lite inom parantes. Det blev liksom oproportionerligt mycket text sett till hur mycket jag tycker det reflekterar dagen som helhet.
(Det känns å ena sidan så jävla trött att klaga på domarna. Jag menar, de är människor, de gör misstag, vi vann trots allt, osv osv. Å andra sidan tycker jag på något sätt att det är helt absurdt att man innan matchen twittrar att ”Strömbergsson dömer. Kan bli en avgörande faktor tyvärr. #ifkgbg #svenskacupen” och sedan blir det som det blir. Just det här med att blåsa för tidigt och rycka sönder spelet är något Strömbergsson gjort lite till ett signum. Ta t ex en situation i första när Strömbergsson blåser frispark. Seb slår den fort och frispelar Vibe men Strömbergsson blåser av. Han ska snacka lite med en Örebroare lite först. En Örebroare som borde fått gult kort. Något Vibe också borde fått när han långt efter avblåsningen fullt medveten om att spelet är avblåst sparkar bort bollen. Visst, Vibes frustration är lättförstådd, jag kände den också, men samtidigt har vi ett regelverk som Strömbergsson måste börja följa. Det är sånna här grejer i match efter match. Det skulle varit minst 3 gula kort idag till spelare som sparkade bort bollar efter avblåsning. Och målvakten får hålla i bollen i 6 sekunder innan den måste sättas i spel igen. Det här är inget som är godtyckligt, där Strömbergsson kan låta ÖSK målvakten hålla bollen tills Strömbergsson är i position igen. Reglerna säger klart och tydligt 6 sekunder. Ja, som sagt, det känns så tråkigt att klaga på domarna, speciellt när man ska fira Cupguld och vara glad, samtidigt så blir man så frustrerar när man på förhand vet att och hur domaren kommer stå i fokus. )
