Panel: Om Silly Season, sportchefsrollen och Håkan Mild
Det är fortsatt stor aktivitet i och runt IFK Göteborg. Silly Season är i full gång och mycket har redan hänt i truppen. Samtidigt pågår fortsatt interna och externa utredningar, och den sportsliga organisationen är satt under lupp. På det stormar det kring Håkan Mild och nya protester blossade upp innan jul. Alltid Blåvitts panel, som idag består av Arvid Larsson, Vilmer Lunneblad och Mattias Wiklund, ger sin syn på de aktuella frågorna.
1: Imam Jagne har värvats in, sju spelare har lämnat, Gustav Svensson har förlängt och Noah Tolf har fått A-lagskontrakt. Vad säger du om det blåvita vinterfönster såhär långt?
Arvid
Det som har behövts göras har gjorts, rensningen av spelare på Kamratgården var tvunget att hända. Därutöver en spetsvärvning i Imam Jagne, förlängning på en av truppens viktigaste spelare och en uppflyttad talang från ungdomsleden. Det låter helt okej för att bara vara i december. Problemet är att IFK Göteborg är laget, och då vet vi alla att det behöver hända rätt mycket mer än så. Men så här långt, inga invändningar!
Vilmer
Utifrån den rådande situationen där den sportsliga ledningen saknar ett starkt mandat är det sansade beslut man tagit. Tar man övergångarna var för sig framstår dem som rimliga. Att erbjuda en lovande ung spelare som Noah Tolf ett A-lagskontrakt är inga konstigheter, inte heller att förlänga med Gustav Svensson ytterligare ett år. Av de med god koll på de blåvita akademispelarna beskrivs Noah som en löpstark spelare med driv och förmåga att transportera boll. En ganska klassisk box-till-boxmittfältare. Att han dessutom kan vara ett alternativ som vänsterback innebär att han i nuläget har goda chanser att ingå i en matchtrupp. Gustav var vår viktigaste försvarsspelare under säsongen och erbjuder ett stabilt alternativ till säsongen 2025. Vidare tror jag det är bra för gruppdynamiken att inte allt för många ledarfigurer försvinner på en gång.
Det mest kontroversiella av en rad icke-kontroversiella beslut är att Sebastian Ohlsson inte erbjuds ett nytt kontrakt. Sebastian har sedan sin återkomst till klubben brottats med stora skadebekymmer. Han tycks inte riktigt ha återhämtat sig efter senaste skadan och hans prestationer var långt ifrån godkända under hösten. Jag tycker man tar rätt beslut som inte erbjuder ett nytt kontrakt.
Imam Jagne har helt rätt profil, ung försäljningsbarspelare som dessutom är en lokal kille med en familj som håller på Blåvitt. Han stod för flera imponerande insatser i Mjällby AIF trots att han inte spelade 90 minuter varje omgång. Han tycks ha en hög tillgänglighet, det är inte någon skadedrabbad spelare vi värvat. Just tillgängligheten är något Blåvitt har brottats med de senaste säsongerna. Det är inte helt självklart vart han ska spela, då han klarar att spela både som ytter och central mittfältare. Jag har förstått att många vill se honom på det centralt mittfält men jag tycker vi har ett större behov av yttrar. Jag tycker att Blåvitt har agerat klokt. Man har tagit de nödvändiga besluten som situationen krävt. De spelare som man valt att ta in i truppen faller inom ramen för klubbens strategi och är ingenting som riskerar att falla fel ut med en ny sportslig ledning.
Mattias
Jag har inga större anmärkningar på fönstret hittills. Förändringarna som har skett i truppen är rimliga och nödvändiga. Det finns något vemodigt i att tacka av spelare som Oscar Wendt och Emil Salomonsson, och även Sebastian Ohlsson, men det är rätt väg att gå. Värvningen av Imam Jagne är klockren. En ung och duktig spelare som kommer ge vårt centrala mittfält en extra dimension. Att han dessutom är från staden är väldigt symboliskt viktigt. Att Gurra och Tolf blir kvar är två bra beslut. Vi måste ha kvar kontinuitet när de andra äldre faller ifrån, och vi måste fylla på med spelare från akademin. Det enda som svider är tappet av Paulos Abraham. Men jag klandrar inte honom – han gjorde en fin säsong här och uppträdde professionellt i alla lägen. Detta visar bara på den stora faran i att låna in spelare som klubben vill behålla på längre sikt utan att ha färdigförhandlade avtal med både utlånande klubb och spelaren i fråga.
Gustaf Norlins kontrakt går ut vid årsskiftet – förlänga eller ej?
2: Vad behöver hända med truppen framöver? Vilka luckor ska fyllas? Enligt Sportbladet har Gustaf Norlin erbjudits ett nytt treårskontrakt – vad tycker du om det?
Arvid
Det känns nästan som att det behövs en spetsvärvning i varje lagdel, förutom målvakt. En ny ytterback känns däremot som högsta prioritet, Jonas Bager är inte en spelare som håller som högerback. Dessutom vore det trevligt att förstärka truppen offensivt, dels för att öka konkurrensen men framförallt för att Paulos Abraham numera är ett minne blott. Om Gustaf Norlin förlänger sitt kontrakt ser jag det som positivt, så länge det är på premisserna att han är en truppspelare. Det går inte att bygga en startelva runt Norlin, men det är en fantastiskt fin gubbe att ha i truppen.
Vilmer
Det viktigaste framåt är att klubben agerar utifrån den strategi och modell för truppen som Ola Larsson införde. Jag tror verkligen att vägen framåt är att försöka agera på ett liknande sätt som Hammarby IF har gjort de senaste åren. Bajen utbildar duktiga akademispelare som de ger speltid i HTFF i Division 1. Vidare spelar de på samma sätt i liknande formation i sina ungdomslag och HTFF vilket innebär att spelarna är redo när de når A-laget. Utöver detta värvar de unga försäljningsbara spelare som bygger truppens värde och går att sälja vidare. De kryddar detta genom att plocka in unga talanger från Afrika. Utöver detta adderas ett antal nyckelspelare och kulturbärare/truppspelare. Det handlar alltså om att bygga truppvärde och återinvestera pengarna i spelare som genererar ett större truppvärde. Det för att kunna vara konkurrenskraftiga över tid. Detta tror jag är vår enda väg att närma oss de övriga storklubbarna.
Vi kan alltså inte värva fler nyckelspelare. Nyckelspelare är spelare som oftast plockas in för stora pengar. Tänk till exempel Mads Albæk från 2015. Transfers där man ser liten chans till ekonomisk vinst men man får ut starka prestationer här och nu. De ska vara lagets bästa spelare och prestera här och nu. Det krävs att man värvar denna typ av spelare för att nå sina mål. Dock är de lyxspelare eftersom alternativkostnaden är så hög, man kan inte värva för många sådana i en trupp. Detta eftersom det sällan finns någon ekonomisk vinst att göra. När Ramon Pascal Lundqvist lämnar IFK Göteborg kommer vi inte kunna ersätta honom med en likvärdig spelare med hjälp av potentiella transferintäkter för just Ramon. Skulle däremot Arbnor Muçolli göra succé skulle det troligtvis inbringa en transfersumma som gör att det går att ersätta honom med en ny liknande spelare. Vi har redan alltför många spelare av denna profil så som Jonas Bager, Anders Trondsen och tidigare nämnda Ramon.
Jag tror det kan vara bra att Gustaf Norlin förlänger sitt kontrakt till en betydligt lägre lön. Han skulle då inte längre falla inom kategorin nyckelspelare utan istället kulturbärare/rotationsspelare. Den klassiska bilden av en kulturbärare är en spelare som varit länge i klubben med stark anknytning till staden. Ofta någon som varit en toppspelare. Vi har varit kraftigt bortskämda med den typen av spelare i Blåvitt de senaste åren. Allt eftersom ”Sebastian Eriksson”-typerna försvinner kommer vi nog få ”nöja” oss med en annan typ av kulturbärare. Då tänker jag på spelare som Adam Carlén och Gustaf Norlin. Spelare som har god karaktär, bygger en god omklädningsrumskultur där man alltid ger allt på träning och match, är goda ambassadörer för klubben och tillräckligt bra för att spela och göra skillnad, men inte bra nog för att gå utomlands. Mer Hjálmar Jónsson än Tobias Hysén och Mattias Bjärsmyr. De kan nöja sig med en rotationsroll i truppen men är beständiga över tid och erbjuder kontinuitet till en trupp som byggt utifrån ovanstående strategi naturligt drabbas av stor omsättning.
Vad behöver vi då göra rent konkret? Truppen behöver förstärkas på flera positioner. Problemet är att vi redan har en väldigt bred trupp med många spelare som är svåra att ”göra sig av med”. Detta innebär att vi inte kan värva hur som helst. Det hade säkert varit bra att uppgradera mittbackarna men jag ser inte hur vi ska få plats med det i truppen utan att någon lämnar där. Vi har Gustav Svensson, August Erlingmark, Jonas Bager och Rockson Yeboah. Vi får inte in en till där rent numerärt, även om jag tycker kvaliteten måste upp. Samma gäller det centrala mittfältet. Jag tror och hoppas att David Kruse kommer stå för betydligt bättre prestationer 2025 och bilda mittfältslås med Kolbeinn Thordarson bredvid sig och Ramon Pascal Lundqvist framför sig. IFK Göteborg är inte en klubb som har råd att värva dyra danska U21-landslagspelare för att sedan sätta dem på bänken. Då har vi alternativ i Adam Carlén, Lucas Kåhed, Hussein Carneill, Arbnor Muçolli, Abundance Salaou, Noah Tolf och Benjamin Brantlind. Det är absolut inte Allsvenskans bästa mittfältsalternativ men jag ser inte hur vi ska kunna förstärka utan att först göra oss av med någon av dessa. Vi vill inte heller blocka vägen för någon som Benjamin eller Noah.
Jag tänker då in Imam Jange som ett yttermittfältsalternativ där vi då har Imam Jange, Gustaf Norlin, Oscar Pettersson, Hussein Carneill, Arbnor Muçolli och Thomas Santos (jag räknar med att Eman Markovic lämnar). Här tycker jag vi behöver spetsa till laget. Det är ganska väl belamrat med alternativ även här men jag ser inte att det kommer hålla för Allsvenskan 2026 om vi inte agerar här. Speciellt utifrån Arbnors skadesituation och att Thomas potentiellt ska skolas om till högerback. På ytterbackspositionerna måste beslut tas. Ska Thomas spela högerback? Är det Felix Eriksson vi ska satsa på? Kan vi gå in i en säsong med Anders Trondsen och Noah Tolf som alternativ på vänsterback? Här behövs beslut tas och potentiellt en högerback värvas. Vilken profil högerbacken ska ha avgörs hur man ser på Felix, ska han spela eller vara backup?
Vad gäller anfallet blir det knepigt på exakt samma sätt som i resten av truppen. Jag tycker helt klart att det behövs förstärkas. Men vi spelar med en anfallare och har redan tre renodlade anfallare i truppen. Laurs Skjellerup, Linus Carlstrand och Suleiman Abdullahi. Det är ingen lätt ekvation, värvar vi en ny tydlig första anfallare blockerar vi för Laurs och tvingar mer eller mindre ut Linus. Samtidigt så kan vi inte gå in i säsongen med Linus och Laurs som enda seriösa alternativ. Samtidigt är det svårt att hitta en anfallare som är bättre än Linus, sämre än Laurs men ändå bra nog att göra skillnad i Allsvenskan. Jag tror nog vi måste gå på ett nytt tydligt första alternativ som anfallare. Gärna en spelare med samma profil som Andronikos Kakoullis som vi var väldigt nära i somras.
Mattias
Jag kanske är naiv, men jag tycker inte att vår trupp är SÅ dålig. Åtminstone inte om målsättningen 2025 är att komma på plats 7–10 utan någon direkt kvalångest. Man får inte glömma av de stora skadeproblem vi led av under säsongen. Räddarna i nöden från hösten 2023, Santos och Muçolli, missade hela hösten 2024. Jag ser verkligen inget behov av en helrenovering i vinter, utan tror att Billborn kommer kunna uträtta mer med befintlig spelartrupp med en ordentlig försäsong.
Med det sagt: Det kommer behövas förstärkningar. Många pratar om ytterbackar. Jag tänker att det beror på hur man vill använda Santos. Ser man honom som ytterback har vi ändå Santos/Felix till höger, och Trondsen/Tolf till vänster. Det kanske räcker? Jag tycker det är ytterpositionen som är mest akut, inte minst om Santos ska vara högerback. Jag har inte gett upp på OP, men han är ett osäkert kort. Carneil har två skadefyllda år bakom sig och Muçolli är borta till åtminstone en bit in på våren. Här MÅSTE minst en spelare med klass in, en rak ersättare till Abraham. Och den här värvningen får gärna sitta tidigt. I övrigt tänker jag att klubben kan avvakta tills försäsongen är i gång på allvar med träningsmatcher och cupspel, och utvärdera efter hand. Håller ytterbackarna? Tar Laurs och Linus kliv i 9:a-rollen? Fönstret är ändå öppet nästan hela mars, och ibland kan det löna sig att ha lite is i magen. Tänker som när klubben värvade Tom Pettersson som tilltänkt ordinarie mittback inför 2015, för att sedan i mars inse att förstärkning behövs och ta in Thomas Rogne. Truppen måste inte vara spikad i januari.
Slutligen, angående Norlin: Man ska inte underskatta nyttan i att ha en lojal truppspelare som aldrig klagar över en bänkplats och som kan göra ett bra jobb som inhoppare på flera positioner. Och när Norlin under hösten äntligen fick spela på sin bästa position, högerytter, tycker jag han visade att han är bättre än vad folk ger honom cred för. Till en rimlig lön kan jag därför absolut tänka mig en förlängning, även om jag hade unnat Gustaf ett utlandsäventyr.
Hannes Stiller, tillförordnad sportsligt ansvarig.
3: Om vi blickar uppåt i organisationen: Efter Ola Larssons sorti har Hannes Stiller blivit ”tillförordnad sportsligt ansvarig”. Vad har du för tankar kring detta? Hur vill du att den sportliga organisationen ska se ut framöver? När måste en permanent ”sportchefslösning” vara på plats?
Arvid
IFK Göteborgs sportsliga organisation ska helst vara utan sportråd/fotbollsutskott. Att Hannes Stiller blev tillförordnad sportsligt ansvarig tror jag var det bästa alternativet. Han fanns inom klubben och är tillräckligt kompetent för att fylla den rollen en kortare tid. Däremot hoppas jag verkligen att man hittar en ny sportchef utifrån inom en ganska snar framtid. När det sker exakt är svårt att sia om, men förhoppningsvis innan sommaren är slut. Det känns tyvärr som att det är då någon gång en ny långsiktig plan, med en ny klubbdirektör och sportchef kan påbörjas. I bästa fall…
Vilmer
Det ser såklart inte bra ut när man gör sådana lösningar, det hela framstår som amatörmässigt skött. Man kan verkligen ställa sig frågan hur man inte kunde vara bättre förberedd på att bryta med Ola. Kruxet är att någon måste vara sportsligt ansvarig i väntan på att organisationen sätter sig och jag ser inte att Hannes skulle vara sämre än någon annan tillgänglig. Agerar klubben utifrån den strategi man arbetat med sedan Ola Larssons inträde ska det inte spela så stor roll. Man ska inte vara personbundna utan kontinuiteten ska komma utifrån strategin.
Jag tror det viktiga här är att vi gör saker i rätt ordning. Den nya styrelsen väljs in och är tydliga med hur de ser vägen framåt för IFK Göteborg. Förhoppningsvis är det att fortsatt jobba utifrån den modell man gjort de senaste åren. Styrelsen rekryterar sedan en ny klubbdirektör (Håkan Mild kan omöjligen sitta kvar). Klubbdirektören får sedan i uppdrag att bygga en organisation som kan realisera styrelsens mål. Det kommer ta tid och risken är att det drar ut på det under våren. Detta kommer såklart påverka vår slagkraft under 2025 men jag tror ändå att 2025 kommer vara ett vaskat år. Det är bättre att vi bygger upp en ordentlig organisation som sitter inför 2026. Vilka roller vi ska tillsätta tycker jag är svårt att säga. Jag tror dock att det hade varit klokt att ha en renodlad sportchef med fokus på truppbygget. Vidare att vi bygger ut scoutinggruppen med en huvudscout som leder arbetet utifrån klubbens strategi. Utöver detta tror jag det hade varit klokt att anställa någon som kan jobba med att implementera klubbens strategi i hela organisationen samt att denne person övervakar att samtliga håller sig till den satta strategin. Jag tycker klubben har varit alldeles för dålig på att hålla sig till den strategi man uttalat att man ska följa.
Mattias
Jag kan känna att Ola Larsson var rätt man på fel position. Jag hade kunnat se honom i en renodlad ”teknisk direktör”-roll, med huvudfokus på IFK Göteborgs utvecklig på lång sikt. Men de senaste transferfönstren fick mig att ifrågasätta hans lämplighet som truppbyggare. Hannes Stiller är nog bästa möjliga interimslösning just nu, men jag ställer mig tveksam till honom som Olas ersättare på sikt. Jag tycker att de arbetsuppgifterna som Ola hade ska delas upp på två personer. Om man sedan vill ha en teknisk direktör och en sportchef, eller en sportchef och en assisterande sportchef, är egentligen av mindre vikt. Att ha ansvaret uppdelat på fler personer är en lösning som många andra klubbar jobbar med. Jag ser också gärna att vi för en gångs skull rekryterar någon som inte ska lära sig sportchefsjobbet här i IFK Göteborg, utan någon med erfarenhet, någon som har lärt sig hantverket i en mindre klubb. Sarpsborgs Hampus Andersson, Sirius Jonathan Ederström och Sandvikens Peter Svensson är tre namn som jag bollar upp, men finns såklart otaliga förslag.
När behöver en lösning vara på plats? Hellre att det blir rätt än går fort, som det brukar heta. På ett sätt vore det ideala om den nya styrelsen satte sin klubbdirektör som i sin tur satte sin sportchef. Men risken är att det kommer dröja till efter sommaren. Jag kan också känna att det är lite överskattat att man måste rekrytera personal i en viss ordning. Får man hit ett bra alternativ redan i mars är det väl bara att köra? Ända sedan Pontus Farnerud fick sparken för nästan tre år sedan har vi haft personer som varit rekryterade i ”rätt ordning”. Det har väl, trots detta, inte gått särskilt bra.
4: Ytterligare ett hack upp i organisationen stormar det fortsatt kring Håkan Mild. Hur ser du på protesterna och Milds framtid i föreningen?
Arvid
Protesterna häromveckan som sådana ser jag bara som onödiga och ovärdiga IFK Göteborg. Alla vet att alla vill ha bort Håkan Mild och jag är helt övertygad om att han inte är klubbdirektör för IFK Göteborg särskilt länge till. På de premisserna är det därför enbart skadligt för IFK Göteborg med en sådan protestaktion. Jag förstår frustrationen, jag tycker också att Håkan Mild ska avgå, men han kan liksom inte göra det nu. Vem ska då leda föreningen i någon sorts riktning? Att vänta in årsmötet känns som det enda rimliga. Som det är nu framstår Blåvitt som ett sjunkande skepp och jag tror inte att det finns många spelare, ledare eller sportsligt kompetenta som vill ta i klubben med tång. Det är problematiskt.
Vilmer
Jag ser det som omöjligt att Håkan Mild sitter kvar. Där vi har hamnat spelar det inte längre någon roll vad han gör. Allt fokus har hamnat på honom och vad han än gör kritiseras, han har ingen framtid i IFK Göteborg. Ser man på utvecklingen sedan Håkan Milds återkomst till IFK Göteborg 2021 tycker jag mycket av kritiken är befogad. Vi presterar sämre och sämre på planen och halkar fortsatt efter de andra storklubbarna ekonomiskt. Det är en lång rad av felbeslut och dåliga värvningar. Jag tror och hoppas att den nya styrelsen startar processen för att ersätta Håkan. Vidare tror jag det är klokt att man kommunicerar detta i den mån det går för att minska trycket på Håkan under en övergångsperiod. Sorligt att vi hamnat här med någon som gjort så mycket för och brinner så mycket för IFK Göteborg.
Angående protesterna anser jag inte att de har varit över gränsen. Håkan har fått klä skott för mycket som säkerligen inte är hans fel, han har blivit en symbol att rikta sitt missnöje emot. Det går att ifrågasätta det stora fokuset på honom. Däremot tycker jag att man hållit sig på en rimlig nivå. Att skriva avgångsbanderoller, ställa flyttlådor på Kamratgården och hota med att dra in stödet är inom gränserna. Det är också de medlen vi som supportrar har för att utöva påtryckning gentemot klubben. Är detta det bästa för IFK Göteborg just nu? Kanske inte, men vi har rätt att vädra vårt missnöje, supportrar ska inte alltid behöva vara så rimliga. Jag tror också det kan vara klokt att tydliggöra för styrelsen att det inte är aktuellt att Håkan blir kvar.
Det finns en diskussion kring huruvida det utgör ett hot mot 51-procentsregeln eller inte med denna typ av agerande. Det är klart att det är den nya styrelsen och ingen annan som ska avgöra vem som blir klubbdirektör. Samtidigt gäller det samtliga anställda i IFK Göteborg; spelare, scout, tränare och sportchef. Jag förstår inte varför klubbdirektör ska vara fredad från påtryckningar när inte de andra rollerna är det. Jag har själv stått på Bravidas bortaläktare och skanderat ”avgå Jörgen”. Så som jag minns det var det ingen som ansåg det vara ett hot mot 51-procentsregeln. Det har även varit andra drev mot anställda, t.ex. Mats Gren. Det är snarare mer rimligt att trycka på gentemot styrelsen om en roll som är anställd direkt under styrelsen. Så länge missnöjet håller sig inom gränserna ser jag inget problem med det. Jag tycker snarare det var lite humoristiskt med flyttlådorna. Däremot tycker jag generellt att vi i Sverige måste bli bättre på att fokusera mer på styrelsen och långsiktiga strategier än enskilda anställda. Vi har en unik möjlighet att bestämma inriktningen för våra föreningar genom medlemsdemokrati. Problemet de senaste åren är snarare att vi varit för okritiska gentemot klubben när man avvikit från den uttalade strategin.
Mattias
Jag tycker mest att det är väldigt tråkigt att vi har hamnat här. Det var ju inte så här det skulle sluta när klubblegendaren Håkan Mild kom tillbaka 2021. Men nu är vi där vi är och Håkan är ytterst ansvarig. Och jag förstår verkligen folks frustration över de senaste årens underprestationer. Det spelar ingen roll om andra delar ”går bra”, representationslaget på herrsidan är lokomotivet som ska dra hela föreningen framåt. Mild har också någonstans satt sig själv i den här sitsen, dels genom flera misslyckade rekryteringar till sporten, dels genom svag kommunikation. Det hade inte krävts särskilt mycket av Håkan på det senaste medlemsmötet för att få folk att känna större förståelse och respekt för honom och hans arbete, men det lyckades han verkligen inte förmedla.
Med det sagt tycker jag att senaste protesten kändes lite taktlös. Ja, alla har rätt att protestera. Och nej, protesten innehöll inget direkt hotfullt och flyttkartongerna var väl ett ”kul grepp”. Men det här kändes helt ärligt mer uppmärksamhetssökande snarare än att man faktiskt har suttit sig ner och funderat på vad som är bäst för IFK Göteborg just nu. Faktum kvarstår att någon måste driva verksamheten här och nu, och den avgående styrelsen har såklart inget operativt mandat. De som är mest högljudda har svårt att svara på hur den dagliga verksamheten ska drivas imorgon om Håkan Mild lämnar idag. Jag tror att alla – vi supportrar, den avgående styrelsen, den ännu ej nominerade och tillträdda styrelsen, och även Håkan själv – vet att hans tid som klubbdirektör närmar sig sitt slut. Nu handlar mycket om att sköta en övergång så snyggt och smärtfritt som det bara går. För Blåvitts bästa. För min del får gärna Håkan sitta kvar till dess att den nya styrelsen har en ersättare klar, precis som vid övergången från Max Markussons ledning. Om det redan blir till våren eller senare i år får tiden utvisa. Oavsett vad vore det förödande att hamna i ett läge där vi saknar en ordinarie klubbdirektör under en längre tid, som efter 2015 när det tog 2,5 år(!) att hitta Martin Kurzwellys ersättare...
