Rapport: Östers IF U21 - IFK Göteborg U21
Under tisdagskvällen spelade IFK Göteborgs U21 lag, förstärkt med ett gäng spelare från A-laget, match mot Östers IF på Virdavallen i Alvesta. Matchen slutade 1-1 och Alltid Blåvitt var på plats för att kika närmare på hur Blåvitts unga spelare presterar.
Blåvitt spelade alltså mot Växjölaget Östers IF, men av någon oklar anledning spelades matchen i Alvesta, en dryg kvart utanför Växjö på en gräsplan som normalt sett är hemmaplan åt ett division 4-lag. Kvalitén på planen lämnade en del att önska, men att det ändå är gräs är såklart ett plus med tanke på att Öster vanligtvis brukar spela sina U21 matcher på Värendsvallens plastmatta.
IFK Göteborg startade med följande elva:
Tom Amos
Kristopher Da Graca - David Boo-Wiklander - Marcus Degerlund
Jake Weisbrod - August Erlingmark - Erik Gunnarsson - Billy Nordström
Amin Affane- Axel Gunnarsson - Alhassan “Hasse” Yussuf
Hur var matchen då? Båda lagen var förstärkta med en handfull spelare från A-laget och det skapades chanser åt båda håll. Under den första halvleken var det ett Blåvitt som förde spelet för det mesta medans Öster kontrade när tillfälle gavs. Blåvitt såg dock nonchalanta ut och var emellanåt ganska passiva när Öster hade boll, vilket bjöd hemmalaget på ett på ett par farliga lägen. Bland annat Tom Amos stod för en mycket fin räddning på ett avslut från nära håll. Till slut lyckades dock Öster utnyttja Blåvitts passiva försvarsspel när Christian Ljungberg fick gå långt med bollen innan han sattes under press, vilket gjorde att han kunde frispela Joao Pedro som gav hemmalaget ledningen med 1-0 i den 36:e minuten. När signalen för paus gick syntes det tydligt på de blåvita spelarna att de var allt annat än nöjda med insatsen och August Erlingmark var snabbt ute i omklädningsrummet, långt före sina lagkamrater.
I paus gjordes ett byte där Billy Nordström ersattes av Edvin Dahlqvist, något som ganska snabbt skulle visa sig ge effekt. För oavsett vad som sagts i omklädningsrummet gav det var skillnad när domaren blåste igång andra halvlek och det var ett mycket mer bestämt Blåvitt som syntes. Inledningsvis tog de över matchen och pressade Öster ordentligt, bland annat nyligen nämnda Dahlqvist såg mycket pigg ut som vänster wingback och skapade mer på 10 minuter än Billy under hela sin halvlek. I den 51:a minuten visade han upp ett fint samspel med Hasse ute på kanten, som lyckades hitta fram till Affane som i sin tur bjöd på en mycket fin klack fram till August Erlingmark som dunkade in kvitteringen från en snäv vinkel.
Efter målet fortsätter Blåvitt att styra spelet och spelar ganska bra, där Hasse och Erlingmark dominerar på mittfältet. Ganska kort efter målet gör Alf Westerberg ytterligare två byten när bröderna Gunnarsson byts ut och ersätts av Adil Titi och Emil Holm. Holms tid på planen blev tyvärr ganska kort efter att han i den 65:e minuten ska ta skott, men eftersom en österförsvarare hinner emellan och bryta träffar han med en ganska hård spark rätt på spelaren istället. Ljudet från sparken hördes upp på läktaren en bit bort och domaren bestämde sig för att ta fram det röda kortet. På avstånd såg det tydligt ut som ett misslyckat skottförsök snarare än en medveten våldsam spark, vilket flera blåvita spelare också verkar ha uppfattat det som. Bland andra August Erlingmark som diskuterar sig till ett gult kort. Trots en man mindre fortsätter Blåvitt föra spelet och skapar en del chanser. Däremot blir tillfällena då Öster tar sig fram till lägen fler än tidigare. Tom Amos tvingas till ytterligare en svettig räddning men närmre än så kom aldrig öster. Matchen slutade 1-1 och det är framför allt tre spelare som av olika anledningar ska nämnas efter matchen.
1. Amin Affane. Jag blir inte klok på honom. Trots att underlaget inte var det bästa syntes det att han fotbollsmässigt var klasser bättre än de andra på planen och i flera sekvenser leker han bara med motståndarna med sina dribblingar. Men attityden han visar upp med jämna mellanrum under matchen är långt ifrån lika kul att se. Efter att ha blivit av med bollen står han för en eftersläng som är både ful och onödig, vilket också gav honom ett gult kort. Inte långt senare ger han, till synes oprovocerad, en hård knuff i ryggen till Östers unga ytterback (som för övrigt var en av de bättre spelarna i hemmalaget) som han precis haft en kamp om bollen med. Lägg till agerandet med benskyddstejpen i cupmatchen mot Torn och man får en känsla av att han tycker han är för bra för att spela mot den typen av motstånd.
2. Alhassan Yusuf. När både prestationerna och resultatet har gått emot Blåvitt under hösten är det många som ropat efter att “Hasse” ska få chansen i Allsvenskan. I matchen mot Öster var han tillsammans med Erlingmark lagets bästa spelare och han är väldigt kvick både med och utan boll och han har ett väldigt fint driv när han spelar. Men även om han gjorde en väldigt bra match syns det att han fortfarande är oslipad och har en del att jobba med. Han hade ett par bra skottlägen som tyvärr gick alldeles för högt över och det är flera gånger som han värderar fel och väljer fel passningsalternativ eller dribblar istället för att passa. Oavsett de svagheter som han har i nuläget råder det inget tvekan om att det är en spelare med potential som absolut inte skulle göra bort sig om han fick ett inhopp eller två i Allsvenskan.
3. August Erlingmark: I första halvlek var han, precis som övriga laget ganska nonchalanta och stack inte ut nämnvärt. Om det var enbart på grund av honom själv eller omgivningen vet jag inte, men det märktes i hans agerande på planen att han inte var nöjd med hur det såg ut. I andra halvlek verkade han ha tagit sig i kragen ordentligt och var tillsammans med Boo-Wiklander en av de stora ledarna i Blåvitt. Han tog också över mittfältet och blev efter matchen välförtjänt utsedd till blåvitts bästa spelare av speakern och frågan är om han inte var bäst av alla på plan idag.
