Redaktionspanelen: "Ett problem att spelare är gjutna i elvan för att de saknar konkurrens"
Säsongen 2023 har varit allt annat än en framgångssaga för Blåvitt, men sparkade tränare, billiga mål och dyra spelare som underpresterar. Alltid Blåvitts redaktion satte sig ner för att svara på några av de hetaste frågorna just nu.
Medverkar i den här panelen gör Arvid Larsson, Charlie Ahlgren, Ludwig Härlin, och Mattias Wiklund.
Målvakterna har fått en del kritik för sina insatser, samtidigt är Blåvitt ett av seriens defensivt starkaste lag. Är kritiken befogad eller överdriven?
Arvid
Befogad, helt klart. Det är klart att målvakter kan göra misstag men när ungefär hälften av Blåvitts insläppta mål är direkta målvaktstavlor är det klart att det både ska ifrågasättas och kritiseras. På ett sätt tycker jag att Pontus Dahlberg ska ha den största kritiken, dels för att hans tavlor är värre än Adams men framförallt för att han ska vara den trygga målvakten som alla gapade efter i inledningen av Allsvenskan. Det är för dåligt för att vara aspirant på titeln som Allsvenskans bästa målvakt.
Däremot finns det nog inte mycket att göra mer än att hoppas på att det ska vända. Mig veterligen kan man inte träna på att inte begå misstag, det känns isåfall som att det sitter mentalt. Förhoppningsvis vänder det så fort Dahlberg gör en bra match.
Charlie
Under försäsongen var det snarare försvarsspelet som kändes som det stora problemet snarare än målvaktsspelet. Den känslan har försvunnit och jag vill säga att det grundar sig i en individ, Gustav Svensson. Blåvitt har endast 9 mål insläppta, bara tre lag har färre. Av dessa 9 mål är, i alla fall, 4 rena tavlor från sista utposten. Så ja, kritiken är befogad. Det har kostat väldigt värdefulla poäng, inte minst de senaste två matcherna.
Ludwig
Kritiken målvakterna har fått har varit befogad eftersom det kostat Blåvitt ganska många poäng nu, framför allt i jämna matcher som slutat oavgjort. Lek med tanken att tavlorna mot t.ex. Norrköping, AIK och Bajen inte hade hänt. Det är inte alls orimligt att anta att Blåvitt då istället hade vunnit alla 3 matcher, vilket i så fall skulle inneburit en 7:e plats i tabellen med ett ganska bekvämt avstånd ner till bottenstriden. Sen finns det såklart förklaringar till att det kunnat hända. Adam är ung och orutinerad, vilket speciellt för målvakter innebär att man får räkna med vissa misstag och felbeslut. I Pontus fall är det lätt att glömma bort att han knappt spelat sedan skadan i februari. Lägg dessutom till att han inte spelat jättemycket under sina utlåningar från Watford heller, så har vi en spelare som inte direkt är i matchform. Detta är inga ursäkter, både Adam och Pontus borde ha gjort det bättre, men det är en tänkbar anledning till tavlorna. För jag är övertygad om att Pontus Dahlberg är en bra Allsvensk målvakt, han behöver bara hitta tillbaka till formen.
Mattias
Det är klart att målvakter som släpper in skott de bör rädda ska få kritik. Det är inga konstigheter. Däremot vet jag inte om man kan dra några generella slutsatser av målvakterna som helhet efter de här misstagen. Jag tror att Adams misstag helt enkelt beror på orutin. Han är bara 20 år och har gjort åtta matcher på den här nivån. I Pontus fall ska man inte glömma bort att han nyss kommit tillbaka efter tre månaders skadefrånvaro. Inte konstigt att tajmningen inte är hundra än. Han var väldigt bra på försäsongen innan skadan kom mot Utsikten.
Kan också bli lite trött på alla i sociala medier som trånar efter Warner Hahn. Det är klart det är tacksamt att gå åt det hållet efter senaste matcherna, men det är knappast så att Hahn är immun mot vare sig misstag (minns exempelvis Elfsborg förra hösten) eller skador. Släpp honom och gå vidare nu. Jag kan generellt, både i fallet Hahn och fallet Calle Johansson, gilla att Håkan Mild sätter hårt mot hårt. Hellre ta in yngre spelare på längre kontrakt än att satsa på legoknektar runt 30-strecket, vars löneanspråk antagligen inte är superlåga.
Pontus Dahlberg höll toppklass i Allsvenskan under 2020/21 och blev efter det uttagen av Janne i tre VM-kvaltrupper. Han är relativt ung för att vara målvakt, är fortfarande utvecklingsbar och sitter på ett långt kontrakt. Är övertygad om att han kommer hitta tillbaka till sin högstanivå inom kort.
Blåvitt går runt på rätt få spelare just nu. Finns det ett problem med truppbredden i laget?
Arvid
Efter att precis ha nåtts av beskedet att Sebastian Ohlsson blir borta tre månader känns det onekligen så. Däremot är det svårt att egentligen lasta någon för det, med tanke på skadefrånvaron som varit och som är nu. Att inför säsongen gå in med både Hussein Carneil och Sebastian Ohlsson i gott slag är annat än det ser ut idag. Då är det egentligen bara på anfallet där det känns som att varken Suleiman Abdullahi eller Marcus Berg någonsin kommer att vara i form.
Lyckligtvis kallades Johannes Selvén permanent tillbaka från utlåningen till ÖIS, vilket breddar truppen en aning. Däremot är känslan att sommarfönstret gärna får komma väldigt snart för det behövs förstärkningar på en del platser, helt klart.
Charlie
I skrivande stund gick Blåvitt ut med nyheten att Sebastian Ohlsson missar åtminstone 3 månader. Hittills en av de bästa, om inte den bästa, spelaren den här säsongen i laget. Ett otroligt tungt avbräck som ställer till det ytterligare i frågan. Det är alltid problematiskt när man har en trupp som är så pass ojämn att man inte kan ställa över spelare. Det är bara att dra en parallell till senaste matchen då Eman Markovic spelade från start. Mer än så kanske inte behöver sägas i det här exemplet. Sedan är det självklart att det öppnar upp för unga spelare, men tyvärr har dessa unga spelare inte lyckats ta chansen när den kommit. Det återstår att se hur hårt det kommer kosta laget om några månader, men att de spelare som är 35+ ska spela varenda minnut går inte att räkna med.
Ludwig
Det är klart att det är ett problem och det känns som att det har varit ett problem under ganska lång tid nu, framför allt offensivt på ytterpositionerna. Där är det extremt tunt, dessutom på en position där det är vanligt med rotation. Inför säsongen fanns 3 yttrar med allsvensk rutin: Norlin, Markovic och i viss mån Carneil som alternativ. Nu är Carneil skadad och Markovic iskall och ytterbacken Sebastian Ohlsson har flyttats upp. Vad finns då att kasta in? Uppenbarligen bara 18-åriga Linus Carlstrand och då är han inte ens ytter och gör absolut inte sig själv rättvisa där. Nu måste man istället starta Markovic mot Hammarby trots att han inte bidrar med något alls samtidigt som man tvingas flytta runt spelare som Hagen och Ohlsson för att täppa till andra hål. Kvar på bänken finns juniorer som Kurochkin och Selvén som absolut borde få en chans snart, för om man har planerat en trupp där juniorerna står som nummer 4 i turordning måste man gjort bedömningen att de är tillräckligt bra. Om Lundin/Tengryd är av en annan åsikt är det bara ett stort underbetyg till de/den som byggt truppen.
Mattias
Både ja och nej. Den intensiva perioden där vi mötte Peking, Degerfors och BP inom loppet av åtta dagar väckte en del frågor, men var trots allt undantaget från den allsvenska spelschema-regeln. Resten av säsongen är det (ungefär) en match i veckan som gäller, och dessutom ett par landslagsuppehåll på det. Det är ett så pass luftigt schema att det inte bör vara några problem att ha en ”förstaelva” som matchas hårt, och ett gäng dugliga reserver på det.
Samtidigt finns det stora brister i truppen. Lundin & Tengryd snittar 3.6 byten av 5 möjliga per match. Det tyder kanske på att de inte känner något jättestort förtroende för flera av bänkspelarna. Jag skulle dock hävda att spetsen nästan är ett större problem än bredden. Och då tänker jag främst på de offensiva mittfältarna och yttrarna. Gustaf Norlin, som många innan säsongen kanske såg som en breddspelare, känns helt gjuten i elvan i brist på konkurrens. Seb Ohlsson fick, innan han blev skadad, ta klivet upp eftersom det visade sig att den invärvade ”spetsspelaren” Eman Markovic inte håller måttet.
Mittbackspositionen är ett annat frågetecken i truppen. Egentligen har vi bara Bånsgsbo och Hausner som ”renodlade” alternativ där. Adam Carlén värvades som mittback, men visade sig, chockerande nog, vara mycket bättre på den defensiva mittfältsposition han spelat på under hela sin karriär. Nu står han, och Seb Ohlsson, till och med listade som mittfältare på hemsidan. Det gör även Gustav Svensson. Men ser man honom som mittback nu? Han håller uppenbarligen Hausner på bänken. Och ser man Trondsen som mittfältare? Ola Larsson har tidigare jobbat med tydliga ”positionsgrupper” i Hammarby. Det är alltid bra med mångsidiga spelare, men för det långsiktiga arbetet med truppbygget är det nog bra om man ändå spikar en tilltänkt huvudposition för dessa spelare.
Vad bör Blåvitt fokusera på att förstärka när fönstret öppnar igen?
Arvid
Givet skadesituationen i truppen och att Eman Markovic till synes är dålig på att spela fotboll känns det som att en yttermittfältare är överst på listan. Det känns också som att en het anfallare vore på sin plats. Jag räknar inte med att “Sulle” någonsin kommer få det att lyfta och då krävs det att Marcus Berg kan avlastas av en bra forward. Det känns tyvärr för läskigt att Blåvitts kamp om det allsvenska kontraktet ska hänga på att Linus Carlstrand ska få sitt stora genombrott.
Charlie
Hade jag fått frågan för en dryg månad sedan hade svaret varit lätt, en tränare. Men i takt med att resultaten har börjat komma har också mitt förtroende för firma Lundin/Tengryd ökat. Den tränare som kliver in ska precis som Ola Larsson betonat vara en långsiktig lösning, det är något jag är trygg med.
Den position där det skriker minst en ny spelare på är yttermittfältet. Sebastian Ohlsson skadad, Hussein Carneil skadad, Eman Markovic för dålig, Johannes Selven har inte imponerat i Öis. Listan är lång och det krävs att positionen rustas upp. Det hade varit lugnande att få in en anfallare, en välkänd sådan, men inte en hemvändare utan något “hetare”. Och självklart är det svårt att locka heta namn till Blåvitt med tanke på var man befinner sig i svensk fotboll, för tillfället. Däremot är föreningen densamma som tagit titlar i Europa vilket medför ett och annat för varumärket IFK Göteborg.
Ludwig
För mig är det uppenbart att det som borde vara prio nummer 1 är en offensiv ytter med spetskvalitéer inom speed och teknik som kan göra mål och assist, för det finns inte en enda sådan spelare i truppen just nu. Men sånna spelare växer knappast på träd och billiga är de inte heller. Löser man det kan jag ha överseende med resten av truppen eftersom det finns kvalité där som inte kommit fram än. Vill man fortsätta spela Hagen som ”10:a” kanske det är läge att titta på en central mittfältare så att Trondsen kan gå ner som vänsterback. Sen beror det såklart på vad som försvinner ut också. Lämnar t.ex. Bångsbo behövs en ny mittback (typ Casper Widell i Helsingborg?) och jag förstår de som vill ha en ny anfallare med tanke på Bergs fysiska status och gåtan Suleiman Abdullahi. Det stora problemet inför det kommande fönstret är tränarfrågan. Det är dumt att lägga stora pengar på spelare innan man vet vem som blir lagets nästa tränare, och vilka spelare vill komma till ett lag där man inte vet vem som tränar om en månad? Den sportsliga ledningen på Kamratgården har en hel del att fundera på fram tills sommarfönstret öppnar.
Mattias
Yttrar. Minst en, gärna två. Redan när Allsvenskan drog igång tyckte jag att ytterpositionen var vår klart svagaste lagdel. Nu är dessutom Carneil och Seb Ohlsson, två av våra bästa offensiva spelare, borta till augusti. Kanske ännu längre. Det är tyvärr svårt att kalla Markovic för något annat än en felrekrytering än så länge. Han bör ersättas och numera helt givna Norlin behöver konkurrens. Letar vi i den alltför bekanta hemvändarlådan hittar vi två namn jag fastnar för – David Moberg Karlsson och Kristoffer Peterson (inte tidigare Blåvitt-spelare, men ändå göteborgare). Båda två får skralt med speltid i Japan respektive Tyskland, och Koffe har dessutom ryktats vara på väg bort. Båda två hade såklart gått rätt in i elvan och bidragit med välbehövlig fart och teknik. Utöver dessa namn vore det uppfriskande med någon lite yngre med större försäljningspotential. Ska Stig till slut lyckas vaska fram ett guldkorn?
Många ropar även på en central anfallare, men är inte säker på att det bör vara högsta prioritet. Skulle Sulle försvinna behövs antagligen förstärkning, men så länge vi spelar med bara en central anfallare känner jag mig bekväm med nuvarande uppsättning. Känns också onödigt att värva in någon som knuffar ner Carlstrand i hierarkin. Sedan skulle det såklart inte skada om någon av de där yttrarna som ska in kan spela 9:a också (vilket både DMK och Koffe gjort, för övrigt).
Slutligen ser jag dessutom gärna en ny tränare. Jag har stor respekt för Lundin och Tengyrd. De fick det här uppdraget i knäet tre veckor innan premiär och har gjort så gott de kunnat. Utvecklingen har sakta men säkert gått åt rätt håll och de har spelarna med sig. Men. Poängskörden är trots allt fortfarande väldigt, väldigt skral. Vi har spelat 9 omgångar, snart en tredjedel av serien, och har 7 poäng. Rolle fick sparken efter 9 poäng på 8 matcher 2021. Fiaskoåret 2020 inleddes med 10 poäng på 9 matcher, där vi parallellt med det gick och vann cupen. Vi är fortfarande indragna i bottenstriden på allvar. Det kanske är naivt, men jag hoppas verkligen på att någon slags frälsare ska dyka upp på tränarbänken i sommar. Gärna med William & Alex som fortsatt assisterande. Samtidigt ska vi inte bli desperata och gå efter första bästa Alan Pardew-gubbe som dyker upp. Skulle Jens Gustafsson lämna Polen (och inte hamna i AIK) tror jag han vore ett väldigt bra namn.
