Sju tankar efter IF Elfsborg - IFK Göteborg (1-1) "Vad händer nu?"
Det var ett Blåvitt i historiskt dålig sits som reste till Borås för att ta sig an ett Elfsborg som flugit fram under säsongen som gått. Efter att ha tappat ledningen står Blåvitt upp och får med sig en poäng hem till Göteborg. Nedan följer Alltid Blåvitts sju tankar om matchen.
Hur hamnade vi här?
En snabb titt på tabelläget och förutsättningarna inför dagens match gav en rejäl reality check. Att Elfsborg numer är ett av Sveriges bästa lag och Blåvitt ett av seriens sämsta känns verklighetsfrånvänt. Även om man som supporter kunnat peka på flertalet dåliga beslut som tagits av den sportsliga ledningen under de senaste åren har man vaggats in i någon slags falsk trygghet av “respektabla” sjundeplaceringar och uttalanden om att nästa säsong ska man minsann vara med och utmana. Trots att man innerst inne kanske vetat att utvecklingen pekat ner i avgrunden är det som att man som förening fört sig själva bakom ljuset och nu plötsligt år 2023 vaknar upp och bevittnar misären man hamnat i. Att Blåvitt nu tydligen inte har vunnit mot Elfsborg på åtta matcher är en smärtsamt tydlig symbol för detta.
Askous ord är lag
Inför matchen talade tränare Jens Askou om en ambition av att spela mer direkt och rakare. Mot Varberg blev det tydligt att Blåvitt inte har vad som krävs för att rulla boll i offensiven och bibehålla långa handbollsanfall. Istället fastnade man oftast med bollen ute på en kant eller slog ett halvdant inlägg till ett tomt straffområde. Mot Elfsborg såg det annorlunda ut. Blåvitt spelade raka och ofta höga bollar på en, för omväxlingens skull, pigg Marcus Berg som gjorde livet tufft för Elfsborgs mittbackar. Det är visserligen lättare att spela rakt mot ett högt stående försvar på Borås Arena än mot Varbergs elvamanna-mur, men klart är ändå att de blåvita förutsättningarna för en mer direkt offensiv kraftigt förbättrats med snabba Mucolli och Santos intåg i truppen. Lägg därtill Lucas Kåhed som gärna kommer rättvänd med fart centralt i banan.
Vikten av en rutinerad målvakt
Säsongen 2021 var ett tufft år för Blåvitt. När man i augusti mötte Malmö på bortaplan fick man, mot alla odds, med sig tre poäng. Det efter att man tilldelades en straff på tilläggstid efter att Peter Gwargis satte dobbarna i bröstet på Marcus Berg, först utan reaktion från domarteamet. Det fick rutinerade Oscar Wendt att tända till ordentligt och domarna ändrade sitt beslut. Pontus Dahlberg agerar med samma rutin idag när Elfsborg gör mål tätt inpå Blåvitts ledningsmål. Dahlberg påpekar för assisterande domaren att han blir blockerad av en offsidestående spelare och domarna dömer bort målet helt enligt reglerna. När VAR inte finns att tillgå är det ännu viktigare att spelarna protesterar vid felaktigheter. I situationen som Blåvitt försatt sig i är sådan rutin viktigare än någonsin. Om det målet hade stått sig har jag svårt att se Blåvitt resa sig och stå emot matchen ut.
Hur länge ska Sebastian Hausner få fortsätta härja fritt som högerback?
Jens Askous första drag som tränare var att placera mittbacken Sebastian Hausner som högerback. Ett beslut som fortfarande är svårt att förstå sig på. Visserligen är både Salomonsson och Ohlsson skadade och Alai Ghasem och Felix Eriksson kanske inte håller måttet, men nu finns ju Thomas Santos att tillgå. Hausner misslyckas med den viktigaste uppgiften en högerback har: att styra sin motståndare ut mot kanten och inte släppa någon bakom sig på insidan. Johan Larsson fick slå diagonala bollar matchen igenom på Jeppe Okkels som fick ta ned bollen ostört varje gång. Hausner var också fullkomligt meningslös i offensiv väg och slog bort flera passningar.
Vem ska göra mål?
Även om Berg såg piggare ut idag och är nyttig i det felvända spelet är det tydligt att hans självförtroende är stukat och hans näsa för mål har försämrats. Han kommer loss två gånger tidigt i matchen, men väljer att hålla i bollen och spela vidare istället för att skjuta själv. Det hade inte förra säsongens Berg gjort. Mucolli och Santos är välkomna tillskott som börjat mycket bra, men det är också uppenbart att de inte är några målsprutor. Faktum kvarstår att IFK Göteborg måste se sig om efter en ny anfallare i sommar.
Bortastödet
Elfsborg borta är en populär bortaresa för de blåvita supportrarna och det stöd de ger idag är inget annat än fantastiskt. Som vanligt var bortasektionen slutsåld och hördes högst matchen igenom. Det tåls att nämnas igen att om Blåvitt lyckas hålla sig kvar i Allsvenskan har de supportrarna mycket att tacka.
Vad händer nu?
Man måste erkänna att man på förhand hade tagit en poäng borta mot Elfsborg i det läget man befinner sig i nu. Insatsen idag är också betydligt bättre än senast mot Varberg och man fylls av en gnutta hopp inför andra halvan av säsongen. Men i tabellen förändras inte mycket. Man måste fortfarande vinna ungefär varannan match för att komma upp i 30 poäng som brukar sägas vara det som behövs för att vara på säker mark. Närmast i almanackan har man Halmstad på hemmaplan följt av matcher mot formsvaga Kalmar och Norrköping vilket kan ses som ett tacksamt schema. Det är dock svårt att ens våga hoppas på någonting från Blåvitt anno 2023. Sedan Askou klev in som ny huvudtränare har man levererat en riktig plattmatch mot Sirius, följt av en hoppingivande insats mot Halmstad för att därefter kapitulera fullständigt hemma mot Varberg. Och så matchen idag där man från ingenstans ger serieledarna något att bita i. Vilken dagsform kommer Blåvitt vara i på söndag? Det är svårt att spekulera och räkna på potentiella poäng för detta ojämna Blåvitt och som supporter gäller det nog bara att fortsätta lyfta fram laget och hoppas på det bästa.
