IFK Göteborg - Häcken1 - 1
Sju tankar efter IFK Göteborg - BK Häcken (1-1): "Fullt drag på Ullevi!"
I måndagkvällens match mot BK Häcken kämpade sig hemmalaget till oavgjort, och båda lagen får anses vara nöjda efter en händelserik match med många vassa lägen för båda lagen och en hel del heta dueller. För Blåvitts del tycks nu det allsvenska kontraktet inom räckhåll, och med det både trygghet och ett spel att bygga vidare på till 2021.
1. De sjokvisa skadorna
Trogna temat för den här säsongen går Blåvitt in på plan med halva ordinarie backlinjen på skadelistan, denna gång på grund av Covid-19. Jakob Johansson och Sebastian Eriksson går in och gör en okej match, även om det är tydligt på vilken sida Häcken kommer igenom. Blåvitts variation i mittlåset i backlinjen i år har sannolikt en stor del i placeringen i tabellen. 2021 kan omflyttandet förhoppningsvis vara ett minne blott, oavsett vilka som vinner Rolles förtroende.
2. Stolta som lejon, tysta som möss
Något annat som förhoppningsvis kan vara förändrat till nästa år är Blåvits lågmälda, nästan blygsamma ljudnivå på planen. Jämfört med “Haveristiska Häcken” som hörs matchen igenom, nästan oavsett vad som sker, verkar Blåvitt ointresserade förutom när någon i det egna laget gjort ett mindre bra ingripande och Boom-Boom låter sin tordönsstämma ljuda i en redig utskällning. Det är möjligt att en viss herre med hockeynummer kunde ha fokuserat en smula mer på domare och motståndarlag för att förhoppningsvis tajma sina tacklingar bättre, snarare än att mest hugga ner kamrater i ord och motståndarna med sena bensaxar. Det hade besparat Blåvitt en del farliga frisparkar bakåt, och förhoppningsvis kunnat ge laget ett par fler framåt.
3. Fullt drag åt båda håll
Att det var derby hördes som sagt på Häcken och syntes som nämnt på Blåvitt. Det var också en jämn match där båda lagen förtjänade varsin poäng, och där oddsmakarna knappast lär ha varit nöjda med bortalagets spel för att vara ett självutnämnt topplag. Blåvitt å sin sida visade en skärpa med vassa attacker som matchade bortalagets och som man saknat stora delar av säsongen. Samtidigt fanns det gott om farliga chanser bakåt, och den delade poängen kändes på det hela taget rimligt.
4. Sargons mål
Sargon Abrahams mål utgjorde ett utmärkt exempel på Blåvitts vackra, snabba, och skarpa spel, där man kom runt på högerkanten och fick in bollen snett inåt bakåt till den vändningskvicke yttern som stilfullt gled åt sidan för försvararna innan han med en riktigt fin touch placerade in bollen till vänster om IFK-fostrade Pontus Dahlberg i Häcken-målet. Det stämmer att Sargon hade varit en storstjärna om han spelat lika bra i varje situation, varje match, men även om vi alltför sällan fått se det är det ändå värt att jubla när det sker - inte minst i en så här viktig match.
5. Men när det inte glimrade…
Hemmalagets spel påminde lite om planen - växlande mellan en hög nivå som oftast tog sig uttryck på de grönare ytorna på kanterna, och en lägre, seg och ganska stillastående nivå som syntes i bristen på spel på mittplanen. Inte ens inhoppande Robin Söder lyckades skapa rörelse i mitten. Sedan ska man kanske inte vänta sig för mycket kreativitet av ett mittfält bestående av Wernbloom, Yusuf och Erlingmark på Gamla Ullevis lervälling, men idag fanns långa stunder inte ens intentionen.
6. Stumnandet sista tjugo
Det finns en gammal skröna om hur Jimi Hendrix plockade med sin amerikanska förstärkare när han flyttade till England under sent 60-tal, och pluggade in den under sin första konsert, ovetandes om att de europeiska uttagen gav 220 volt i stället för de amerikanska på 110 volt. Resultatet? I en timme lät starkare bättre än den någonsin gjort, för att sedan kollapsa med en mindre explosion halvvägs igenom konserten.
Samma symtom uppvisade Blåvitt i kvällens match, och gick från friska tag och frenesi i både anfall och försvar, till att sista tjugo minuterna knappt ha ork att slå in bollen ordentligt i straffområdet. Vi har redan nämnt skadeläget, som tyvärr gör att Blåvitt inte har särskilt mycket att kasta in för att förändra matchen, och även om båda lagen tog det lugnt och verkade väldigt nöjda med oavgjort kunde man hoppats att Blåvitt skulle ha mer kraft att hålla Häcken på tryggt avstånd i slutminuterna.
7. Allsvenskt nästa år?
Blåvitts kontrakt för 2021 torde nu vara i hamn, men endast delvis på eget bevåg. Allsvenskan ska inte avgöras på den typ av svaga domslut som gav Norrköping tre raka straffar i första halvlek mot Falkenberg. Domarnivån där måste upp. Kristoffer Karlsson som dömde Blåvitt ikväll kunde till och från varit hårdare mot båda lagen, men höll överlag en hyfsat rättvis och jämlik nivå mot båda lagen.