Lagbanner
Sju tankar efter IFK Göteborg-Gais Göteborg (2-1) "Det finns ingen nåd för att gå ut och göra en sådan match"
Först hjälte, sedan syndabock. Det var både upp och ner för Adam Carlén idag

Sju tankar efter IFK Göteborg-Gais Göteborg (2-1) "Det finns ingen nåd för att gå ut och göra en sådan match"

Adam Carlen gav Blåvitt ledningen efter 42 spelade minuter, där och då kändes det relativt säkert. Gais SKA inte kunna vända detta, lärdomen att dra blev givetvis två mål i baken som inte ska få ske. IFK Göteborg förlorade derbyt mot nyligen superetta-uppflyttade Gais. Läs igen: mot Gais. Här kommer sju tankar från denna mörka tillställning.

1-Det är Gais, G A I S
Motivation slår klass. Ett resonemang som jag inte köper en dag som denna. Det ska inte gå för IFK Göteborg att förlora denna match. Allt kring och i vår förening är en eller flera nivåer högre. Motivation ska inte vara en bristande faktor när man spelar ett derby mot sin största rival, i en tävlingsmatch, en solig februaridag. Det är dåligt rätt igenom, det finns ingen nåd för att gå ut och göra en sådan match. Med detta sagt har undertecknad försökt rensa tankarna och rett ut matchen stegvis.

2- Ett skådespeleri i två matcher.
Platon talade om idevärld och sinnevärld, en modell som kan appliceras på IFK Göteborgs framträdanden i Svenska cupen hittills. Idevärlden är den perfekta värld, även den värld kamraterna har visat upp i starten på matcherna. Sedan har laget nått sinnevärlden, alltså den riktiga verkligheten.  Det går fort och man går segrande ur de flesta duellerna. Att vara slagkraftiga från första sekund är något laget bör dra nytta av, vilket man också gör. Problemet är att spelarna inte får sluta vara initiativtagande efter en bra start. Ett syndrom jag tycker mig se ofta hos Blåvitt är att man lätt blir väldigt bekväma i det man gör. Något som kommer bli ett nyckelord och väldigt återkommande i denna artikel.

3-Yttrarnas långt ifrån självklara roll
El pistolero? Nja, det är ett möjligen ett framtida namn.  Eman Markovics pickadoller fick vi främst bevittna en gång förra säsongen, efter matchen mot Utsikten kändes det som att de skarpa skotten kommer synas allt mer i år. Tyvärr såg kantspelet bedrövligt ut idag, varken Eman eller Gustaf kom till sin rätt. Det är alltid enkelt att då klandra de två individerna i fråga, däremot tycker jag att våra kantspringare ser väldigt förvirrade ut. Stahre har valt att inte spela med inverterade yttrar, något som stjälpte mer än hjälpte.  Senast fungerade det väldigt bra att spela på det här sättet, men precis som på alla andra delar av planen måste man någonstans anpassa taktik efter motstånd. Trots att man möter Gais.

4- Byggare Bob hade inte räddat denna backlinjen
Det har antagligen inte gått någon förbi att försvarsspelet i IFK Göteborg har sett extremt svagt ut hittills. Försvarsspel syftar över hela planen, där Blåvitt återigen är extremt bekväma stundtals. Gais hade en plan, dunka en lång svepande boll bakom en högt stående backlinje. Helst ut mot Oscar Wendt, det fungerade. Blåvitts backlinje hade väldigt svårt att hantera dessa långa bollar och hade det varit allsvenskt motstånd av rang hade det inte varit 2 insläppta mål idag, utan 5. Det tar tid att spela in en ny mittback, framförallt bredvid Bångsbo. Tid ska ges, men just idag är det svårt att sitta och tänka på att det KAN bli bra i framtiden.

5- Rädsla, bekvämlighet eller uselhet?
Backlinjen klarade inte heller av att spela anfallsspel. Vad menas med det här påståendet? Elias Hagen ska sköta uppspelen, det är något alla kan stå bakom. Men när backlinjen (i synerlighet Johan Bångsbo & Adam Carlen) har bollen bör man kunna lösa sina uppspel, eller iallafall ta med bollen framåt. Gamla Ullevi fick skåda en Johan Bångsbo som ständigt gjorde detta under sin debutsäsong i den Blåvita tröjan. Men mot Gais sker det knappt en gång, frågan är om det är förbestämt att varenda uppspel ska gå genom Hagen eller om backlinjen blivit så passiv att man inte vågar ta några risker. Återigen en miljon frågor, som förhoppningsvis kommer besvaras med tiden. Ingen skulle beskyllas för att inte göra sitt yttersta, men just nu kanske vi är blinda för verkligheten.

6- En framtida publikfavorit.
Efter 20 sekunder sprang Adam Carlen ner en Gaisare. Efter 20 minuter stod det i mina anteckningar att det här kommer bli en publikfavorit. Efter 42 minuter hade han också gjort 1-0 på en frispark. I andra halvlek var allt nattsvart för Carlen. Det kan ha varit en otrolig jinx eller bara en tillfällighet att dagen slutar som den gör för Carlen. Men jag står fast vid att om han får tid och rätt coachning kan han bli en riktigt fin innerback. Däremot finns en fullständig förståelse för avsaknaden av den “bindgalne alfahannen” Sebastian Hausner. Ingen spelare ska dömas ut efter ett få antal matcher, men jag lider verkligen med dig Adam.

7- Hylla de som ska hyllas
Det finns två spelare som idag förtjänar att hyllas. Den på förhand mest ifrågasatta spelaren i dagens startelva, Adam Benediktsson, är bäst på plan idag och gör en del riktigt svettiga räddningar. Den publikkäre islänningen gjorde en match som han förtjänar att hyllas för.  Det är ingen mer som förtjänar att hyllas på plan idag, däremot är den blåvita supportrar skaran som vanligt värd att hylla. Två tifon och en sång i över 90 minuter, det är inte lätt att hålla på detta lag. Men ändå står alla kvar, den kärleken ska alltid finnas kvar. Nya tag… det låter skrattretande men det ska göras. Kamratmötet ska vinnas och avancemang ska det bli.
 

Charlie Ahlgren2023-02-26 20:30:00

Fler artiklar om IFK Göteborg

Styrelsen för IFK Göteborg spelar ett högt spel