Sju tankar efter IFK Göteborg - Häcken (4-2) “Vi är Lundby, vi är Majorna, vi är Gårda, och vi är Kärra”
IFK Göteborg som länge såg ut att vara på väg i expressfart mot Superettan har rest sig under sommaren och med fyra segrar på de fem senaste matcherna har laget klättrat upp till säker mark i tabellen.
Här kommer sju tankar efter att Blåvitt kört över Häcken.
1. Mer och mer fullträff.
Arbnor Mucolli kändes ganska omgående som en bra värvning, men Thomas Santos har haft lite svårare att komma igång i Blåvitt. Idag visar Santos upp ett betydligt bredare register än vi sett förr och spelar fram till flera av Blåvitts mål.
2. Captain my captain
Marcus Berg har kritiserats för att vara slut. Marcus Berg har varit petad. Marcus Berg har knutit näven och bestämt sig för att han ska sätta den här skutan på rätt kurs. Idag gör han två mål, men framför allt är han helt dominant som uppspelspunkt för Blåvitt. Trots att han ställs mot Allsvenskans kanske längsta mittbackspar så dominerar han luftspelet runt sig och gör sin bästa match för säsongen. Nu har han gjort fyra mål på de tre senaste matcherna, och varit precis den spelare vi vet att han kan vara.
3. Göteborgslaget
Det fanns en tid när jag ändå kunde tycka det var lite halvgulligt att Häckens marknadsföringsavdelning försökte marknadsföra sig som “Hisingslaget”. Jag kunde till och med tycka det var lite halvfint när jag 2007 var på besök hos en bekant vars lillebror hade både en Häcken och Blåvitt halsduk hängandes i sitt pojkrum ute i Lundby. Jag kunde någonstans sympatisera med det. Blåvitt är stadens lag, det som enar hela staden, men Mossen (i mitt fall) är det “personliga” laget. Det var i Mossens baracker man drömde om att få spela i Blåvitt som ungdom. Precis som det var i Häckens tröja Tobias Hysen, Patrik Karlsson Lagermyr m.fl. drömde om att en dag få ta på sig Blåvitts tröja.
Men i takt med att Häckens PR avdelning sålt in bilden av Häcken som Hisingslaget till nyinflyttade smålänningar (helt seriöst, jag känner tre Häckensupportrar, två är inflyttade från Värnamo och Ljungby, och den tredje är min morbror som när han var tonåring bestämde sig för att han ville vara annorlunda. Han har varit på en Häckenmatch när hans föräldrar köpte biljetter till hela familjen för att se Blåvitt-Häcken) har det blivit något som slutat vara lite halvgulligt och blivit lite provocerande. Inte bara för att vi alla vet att Hisingens populäraste lag är Blåvitt, men för att det börjar bli lite provocerande att de tar sig rätten att tala för de boende på Hisingen. Det är trots allt vi Blåvita som är Lundby, det är vi som är Majorna, det är vi som är Gårda, det är vi som är Kärra, och det är vi som är alla andra delar av Göteborg.
4. Orättvis behandling.
Tobias Sana är en spelare som jag inte riktigt kan sätta fingret på. En del av mig tycker väldigt mycket om honom, och en annan del av mig kan bli så otroligt trött på honom. Jag vet inte vad som hände när det skar sig mellan honom och andra i Blåvitt. Jag tror aldrig vi kommer få veta exakt vad som hänt där. Baserat på det lilla jag faktiskt lyckats få till mig så ska det ha varit något som pågick under tid, och vid alla utdragna konflikter kommer det alltid vara delkonflikter där de båda parterna har olika uppfattning om vad som hänt.
Oavsett varför han fick lämna Blåvitt så är det en spelare som alltid varit tydlig med vad Blåvitt betyder för honom. När han skrev på för Häcken så var han överraskande tydlig med att han egentligen hade velat vara kvar i Blåvitt och att Häcken var en nödlösning. Även idag efter att han blivit utbuad så fort han rört bollen så är han tydlig med att han älskar Blåvitt och supportrarna. Hans konflikt är med personer i IFK Göteborg. Och jag kan ändå tycka att det hedrar honom. Jag blir så otroligt trött på spelare som t ex Amir Al Ammari som inte lyckas i Blåvitt och sedan ska hålla på och hyscha supportrar och spela allan mot hela föreningen för att de känner att de inte fick den chansen de förtjänade.
Jag landar någonstans i att jag nog ändå tycker det är orättvist att bua ut Tobias Sana. Det är en extremt polariserande spelare, och jag förstår någonstans viljan att bua ut honom, men jag kommer inte göra det. Jag tycker Sana åtminstånde ska ha respekt för att han inte låter sin frustration mot personer inom förenignen gå ut över föreningen i stort eller supportrar till förenignen.
5. Slappna inte av
I och med segern gick Blåvitt upp på säker mark i tabellen. I alla fall för kvällen. AIK och Sirius har båda en match färre spelad och kan komma ikapp Blåvitt igen. AIK har tre poäng och 4 mål upp till Blåvitt, och möter Varberg och Sirius har två poäng upp och möter Malmö. Att båda lagen skulle ta ikapp det känns väl lite osannolikt, och det skulle i så fall innebära att Blåvitt, för typ första gången på säsongen är på säker mark igen. Den såg man inte komma efter förlusten hemma mot Varberg.
Samtidigt ska vi inte slappna av än. Mot Häcken kändes det som om laget slappnade av lite väl efter 4-0 målet och släppte in Häcken i matchen igen. Den gick an den här gången, men det är många tuffa matcher kvar och Blåvitt har inte råd att börja tro att vi är klara bara för att vi tagit tre väldigt viktiga segrar och slagit Häcken hemma.
6. Tunga Blåvitt
Det snackas ibland om att det är tungt att möta Blåvitt. Det är det som är Blåvitts DNA. Trots att Blåvitt länge snackat om att få upp intensitet i sitt spel så är det något jag saknar ganska länge. Idag tyckte jag att man såg “det” igen. Sebastian Hausners 2-0 och Mucollis 3-0 mål är egentligen typexempel på “det”. Det är en höjdboll som hinner ta en te uppe vid den internationella rymdstationen innan den dimper ner i straffområdet, och ändå är det Blåvitt som styr den bollen precis som vi vill. Vid 2-0 är det Berg som nickar till Wendt som släpper/missar och bollen går till Hausner som drar till med fel fot och i mål. Vid 3-0 är det också ett inlägg som varit uppe och nosat på Karmanlinjen som dimper ner i straffområdet. Där är det flera nickar, där Blåvitt vinner alla och får dem till rätt spelare, innan Santos vinner en luftduell med målvakten (!) och nickar till Mucolli.
Det är tunga Blåvitt. Vi äger vår yta på planen och dominerar vår sfär.
7. Malmö nästa!
På förhand för ett lag inblandat i bottenstriden ser Djurgården, Häcken och Malmö i tre av de fyra kommande matcherna inte ut som ett särskilt roligt spelschema, men nu står vi här, med tre raka segrar och ska ta oss an Malmö. I och med prestationerna sedan serien vände kan Blåvitt känna ett relativt lugn. Blåvitt har skapat sig förutsättningar att vända säsongen till något bra. Blåvitt åker helt enkelt ner med allt att vinna, och det är en rätt go känsla det också. Lägg på det att det blir en söndagsmatch där Supporterklubben Änglarna anordnar resor till bra priser så finns det ingen anledning att inte se Blåvitt i Malmö nästa helg!
