Lagbanner
Sju Tankar efter IFK Göteborg - IF Elfsborg (0-1) "Något som gladde mig"
Allsvenskan är tillbaka, likaså publiken. Atmosfären som de drygt 9 000 blåvita på läktarna stod för, är något vi alla har saknat.

Sju Tankar efter IFK Göteborg - IF Elfsborg (0-1) "Något som gladde mig"

Allsvenskan är tillbaka, likaså Blåvitt och en efterlängtad publik. Det var dukat för fest när Elfsborg gästade Ullevi. Mikael Stahres återkomst och över 9 000 på läktaren. Men det skulle sluta som det ofta har slutat i år, i en besvikelse. Här är Alltid Blåvitts sju tankar efter dagens 0-1-förlust.

1. Publik!
Senast vi fick se en allsvensk match med publik var 2 november 2019. Då gästade Östersund Gamla Ullevi med 9 629 personer på läktaren. Idag var det dags igen, och som vi har längtat! Matchens prestation stod helt klart publiken för, och inte minst under allsvenskans bästa inmarschlåt Snart skiner poseidon.

2. Nygamla-Blåvitt 2.0
Under första vändan med Mikael Stahre, men framför allt med Poya som huvudansvarig, inplanterade Blåvitt ett spelsätt som har sina skillnader sett emot storhetstiden. Efter utebliven succé och noll ligatitlar under åren 2012-2014 och 2018-2020, gick Blåvitt tillbaka till en något nygammal spelidé med “Rolle”. Nu gör klubben ett nytt försök med att få den “roliga” fotbollen även sportsligt framgångsrik.

3. Stahres energi!
Trots en högljudd publik, hörde man hur Stahre manade på spelarna där ute. I återerövringsspelet, i kontringsspelet, ropades ett högt och tydligt “yes” under stora delar av första halvlek. Just energin och det hårda jobbet under press-spelet, är en stor skillnad mot vad vi sett tidigare i år.

4. Vad hände?
Som sagt. Blåvitt visade upp en attityd och energi i den första halvleken som vi inte sett på länge. Det var något som gladde mig inför den andra halvleken trots straffmiss och oförtjänt oavgjort efter första 45. Men det vi fick se i andra halvlek var något helt annat. Om det berodde på trötthet eller om Elfsborg helt enkelt lyfte sig, vågar jag inte svara på. Det var däremot oroväckande att se den egna insatsen skifta så mycket mellan två halvlekar.

5. Gör mål!
Blåvitt har nu gjort åtta mål på nio matcher. laget snittar alltså mindre än ett gjort mål per match...Det är endast Mjällby (sju mål) och tabelljumbon Örebro (fem mål) som har gjort färre. Gör man inga mål, vinner man inte heller några matcher. Något som tydligt speglat av sig på resultaten.

6. Den onda cirkeln sluts
Det spelar ingen roll vilken tränare vi har, det spelar ingen roll hur prestationen ser ut eller vilka målchanser vi skapar. Vi fortsätter få alldeles för låg poängutdelning, vilket fortfarande är det som räknas i fotboll. En vinst, sex oavgjorda och två förluster, totalt nio poäng på nio matcher. Det är facit. Vi är för tillfället ett bottenlag och det är den sits denna klubb just nu befinner sig i, återigen. 

7. Den stora, tunga vulkanen
Kolbeinn Sigthorsson har trots sina enstaka två mål (båda i en och samma match), islänningen varit en positiv tillgång till laget. Det stora problemet som ofta varit, är att han allt för ofta blir själv mot en hel motståndar-backlinje. Även idag visade han hur kraftfull och tuff han är i duellspelet. Han vann bland annat matchen i matchen mot Elfsborgs Jarjue Maudo, samt fixade en straff. Kan Kolbeinn börja få än mer understöd (som till exempel en Marcus Berg), kan Blåvitt även börja utnyttja och effektivisera sitt anfallsspel med Kolbeinn som uppspelspunkt. För som det ser ut nu används han så fort vi vill spela oss ur en press eller saknar andra spelalternativ.

Simon Hennix2021-07-05 21:50:01
Author

Fler artiklar om IFK Göteborg

Intervju med GAIS-tränaren Fredrik Holmberg