Sju tankar efter IFK Göteborg – Malmö ”Matchplan?”
Blåvitt tar inte femte raka segern istället gör man en riktigt platt match mot ett guldjagande Malmö. Här är sju tankar efter matchen.
1. August ut, Thern in?
När startelvan kom ut och vi såg att August Erlingmark blivit petad till förmån för Simon Thern så var det många som blev överraskade. August har varit en av de bättre i Blåvitt de senaste omgångarna när laget radat upp segrar, men fick idag stå åt sidan för Simon Thern.
Inget ont om Simon, men han har varit skadad en del och det har varit uppenbart när han spelat att han fortfarande hämmas en del av den skadan.
Samtidigt har vi en August Erlingmark som varit en av Blåvitts bättre i de senaste matcherna, som också historiskt brukar vara väldigt bra mot Malmö, som nu petas.
Tyckte det var ett underligt beslut inför matchen, och med facit i hand så skulle jag nog säga att det var ett rakt av felaktigt beslut. Än värre är ju att August sitter på ett utgående kontrakt och är en spelare som Blåvitt bör göra sitt yttersta för att ha kvar. Det här lär inte ha hjälpt.
2. Sätta varandra i skiten
Blåvitt inleder matchen helt okej med bra press på Malmö och har inledningsvis en del lägen som man borde gjort mer av. Men när Malmö pressar tillbaka så börjar Blåvitt göra en del väldigt underliga saker. Väldigt oklart varför, men istället för att spela enkelt så dräller man med boll lite för länge, och sedan slår man pass till spelare som redan har press i rygg, vilket sätter hela laget i ett svårt läge.
Det går att säga att Malmö pressade bra, och det är ju sant, men framför allt så var kvaliteten på Blåvitts aktioner för låg långt innan Malmö ens satt in sin press. Exempel på detta är t ex när bollen spelas runt i backlinjen och mittbackarna lägger ut till ytterbackarna. När man då lägger bollen bakom sin ytterback så den måste ställa sig med magen mot eget mål för att ta emot bollen så ger man Malmö extratiden de behöver för att sätta in sin press. Och det är frustrerande slarvigt.
3. Remember the good times
På tal om utgående kontrakt så sitter målvakten Giannis Anestis med ett utgående kontrakt, och det spekuleras rätt friskt i att han inte kommer få förlängt. Framför allt så kan man inte längre skriva kontrakt med artistskatt för honom.
Giannis var grymt duktig när han kom 2019 och har under sina år i Blåvitt stått för flera avgörande insatser och fina räddningar. Men framför allt det senaste året har det inte riktigt sett lika bra ut och idag blev det smärtsamt tydligt att det inte är en modern målvakt. 0-1 målet kommer efter att Jallow spelat ut bollen till inkast, och en av många saker som man som Blåvitt supporter grämer sig efter det målet är att Jallow hade alternativ. Han hade kunnat spela hem till Anestis, men litade inte tillräckligt på sin målvakt för att göra det.
Och tyvärr var det med rätta. Flera gånger i matchen så slarvar Anestis med bollen, och vid ett tillfälle i andra halvlek är han nära på att ge Malmö ett gratismål med sitt slarv.
Det blir nog inget nytt kontrakt med Blåvitt, och jag hoppas att man är aktiva i sin scouting efter en ny målvakt redan nu.
4. Ribban är satt. Anpassa er.
De som läst de här texterna förr vet att jag starkt ogillar domare som inte håller samma nivå över tid. Jag hatar när domare släpper något i 10:e men kortar det i 56:e. Jag tycker förvisso också att domare måste sluta ”lägga ribban högt” och döma efter en ny regelbok så fort det blir stormöte, men i sammanhanget är det sekundärt.
Ribban lades ganska tidigt. Det var tydligt att det är okej att gå in hårt med kropp. Det var tydligt att det var okej att gå in i närkamper med dobbarna.
Och på en lerig plan med Gustav Svensson på plan hade jag verkligen trott att den nivån skulle gynna Blåvitt. Tyvärr verkade Blåvitt helt tagna av var ribban låg. Malmö vinner duell efter duell för att de helt enkelt springer in i duellen med full fart.
5. The Anti Vilhelmsson conspiracy 2.0
Vi har tagit upp det förr. Oscar Vilhelmsson får inte mycket med sig. Jag vet inte vad det är han gjort som dragit åt sig domarnas uppmärksamhet. Eller rättare sagt, vad han gjort som får domarna att vända bort huvudet varje gång, men det börjar ju bli lite löjligt hur mycket stryk han får ta utan att få beslut med sig.
Vid ställning 0-0 är det en solklar straff som domaren ser rätt bra och ändå vinkar bort.
6. Vad var matchplanen egentligen?
Vill man vara positiv så pekar man på första halvlek och säger att Blåvitt ändå var bra med i matchen då. Kanske pekar man på den straffen Blåvitt skulle haft med sig och snackar lite om marginaler emot.
Vill man istället vara krass så är det bara att konstatera att Blåvitt inte alls lyckades göra det bästa av läget ikväll. Att planen var söndersprungen av två brunkarlag dagen innan må vara, det påverkar såklart hur matchen blir, men det är samma för båda lagen. Tyvärr hade Malmö gjort sin läxa där, och Blåvitt hade inte gjort den. Med sämre grepp i gräset halkade spelarna ofta, något Malmö utnyttjade flera gånger. När fotfästet är så dåligt som det var idag, och en försvarare går tydligt åt ett håll så kan de inte få kraft nog att byta riktning.
Flera gånger kan Malmö oroväckande lätt ta sig förbi Blåvitt genom att ta ett steg vänster, se Blåvittbacken sälja sig helt åt vänster, ta nästa steg åt höger och se hur Blåvittbacken halkar för att ge öppen bana inåt.
Och det är inte det enda som är underligt med Blåvitts agerande idag. Och här kommer en punkt som jag aldrig kommer bli klok på.
Blåvitt bjuder gång på gång, match efter match, in motståndarna att pressa. Anestis är den största syndaren här. Otaliga gånger får han bollen, har gott om alternativ. Håller bollen. Håller bollen. Håller bollen. Och sen drar han en panikrensning som landar rakt på ett motståndarbröst vid mittcirkeln, allt för att han blivit stressad av en pressande anfallare. Till råga på allt så har mittbackarna tagit yta nere vid hörnflaggorna för att ge honom alternativ, och måste nu jobba sig tillbaka in i plan för att försvara. Någon offside är det inte heller fråga om att ställa. Jag förstår inte varför Blåvitt gång på gång på gång på gång sätter sig i de här situationerna.
7. Var är stoltheten? Var är tjuvknepen?
Jag har varit med länge nog för att veta att spelarna bryr sig och gör sitt bästa. Det vet jag innerst inne att de gör, även om det en dag som denna inte ser ut så.
Men sen ser man Ormen göra mål och fira framför Blåvitt klacken. Onödigt. Vilket även domaren tyckte och varnade honom.
Där har vi alltså en spelare som hånar hemmafansen, som snackar skit om er förening vid varje tillfälle han får, och som är känd för att ha ett dåligt temperament. Och han har redan tagit ett gult kort.
Först och främst. Domaren satte ribban högt. Han tillät armar i ansiktet, han tillät sparkar på hälsenor. Han tillät hockeytacklingar. Varför varför varför tar inte Blåvitt de verktygen de fått av domaren i användning? Om inte annat så för att markera att han minsann inte ska hyscha någon hemmapublik.
Men även taktiskt. Varför gnager man inte på Ormen för att tvinga fram ett andra gula kort? Gå in hårt, hetsa lite.
Att Blåvitt lämnar den här matchen utan att dra på sig några gula kort är ett svek. Blåvitt SKA gå in där, ta det gula jävla kortet och markera. Men ingen gör det, och det säger nog ändå en hel del om varför Blåvitt inte slåss om några guld i år heller.
