Kalmar FF - IFK Göteborg2 - 0
Sju tankar efter Kalmar FF – IFK Göteborg (2–0)
I Allsvenskans andra omgång blev Kalmar ett nummer för stort för Blåvitt. Noll poäng på två matcher och missnöjet är enormt. Här kommer sju tankar efter matchen som, enligt många, försatte IFK Göteborg i en kris.
1 – För dåligt och för enkelt
Den meningen räcker för att summera dagens blåvita insats. Det är alldeles för dåligt av Blåvitt och alldeles för enkelt för Kalmar att göra mål. Kollar man på matchens mål blir det smärtsamt tydligt att försvarsspelet har sina brister. 1–0 kommer efter att man visserligen tappat boll slarvigt, men man ger inte direkt Kalmar en möjlighet till kontring. Istället räcker det med en enkel passning som skär rakt igenom mittfältet och sedan en passning in centralt på Simon Skrabb som helt ostört kan skjuta in bollen. Det kollektiva försvarsspelet är obefintligt. Tittar man på 2–0 målet är det fritt fram för Denniz Hummet att gå förbi en nonchalant och uppgiven Johan Bångsbo. På tok för dåligt, och enkelt.
2 – En bra period i andra halvlek?
Ser man till Blåvitts andra halvlek skapades ett hyfsat tryck från minut 60 och framåt. Mycket tack vare inhoppande Hussein Carneil och Sebastian Eriksson kändes det som att Blåvitt skulle kunna få in en boll. Man tryckte ner Kalmar i eget straffområde och matade inlägg efter inlägg. Vill man greppa halmstrån och leta efter ljusglimtar i ett annars helt becksvart rum är det här man ska söka.
3 – Slutprodukt = 0
Det är just det som är problemet. Det spelar liksom ingen roll hur många inlägg man slår om inte ett enda resulterar i en vunnen nickduell. Det spelar inte heller någon roll hur mycket det känns som att ett bra läge snart ska komma om det aldrig dyker upp. I dagens match har Blåvitt inga avslut på mål. Då brukar det vara svårt att göra mål, och då brukar det vara ännu svårare att vinna fotbollsmatcher.
4 – Målvaktskris
En dryg kvart in i matchen tänkte jag att en av punkterna skulle handla om hur skönt det var med Pontus Dahlberg tillbaka i mål, och framförallt hans fötter. Han har visserligen inte samma fötter som Warner Hahn men han har tack och lov inte samma fötter som Adam Benediktsson heller. Att Dahlberg sedan kliver av skadad (i samma jävla fot) gör att matchens kulör blir ännu lite mörkare. Om det berodde på att han inte var helt redo förtjänar läkarteamet (och kanske Dahlberg själv) en rejäl känga, för det ska inte få hända.
5 – Vår AC är bättre än din!
Om man faktiskt på allvar ska vara lite positiv går det att lyfta Adam Carléns insats. Han gör det riktigt bra som mittfältare och det märks inte särskilt att Gustav Svensson saknas. Ungefär samma spelartyp och bägge två bollvinnare av rang. Väldigt kul för Adam själv, som haft en kämpig start på sin sejour i Blåvitt, men framförallt en trygghet för laget. Nu blir den månad som Gustav Svensson väntas vara ur spel något enklare att ta sig igenom.
6 – Mysteriet Stig Torbjörnsen
Året är 2023 och IFK Göteborg har en chefsscout som inte tror på datorer. Att göra det till sin identitet är kanske festligt och spännande när det går väl, inte lika när man underpresterar. Det tål åtminstone att ifrågasättas huruvida “Stickan” är rätt man på rätt plats med tanke på det enorma inflytande han har på klubben. Ser man till de värvningar han genomfört är det inte direkt någon som imponerat. Senast idag var stjärnvärvningen Elias Hagen överlägset sämst på plan, Anders Trondsen inte redo för sina första minuter och Suleiman Abdullahi fast på bänken i 82 minuter.
7 – Men nästa vecka, då jävl…
Nej, blickar man framåt ser det inte roligt ut. I nästa omgång gästar Malmö FF Gamla Ullevi och därefter är det Tele2 Arena och Djurgården som gäller. Det vore ett mirakel om IFK Göteborg inte ligger sist i serien utan poäng efter dessa matcher. Frågan är om det ens finns någonting som kan rädda detta sjunkande skepp som IFK Göteborg blivit.
