Sju Tankar efter Sarpsborg – IFK Göteborg (1-0)
Blåvitt förlorar första bortamatchen för året i en match där man inte kommer upp i en tillräckligt hög nivå
1. Brist på ledare och naturlig synergi. Känslan jag har tagit med mig länge, sedan sommaren föregående år är att Blåvitt saknar ledare. Det är svårt att komma ifrån det faktum efter matchen vi bevittnat på Sarpsborg Stadium igår.
Jag tror inte jag behöver gå in och rada upp namn, men de spelare som lämnat IFK Göteborgs trupp de senaste åren är i mångt och mycket de spelare som tagit plats, som visat vägen. Det börjar märkas rätt tydligt när Blåvitts spel inte flyter direkt så är det ingen som tar tag i det. Det är ingen slump att vi slår långt i 35 minuter innan vi får till ett ordnat spel, vi faller på egen snara lika mycket som på Stahres pressfotboll. Det får vara nog om det, men det står tydligt vilka profiler Kennet och Pontus bör söka efter i rådande truppbygge.
Det känns som att det är en bra bit kvar till det spel och den tydlighet vi avslutade säsongen mot Östersund i fjol. Det är oerhört stillastående anfallsspel de gånger vi inte vinner bollen högt, framförallt kanterna i första halvlek tar inte jobbet. Det märks att det är en bra bit kvar i kemin mellan högerfotade Jallow och Giorgi på vänsterkanten, det blir oerhört statiskt spel när vänsterbacken för dagen gång om annan får stanna upp för att få bollen på sin bättre fot.
2. Jakten på slutprodukt. Det spelar mindre roll att Sargon är bra på att tråckla med bollen på små ytor om han satt sig i en position där han är på väg mot eget mål istället för att hota framåt. Jag ser mycket bra i hans spel, men det känns som att det alltid saknas en slutprodukt. Det blir ett oerhört tapp när Aiesh inte kommer till spel. Hosam vill alltid framåt och klarar ofta även att komma med lösningar som få om ens någon kan i Allsvenskan, han hade nog behövts i gårdagens lama tillställning.
3. Innermittfältet. Sana och Hasse är två spelare som man redan nu ser kommer vara oerhört viktiga i de matcher vi skall föra spelet. Med Paka tillbaks i sin offensiva mittfältsroll blir det nog svårt för Erlingmark att behålla sin plats på mitten.
Det är svårt att inte imponeras av Sanas bollbehandling, han är såpass trygg med bollen att man aldrig eller väldigt sällan är rädd att han skall förlora bollen. Synd bara att man får droppa ner såpass långt från sin utgångsroll för att få visa upp det registret. Det i sin tur gör att Söder blir väldigt ensam i många situationer. Hade vi kunnat stå högre i plan när Robin har bollen eller sätter press på bollhållaren hade vi kunnat såra Sarpsborg hårt.
4. Bevarad Form. Trots att hans insats inte belönas med några poäng så syns det att Robin kommer vara samma spelare som föregående år. Kan inte sluta beundras av honom, att med hans fysik vinna så mycket dueller och samtidigt både kunna både fördela bollen helt makalöst bra samtidigt som han vuxit in i rollen som lagets målskytt. Det saknas egentligen bara ett riktigt bra skott från hans sida och det säger jag efter hans chip som är centimeter ifrån att lura Mitov Nilsson och utjämna matchen.
5. Bygga bakifrån. Nu är inte jag varken fotbollstränare eller någon vass spelare men jag tycker mig se anledningen till att vi i framförallt första halvleken blir så oerhört tillbakapressade. Mittbackarna Calisir och Da Graca kommer både väldigt ofta lite fel i situationerna, och i den
otryggheten de visar upp bidrar det till att vi får slå långt stora delar av första halvlek på vårt ganska fysiskt svaga lag. Det behövs både breddas och spetsas om vi skall ta kliv uppåt i tabellen i årets Allsvenska.
6. Med framtiden för sig. Liten embryo till ett vägvinnande spel får vi se på slutet när ett trött Sarpsborg får tampas med inbytta Baby-Blåvitt. Lukas Kåhed får det tunga ansvaret att ta över Giorgis plats som i min bok är andra halvleks bästa spelare, men som han gör det. Oerhörd frenesi och kampvilja. Han vill verkligen spela och det syns, här har vi ett råämne som med förtroende jag tror kan bidra redan i år.
Oscar Vilhelmsson kommer in med några minuter kvar, av vad jag sett av honom på träning och den spetsen han har i sin snabbhet så är det en väldigt spännande spelare. Synd att vi inte får se ett längre inhopp, Sargon hade antingen kört fast eller kroknat från minut 70. Ser honom som en spelare som vid ledning skall kunna kontra på, här har vi en mardröm för högt ställda försvar. Är övertygad om att han kommer stänga matcher om han fortsätter utvecklas och får chansen i vår. 16år ung.
7. Träningsmatch i februari trots allt. Man får ta det för vad det var, en trött träningsmatch i början av februari, det är inte första och inte sista gången vi gör en sådan här plattmatch. Spetsar vi och samkör försvaret så är jag övertygad om att vi har något stort på gång.
En sista punkt att ta upp från gårdagen är att vi är fler tillresta änglar än hemmapublik på matchen. Även om det är försäsong på läktaren så är det gött att se att vi alltid står starka. Stolt över alla er som tog er till sälmördarland och slog fast att Sarpsborg förvisso kan vinna en trött träningsmatch i februari-Men som Änglarna kan ni aldrig bli!
