Sirius - IFK Göteborg1 - 2
Sju tankar efter Sirius – IFK Göteborg (1–2) ”Att sätta plåster på brutna ben"
Det var på ett varmt och soligt Studenternas som Blåvitt tog sig an Sirius. Utan Marcus Berg tvingades andra spelare kliva fram. Efter en svettig avslutning kunde man tillslut ta med sig alla tre poäng hem till Göteborg.
Ett ledningsmål som skaver lite extra
När Sirius gjorde 1-0 var det föga förvånande Kouakou som satte dit den, framspelad av Paka. Det var minst sagt deppigt. Att man släpper Paka efter år av skadeproblem har väl sina förklaringar och jag unnar honom all lycka i fortsättningen. Trots det kan man inte undvika att tänka på det som borde varit. Han borde spela genomskärare och göra snurrfinter för Blåvitt, inte snurra upp Bjärsmyr på Studenternas. Med Kouakou är det däremot märkligt hur hans sejour i Blåvitt kunde bli så misslyckad som den blev. Idag är han en av Allsvenskans bästa anfallare och att han inte längre representerar Blåvitt känns lite retligt.
Ett effektivt Blåvitt
Blåvitt har egentligen två bra chanser idag och gör mål på båda. Det är en effektivitet vi supportrar inte varit bortskämda med tidigare. Det är dessutom en effektivitet som behövs med tanke på den icke-existerande offensiv Stahres mannar visade upp i första halvlek. När man är så intetsägande offensivt som Blåvitt var i första halvlek gäller det att man förvaltar sina chanser. Det gjorde man, och den här gången var det inte ens Marcus Bergs förtjänst. Att Blåvitt kan göra mål även utan Berg på plan kändes nämligen inte helt självklart inför dagens match.
Liket lever!
Att Sebastian Eriksson skulle spela mer allsvensk fotboll för Blåvitt trodde inte många efter hans senaste skada. Att han idag fick göra det igen, efter ett fint mottagande av de tillresta supportrarna, är förbannat roligt. Något säger mig att han inte tänker vara med som någon slags maskot i omklädningsrummet utan istället kämpa för en plats i elvan. Det blåvita innermittfältet är långtifrån gjutet i sten, speciellt ifall man tänker fortsätta med dagens uppställning där tre innermittfältare får plats. Även på vänsterbacken kan Seb förhoppningsvis tillföra lite konkurrens till Wendt som haft en svag säsong hittills.
Att sätta plåster på brutna ben
Det finns alltid två sidor av ett mynt. Det har blivit uppenbart under årets säsong där man kunnat välja att fokusera på Blåvitts prestationer eller på den allsvenska tabellen. Man kan tycka att Blåvitt inte har imponerat spelmässigt, men man kan också peka på att man minsann bara ligger fyra poäng bakom Malmö. Kvällens insats var dålig, oavsett hur man vrider och vänder på det. Blåvitt borde nog inte ha vunnit, oavsett vad Stahre säger. Å andra sidan är kvällens resultat bra och de tre poäng man får med sig hem väldigt viktiga. Det finns dock skäl att vara orolig. Sirius dominerade första halvlek vilket syns i matchstatistiken som faktiskt är helt häpnadsväckande. Sirius hade 67% bollinnehav och 23 skott mot Blåvitts 8. Att vi var bättre på att förvalta våra chanser är en sak, men detta kommer knappast hålla i längden. Därför känns kvällens resultat mest som ett plåster på ett brutet ben.
Det starka huvudspelet
Ett område där Blåvitt för omväxlingens skull känns helt kompletta är i luftrummet. Sirius hade 17 hörnor idag och en mängd inlägg utan att det resulterade i någonting. Vi kan nog känna oss trygga med att Bjärsmyr, Calle Johansson och Bångsbo inte kommer släppa till särskilt många mål från onödiga luftpastejer och fasta situationer i år. Förhoppningsvis kan det även resultera i något framåt.
Den sårbara vänsterkanten
Ett genomgående tema den här säsongen har varit att motståndarlaget tycks ha fri lejd på Blåvitts vänsterkant. Kvällens match var inget undantag där Sirius Aron Bjarnason fick ta sig runt och måtta inlägg efter inlägg matchen igenom, alternativt vika inåt i banan och belönas med oceaner av ytor. Att det skulle bero enbart på Oscar Wendt har jag svårt att tro, men klart är att han behöver höja sig ett par snäpp. Kanske måste han också få mer hjälp av övriga spelare runtomkring
Fram med papper och penna!
Kevin Yakob har kommit igång och Blåvitt måste agera. Han har ryktats bort under sommaren och det vore riktigt illa om vi skulle tappa honom, framförallt till en allsvensk konkurrent. Han bör inte enbart belönas med mer regelbunden speltid utan även ett nytt kontrakt. Den saken är säker för de blåvita supportrarna, förhoppningsvis även för den blåvita ledningen.
