Skattat och klart
En ständig fråga när det kommer till utländska spelare är skatterna i Sverige kontra utlandet, och i och med värvningen av Pontus Dahlberg och Warner Hahns situation blev det än en gång en aktuell fråga, så vad gäller egentligen?
Det talas rätt ofta om skatteskäl när det kommer till transfers och alla som deklarerat vet att det finns ”en del” regler för den som inte bara vill skrika ”mot Sherwoodskogen” och hoppas på det bästa. Något som en del klubbar, inklusive vår egen, försökt sig på genom åren utan att det blivit någon vidare lyckosam Marion. I alla fall inte utan en redig baksmälla.
Sedan 2012 omfattas utländska fotbollspelare av den så kallade ”expertskatten” vilken innebär att 25 % av spelarens lön undantas beskattning. Klubben slipper även betala arbetsgivaravgifter för det beloppet. Skattelättnaden är möjligt i tre till fem år (utökades 2020) och gäller automatiskt om spelaren tjänar mer än två prisbasbelopp i månade (96 600 kr 2022). Dessutom får klubben möjligheten att stå för två skattefria resor till hemlandet. Det finns även möjlighet att göra avdrag för kostnader kring avgifter till förskola/skola samt andra omkostnader.
Ett gammalt exempel på en spelare som lämnat efter att de tre åren gått till ända är Mads Allbaek, men ett mer intressant exempel är Thomas Rogne. Rogne lämnade nämligen Göteborg efter sina tre år men återvände sedan till allsvenskan efter de fem karensår som gäller för att nollställa systemet. En spelare får alltså inte bo eller arbeta i Sverige under dessa fem år, så det kanske inte är en slump att allsvenskan kändes mer lockande efter denna period.
För att vara överpedagogisk innebär alltså regelverket att en spelare blir betydligt dyrare efter perioden då denne behöver gå upp rejält för att få ut samma nettolön samt dessutom kostar full arbetsgivaravgift för hela lönen:
Spelare R får 100 000 i lön med avdrag men skattar enbart för 75 000 vilket (med schablonskatt) ger drygt 72 000 netto.
Spelare A får 100 000 i lön utan avdrag och får då ut drygt 58 000. För att få samma nettolön som R behöver spelarens lön öka till 130 000 vilket ju också innebär tar klubben utöver en högre lön behöver verkar arbetsgivaravgifter för mellanskillnaden på 55 000.
I fallet Warner Hahn blir också sign on-bonusen en faktor vilken kan få en skattelättnad på antingen 15 % under reglerna för artistskatt eller 11,25 om de kombineras med expertskatten (vilket får anses sannolikt). Det är också möjligt för den gode Warner att slippa betala statlig inkomstskatt (i Sverige) om han behåller sitt boende i Holland och spenderar betydande delar av året där. Generellt sett brukar man säga att du inte får bo i Sverige fler än 182 (ett halvår) dagar på ett år. Warner som blev klar för Blåvitt i Februari och har varit på en del landskamper ligger antagligen precis i de trakterna just nu. Det är också en regel som vissa kreativa Malmö-föreningar (framför allt MIF i SHL) har försökt använda sig av tidigare, där spelare kommer sent under säsongen (slutspel gör ju grundserien ganska oviktig) och sedan bor i Köpenhamn inledningsvis för att på så sätt inte behöva betala inkomstskatt i Sverige.
Med andra ord går det att erbjuda utländska spelare både högre lön och sign on (netto) än inhemska under de första åren.
En annan kostnad som också måste tas med är dock den som följer på att blåvitt fått alltmer utländska spelare vilket innebär en mer krävande och omfattande (läs dyrare) administration.
Då jag är långt ifrån någon expert på vare sig skatt eller företagsekonomi mer än det jag nördat ner mig i på kammaren reserverar jag mig för eventuella felaktigheter och uppmanar den med mer gedigna kunskaper att skjuta ner mig ögonabums.
