Spelarbetyg efter IFK Göteborg-AIK ”En insats med två ansikten”
Spelarbetyg efter att IFK Göteborg förlorat hemmamötet mot AIK med 0-2.
IFK Göteborg som har hittat en riktig avgrundsform förlorar hemma mot serieledande AIK med 0-2, och även om andra halvlek såg bättre ut så var det tydligt att AIK är bättre på varje position. När AIKs spelare plockar med sig bollar som de Blåvita spelarna inte ens är nära blir det uppenbart vilken skillnad det är på både självförtroende och ren klass på spelarna.
Betygskalan
7 – Landslagsklass
6 – Mycket bra
5 – Bra
4 – Godkänd
3 – Underkänd
2 – Dålig
1 – Usel
Tom Amos – 4
Tom kan inte direkt lastas för något av målen, och gör två rätt fina räddningar, annars har han inte så mycket att göra under matchen. Kommer ut bra på AIKs långbollar, är vaken i straffområdet och betydligt aktivare i luften än Erik Dahlin varit hittills under året. Får inte så mycket möjlighet att skina, men sänkte absolut inte sina aktier.
Carl Starfeldt – 3
Borde agerat bättre vid 0-1 målet. Tar onödigt lång tid på sig när han har boll och har en liten grej i sitt spel som jag får panik på. Han tar emot bollen genom att lägga den framför vänsterfoten. Det gör att han sedan i princip måste lägga nästa pass på David Boo Wiklander. Hade han tagit emot bollen på ett annat sätt hade han kunnat spela längs kanten, fram mot straffområdet och till DBW. Är annars rätt stabil och vinner mycket i luften.
David Boo Wiklander – 4
Bidrar med välbehövd pondus i backlinjen. Är duktig på att bedöma var hans kapacitet går och spelar därefter. Förstår egentligen inte varför han inte startat de senaste matcherna, och idag är känslan att det är DBW som håller ihop backlinjen.
Andre Calisir – 3
Har en svag bollbehandling som sätter honom i problem flera gånger. Det fina passningsspelet från i våras är borta, och kvar är en mittback som just nu är för stabbig i sin bollbehandling för att göra någon glad.
Emil Salomonsson – 3
Har väldigt svårt för det nya spelet Blåvitt försöker spela och kommer ofta i positioner där han inte riktigt gör varken eller. För långt ifrån djupledslöpande spelare för att markera honom, för långt ifrån bollhållare för att pressa. Samma gäller i offensiven. Kommer inte riktigt rätt in i det.
Vajebah Sakor – 2
Kanske inte helt rättvist att såga Blåvitts innermittfält sett till vilka spelare de mötte, men det var väldigt tydligt att AIK totalt ägde mittfältet. Sakor hängde inte alls med när Olsson, Larsson m.fl. satte fart och när han själv hade bollen visade han tyvärr flera gånger upp det där träbenet han ibland dras med.
Fredrik Oldrup Jensen – 2
Precis som för Sakor är det svårt för Oldrup Jensen att möta det bästa mittfältet i Allsvenskan. Han har svårt att hänga med när AIK passar och klackar runt bollen med bara ett tillslag. En klasskillnad mellan lagen som blir smärtsamt tydlig när Oldrup Jensen själv har bollen och behöver stanna upp spelet för att få ordning på bollen. Precis som Starfeldt så sätter sig Oldrup Jensen ofta i situationer – helt i onödan – där han inte kan spela med rätt fot. Jag förstår inte varför. Det är ett problem för hela Blåvitt egentligen, men blir extra tydligt när en mittfältare bara klarar av att spela åt ett håll på mittfältet.
Victor Wernersson – 3
Victor har något som ändå är uppfriskande att se. Han är en av få spelare på plan som inte ser uppgiven ut. Han springer längs sin kant, upp och ner och klagar aldrig. Intrycket är också att det är en spelare som har huvudet rätt. Det syns på hur han rör sig att han förstår vad han gör och varför han gör det. Tyvärr följer inte kroppen med i inställningen och kunnandet hela tiden. Blir lite för lätt rundad ibland, är lite för klen i närkamper, och tappar lite för enkla bollar. Dock den av ”treorna” som är närmast att bli godkänd.
Sargon Abraham – 3
Fick en väldigt oklar roll under matchen. Uppskriven som anfallare på förhand, men dagens Blåvitt såg mer ut som ett 5-4-1 än som ett 3-4-3 och då hamnade Sargon långt ner i plan där Blåvitt inte hade en chans i kampen om mittfältet. Spelade upp sig – precis som resten av Blåvitt – mot slutet av matchen. Kanske för att Blåvitt då faktiskt försökte spela den typen av fotboll laget sagt att de vill spela hela tiden.
Robin Söder – 4
Gör en insats med två ansikten. Å ena sidan skapar Blåvitt väldigt lite, och spelar du anfallare i ett lag som inte ens får iväg ett skot alls (vi pratar inte skott på mål, utan skott över huvudtaget) så är det svårt att säga att anfallarna får godkänt. Å andra sidan så gör Robin det han gör rätt bra. Vinner förvånansvärt mycket av de bollar som skickas mot honom – detta mot tunga mittbackar, och visar sig vara en uppspelspunkt som alltid är spelbar för Blåvitt. Får dock absolut ingen hjälp alls av resten av laget.
Giorgi Kharashvili – 3
Vill mycket. Antagligen för mycket. Många uppspel fastnar på Giorgi och lägen rinner ut i sanden för att han helt enkelt inte släpper bollen i tid.
Tobias Hysén – 4
Gör väl ungefär det vi kan vänta oss. Försöker vara aktiv, försöker röra sig på plan, öppna ytor åt medspelare, löpa på djupet. Blåvitt lyckas också skapa lite lägen efter att Tobias kommer in, men det är för lite och för sent för att kunna påverka matchbilden nämnvärt. Handlar mer om medspelarna än om Tobbe.
Amin Affane – 3
Har gjort några bra inhop de senaste matcherna men hade det svårt mot sina gamla lagkamrater i AIK som gick hårt åt Amin. Gissningsvis viste de precis hur de skulle få honom ur balans för Amin blev ganska grinig kort efter sitt inhopp.
Patrik Karlsson Lagermyr spelade för lite för att betygsättas.
