Lagbanner
Uppehållet som gått - Riktning, kontrakt och rykten
Trots en usel vår och en pinsam elfteplats i tabellen var bortaläkaren full när Allsvenskan startade om för Blåvitt.

Uppehållet som gått - Riktning, kontrakt och rykten

Allsvenskan är tillbaka efter ett sommaruppehåll och det är veckan som gått också. För Blåvitts del var det kanske inte det roligaste uppehållet. Snacket som gått hela säsongen om kontrakt som inte förlängts, en klubb som inte vet var den är på väg och en svag säsongsinledning fortsatte utan direkta förändringar.

Få blåvita supportrar idag har lyckats undvika att läsa om spelare med utgående kontrakt som vill se vilken riktning klubben väljer att ta innan de bestämmer sig om framtiden. Något som antagligen mest är ett spel för galleriet. Spelarna vet givetvis om att Blåvitt har ett svårt ekonomiskt läge samtidigt som man har en av seriens dyraste spelartrupper. Att Blåvitt under 2016 och 2017 fått väldigt få poäng per investerad krona är knappast en nyhet, samtidigt som spelare som Thomas Rogne, Sören Rieks och Mads Albaek blir dyrare när det inte längre går att bara betala artistskatt för dem. 

Det är tydligt att Blåvitt inte kan fortsätta som de gjort samtidigt som några av de mest tongivande spelarna blir dyrare att behålla även om de skulle behålla sin nuvarande lön. För den som vill vara positiv kan påpekas att Blåvitts främsta problem när det kommer till det poäng per investerad krona antagligen inte ligger i ett startelvan är överbetalda utan snarare att väldigt mycket pengar sitter på bänken och läktaren. 

Nu vt vi inte hur resultatet för 2017 kommer se ut, så om vi istället tittar på 2016 års trupp så kan vi konstatera att spelare som Tom Pettersson, Martin Smedberg Dalence och Adam Johansson värvades som startspelare, men spenderade större delen av tiden på bänken. Och för t ex Tom Pettersson handlade det inte bara om att en dyr spelare hamnade på bänken, utan om att en ännu dyrare spelare kom in senare och petade honom. 

Hade det varit Patrick Dyrestam som petade Tom i försvaret hade det varit en sak. Eller om det var Lawson Sabah som petade honom som innermitt. Problemet var att nu förlorade han sin plats till Thomas Rogne i försvaret och Mads Albaek på mitten, två spelare som antagligen är ännu dyrare. 

Och speciellt när Blåvitt går runt på så få spelare som laget gör blir det väldigt konstigt att ha så mycket pengar på bänken. Att ha en bred trupp med många bra spelare kan vara bra på många sätt och vis. Men då ska de bidra också. Inte bara komma in med 5 minuter kvar av matcherna. 

Så när rykten börjar gå om att Mads Albaek i princip är klar för Kaiserslautern är det inte så förvånande. Att Sören Rieks också tar en sista chans att tjäna stora pengar får antagligen ses som troligt. 

Något som kom lite mer som en chock var ryktet om att Emil Salomonsson skulle vara på väg till Spartak Moskva. Emil är inte en av spelarna som har utgående kontrakt, och har under åren blivit en av de populäraste spelarna i truppen. En av kulturbärarna i Blåvitt idag och en spelare jag - om jag var sportchef - hade byggt mitt lag runt i framtiden. 

En annan spelare med kontrakt som lämnat är Scott Jamieson. Australiensaren som bara hann göra ett år i Blåvitt flyttar hem av familjeskäl, och trots att kontraktet gäller över 2018 är det redan nu sagt att han inte kommer återvända. 

Många var lite förvånade när Scott värvades in för att ersätta Haitam Aleesami samtidigt som den egna produkten Billy Nordström inte alls gjort bort sig när han fått spela - en affär som höll på att göra att Blåvitt tappade Billy helt och hållet. Nu kom Blåvitt och Billy i höstas till en lösning där Billy skriver på nytt kontrakt men lånas ut till Varberg för att få speltid. 

Det skulle kunna vara läge för Billy att komma hem och ta den vänsterbacksplats som många anser att han skulle fått redan förra säsongen, men Mats Gren har uttalat sig försiktigt i frågan. Sebastian Eriksson hade redan innan Scott lämnade petat Australiensaren som vänsterback, och ingen vill ta hem Billy bara för att sätta honom på bänken igen. 

När Allsvenskan skulle dra igång igen började ett visst hopp inför framtiden växa när Sebastian Ohlsson - en spelare som snoddes framför näsan på Elfsborg förra hösten och presenterades med pompa och ståt som fortfarande inte gjort en enda Allsvensk minut - imponerade i en träningsmatch mot litauiska Zalgiris. Patrik Karlsson Lagermyr - det långtidsskadade löftet - var den första spelaren med utgående kontrakt att förlänga och i startelvan mot Jönköping var August Erlingmark med från start för första gången. 

Men när matchen var slut var allt som vanligt. Sebastian Ohlsson har fortfarande inte spelat i Allsvenskan, Patrik Karlsson Lagermyr är fortfarande skadad och August Erlingmark byttes ut ganska tidigt med kramp. 

Försvaret står än en gång för några rejäla blundrar som Jönköping lyckligtvis inte lyckades kapitalisera på och ovanan att sluta spela när man tar ledningen fortsätter. 

Positivt att ta med sig från matchen är hur Mix och Emil fungerade ihop på högerkanten, August Erlingmarks insats, att Tobias Hysén leder skytteligan, och att Blåvitt har Sverige bästa bortastöd. 

Nu blickar vi fram mot nästa match, hemma mot Halmstad BK den 10:e Juli. 

Adrian Pihl Spahiu @pihlbaoge2017-07-03 08:00:00
Author

Fler artiklar om IFK Göteborg

Styrelsen för IFK Göteborg spelar ett högt spel