Veckan som gått: Tunn eller spännande trupp?
Sista veckan på dödgrävarförsäsongen är över. Årskortsrekord har slagits och våra änglar har varit och spelat landslagsfotboll, något som gav ödesdigra konsekvenser för genrepet mot Randers.
Blåvitt släppte i veckan sin efterlängtade kampanjfilm "Hur ser blåvita känslor ut". En snyggt producerad film som har fått bra snurr på sociala medier. Det ska bli spännande att se hur nästa steg kommer bli när man ska "fånga supportrarnas känslor" i något 3D-program under matchen mot Häcken. Här har man verkligen gått all in och förutsatt att inte Bjärsmyr blir utvisad och Paulinho gör två snabba inledningsvis. Då blir det inga roliga bilder att visa.
Nu är också årskortsrekordet slaget. 7052 supportrar hade med två veckor kvar till premiären bokat sin plats på Gamla Ullevi. Klättrar vi över 7500?
Vi har också haft ett gäng änglar på landslagsuppdrag.
- Emil Salomonsson fick inte spela mot Turkiet. Han verkar dock få starta mot Tjeckien på tisdag.
- Haitam Aleesami spelade hela matchen när Norge kryssade mot Estland. Han hyllades på sociala medier som en av planens bästa spelare.
- Hjörtur Hermannsson spelade hela matchen, som kapten, för Islands U21 när de spelade 0-0 mot Makedonien.
- Alexander Leksell hade det tyngre när hans U19 förlorade med 4-0 mot Portugal och 3-1 mot Slovenien. Han spelade hela matchen mot Portugal och andra halvan mot Slovenien.
- Gustav Engvall hade det däremot tuffare mot San Marino i U21. Han brände flera klara lägen och såg allmänt uppgiven ut. Nya tag mot Falkenberg!
Blåvitt spelade också ett genrep mot Randers på Hjällbovallen. Då majoriteten av startelvan saknades blev utfallet som de flesta nog ändå kände på sig. Storstryk. De enda ordniarie som spelade på sina rätta positioner var Albaek, Sebban och Alvbåge. En helt meningslös match att spela med andra ord.
Torsdagens resultat har också sprakat igång en debatt om vi "endast har elva bra spelare". Jag kan delvis hålla med om det. IFK Göteborg 2016 har en extremt tydlig startelva, mycket tydligare än andra toppkonkurrenter. Det är en verklighet vi får leva med när det ekonomiska läget ser ut som det gör. Vår startelva är dock bra nog för att ta guld.
Så vad har vi bakom dessa elva guldlirare? Förutom ett fåtal rutinerade gubbar, med många allsvenska säsonger i ryggen, har vi flera hungriga juniorer. En hel drös faktiskt. De har stor potential att bevisa för oss att truppen inte alls är för tunn. Spännande spelare som har goda chanser att slå igenom med buller och brak om de kan få chansen, en eller två åt gången, i den sammansvetsade, blåvita maskinen. Slänger du in alla på samma gång i en match som den mot Randers är ämnat att misslyckas.
Låt inte matchen i torsdags bli ett argument för att truppen är för tunn. Jag tror inte att Malmö eller Elfsborg hade klarat sig utan sex, sju ordinarie spelare heller.
