Veckan som gått – Objektivitet, äga historia, och att ha tolkningsföreträde
Det finns de som påstår att du aldrig kan få en sann bild av en händelse. Att din uppfattning av händelsen alltid påverkas av hur du upplevt den, och hur den har förmedlats till dig. Har du hört om den är din uppfattning av berättelsen beroende av hur den som förmedlar händelsen, och även om du själv upplevt händelsen är din version beroende av vem du är och var du befann dig.
Någon gång i högstadiet fick min klass lära oss om källkritik. Att olika tidningar förmedlade olika händelser på olika sätt. Vi fick lära oss hur GP var en liberal tidning, hur Aftonbladet var socialdemokratisk, och Svenska Dagbladet var en moderat tidning. På den tiden var fortfarande förtroendet för tidningarna hyfsat stort och det var väl ingen som direkt misstänkte att deras nyheter var fyllda med färgade faktafel, men ledarsidorna var desto mer färgade.
Men trots det stora förtroendet för att de faktiskt rapporterade sanningsenliga nyheter lades mycket fokus på att poängtera var de stod i de ideologiska frågorna. Det ansågs viktigt för läsarna att veta varifrån nyheterna kom. Och de små skillnader i nyhetsrapporteringen som dök upp kunde oftast förklaras och förstås om du bara visste vilken källa nyheten kom ifrån. När Blåvitt vann UEFA Cupen 1982 skrev skånska KvP inte direkt några större rubriker om det, Stockholmsbaserade DN skrev om hur ”det svenska laget” som vann hela tiden, medan GP pratar om Blåvitt och Göteborgarna som tog hem stora UEFA Cupen.
För någonstans går det inte att dölja sin egna åsikt och upplevelse, hur objektiv man än försöker vara. Och då är det oftast bättre att vara ärlig med det än att försöka dölja det. Att Glenn Hysén under sin tid som kommentator jublade i TV när Blåvitt eller Liverpool gjorde mål var kanske inte så opartiskt om det borde varit, och Anders Andersson i CMore framstår som direkt okunnig när han kommenterar Malmö med sina supporterglasögon på.
För att ett samhälle ska fungera på ett vettigt sätt så är det viktigt att de nyheterna som förmedlas faktiskt förhåller sig så mycket som möjligt till sanningen. Det är lätt att lura sig själv att tro att om du bara kan äga vilken historia som förmedlas så kan du styra som du vill. Tyvärr blir det sällan så, oavsett om det handlar om en förskönande bild, eller en svartmålande bild.
Förskönar du något för mycket kommer sprickorna aldrig lagas och när det väl faller ihop så faller det ihop ordentligt (lite som Blåvitts ekonomi där styrelsen under årsmötet 2014 menade att det året var ett undantag, och att ekonomin var stabil) och om du svartmålar något så skapar du onödiga och skadliga motsättningar.
Trots att vi egentligen redan vet om det här ser vi mer och mer exempel på aktörer som på olika sätt försöker förmedla sin kontrollerade version av sanningen. I världspolitiken, i vår nationella politik, och numera även i Allsvenskan.
Ett av de kanske tydligaste exemplen på hur fel saker kan gå är den terrorattack som genomfördes i Stockholm för nästan exakt ett år sedan. Nu handlade det inte så mycket om att styra nyheterna som om att vara först med nyheterna, men läxan är den samma. Samhället är beroende av en ansvarsfull nyhetsrapportering, och där misslyckades vi som samhälle kapitalt. Skott vid Fridhemsplan rapporterades av bland annat SVT (som annars gärna slår sig för bröstet för att de är så sakliga, neutrala och har grundliga faktakontroller) och på Nyheter24 ligger i skrivande stund (mer än ett år senare) en text där de ”bekräftat” skott på Hötorget kvar.
Därför blir det så problematiskt när Östersunds FK går ut på sin sida att de startar en nyhetskanal, för att sedan förneka att de har någon koppling till kanalen, samtidigt som kanalen drivs av en anställd i ÖFK och skriver extremt vinklade artiklar.
Efter att ha läst intervjun med en Djurgårdare som Patrick Sjöö på osdsport.se publicerade efter Östersunds förlust mot Djurgården vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Det finns väl två möjliga förklaringar till intervjun. Antingen har han han aktivt letat upp den mest pantade av de 2000 Djurgårdare som åkte upp, eller så har han hittat på hela intervjun. Alternativ tre, och det kanske minst sannolika av dem, är att han genom ödets välvilja bara råkade plocka ut den mest pantade Djurgårdaren som finns.
Jag skrev till Patrick Sjöö på Twitter och frågade hur han hade hittat Djurgårdaren och om han själv tyckte att den personen verkade vara representativ för supportrarna till en av Sveriges största och mest populära klubbar men han har i skrivande stund ännu inte svarat.
När sidan osdsport.se lanserades berättade ÖFKs ordförande (som inte heller varit fri från anklagelser om smutsiga affärer och jäv) till ÖFKs egen hemsida att:
– Vi vill berätta våra historier ur vårt eget perspektiv och ha tolkningsföreträde till berättelserna.
Ta och läs den meningen en gång till. De vill berätta sina historier ur sitt eget perspektiv och ha tolkningsföreträde. De försöker inte ens dölja avsikten att förmedla sin egen version av sanningen. Avsikten att vara oärliga och vilseleda sina läsare.
Kanske är det jag som varit naiv tidigare i mitt liv. Kanske har det alltid sett ut såhär.
Men jag är rätt säker på att det inte är en bra väg att gå. Att måla upp supportrar till storstadslagen som vandaler som kommer på besök för att plundra och härja kan inte vara bra för Östersundssupportrarna i längden. Att måla upp en Allsvensk match som en farlig plats (trots att det antagligen aldrig varit säkrare att gå och se allsvensk fotboll) kommer inte göra matcherna säkrare. Tvärt om, det kommer skrämma bort de lugna och bjuda in de stökiga. Det eskalerar bara situationen.
Att Trelleborgs evenemangsansvarige Peter Kronström skyller ifrån sig efter fiaskot som var deras hemmapremiär kommer bara leda till att samma misstag görs om nästa gång. Efter den omfattande kritik som riktades mot arrangemanget efter förra veckans premiäromgång väljer Kronström att förklara att det är en liten klick Göteborgssupportrar som förstör för resten. Han förklarar hur Polisen stängde släppet efter att det blivit stökigt när några supportrar försökte få med sig en bengal in på läktaren.
Min uppfattning på plats (jag var ju där och fick min egna bild av situationen, om än att den i och med mitt Blåvita supporterskap är färgad) var att den bild av ”stöket” som Kronström förmedlar är kraftigt överdriven. Men det spelar egentligen ingen roll.
För släppet var redan farligt byggt (stor klämrisk), kassorna var redan underbemannade och det var ingen som kontrollerade biljetter på de som gick in. Ju mer Kronström pekar på att det var stökigt i 2 minuter och ju mindre Trelleborg faktiskt tar åt sig av kritiken desto större risk är det att samma fiasko snart upprepas när Trelleborg spelar ”derby” mot Malmö.
Att försöka dölja sanningen och förmedla sin egen bild av verkligheten slutar aldrig bra. Problemen som slätas över finns kvar, de som hyllas överdrivet kommer aldrig kunna leva upp till förväntningarna och ingen vill betala för att få nyheter faktakollade mot en reporters twitterflöde.
Den här texten skrevs – föga förvånande kanske – av en IFK Göteborgssupporter. En av flera hundratusen. Så att alla vet ur vilken vinkel texten kommer från och hur stor (läs: liten) del av supporterskaran jag representerar.
För övrigt anser jag att Trelleborg bör flyttas ned i Division 1. (Jag lånar och kastar om orden liten i Cato den Äldres klassiska avslutning på varje tal han höll.)
