AIK - IFK Värnamo
3 - 1

Inför: AIK borta

Värnamo avslutar mot AIK på bortaplan.

Slutet för den här säsongen är nära och snart kan både spelare och ledare i IFK Värnamo gå på en välförtjänst och efterlängtad semester. Innan det väntar en sista dans mot AIK på nationalarenan.

I veckan så har det hänt saker på transfermarknaden. Värnamo har lyckats köpa loss Albion Ademi och hans nya kontrakt är skrivet över säsongen 2026. Samtidigt är det känt att Edvin Becirovic, Charlie Vindehall, Pontus Kindberg och Nils Wallenborg kommer lämna föreningen. Samtliga övergångar kommer att beskrivas mer utförligt i en kommande artikel.

Vanligen brukar jag presentera en ”förväntad elva” i inför-texterna men denna gång är det extra svårt. Värnamo har inget konkret att spela för och ifjol var situationen inför omgång 30 identisk. I den matchen, vilket var mot IFK Göteborg, så roterades några nya spelare in i elvan och sannolikt kommer samma sak ske igen.

Förväntad elva är:

Rasheed
Winsth – Eriksson – Grozdanic – Bergh
Johansson – Adjei – Thern
Bustos – Zeljkovic – Engvall

Wenderson, som startat alla matcher i år, är avstängd och kommer därför inte att spela. Brassen har varit en balansspelare som fått agera defensivt ankare. Han har också varit viktig i speluppbyggnaden eftersom han ofta är spelbar och skicklig i kortpassningsspelet. Det lär bli Adjei som ersätter, det är en lirare som Hellberg tror starkt på och som dessutom är löpvillig och passningssäker.

En annan kandidat är Näsström som spelet mycket under det här kalenderåret. Hans svaghet är dock att han inte alls är lika passningsskicklig som Adjei.

Två spelare som jag tror kan roteras in är Winsth och Bustos. Den förstnämnde är lagets ordinarie kapten och kulturbärare, han är en viktig pjäs i omklädningsrummet med sin långa erfarenhet och stora Värnamo-hjärta. Det är ingen ”dålig” spelare, men det går ändå att ifrågasätta om han håller för Allsvenskan. Han brister exempelvis i positionsspelet. Jag tror ändå att man ger honom speltid i den här betydelselösa matchen, delvis på grund av ”mjuka värden”.

Bustos kom till Värnamo inför säsongen och förhoppningarna var höga på kanadensaren. Det har dock endast blivit sju starter och elva inhopp vilket är en låg siffra för någon som förväntades vara en nyckelpjäs. Jag tror att han får chansen att starta eftersom han ändå gjort hyfsade insatser när han väl lirat.

Utöver Winsth och Bustos så finns det flera spelare som har en realistisk chans att få speltid och det lär vara insatser på träningsplanen som avgör. Jag blir inte chockad om exempelvis Gustafsson, Bilalovic, Hasic och/eller Lohikangas skulle få lira.

AIK:
Inför säsongen så var inte förutsättningarna ideala för AIK. Man hade ingen riktig sportchef och värvningarna som gjordes var inte anpassade efter den nytillträdde tränaren Andreas Brännström. Därutöver har det ryktats om att AIK påverkats av destruktivt agentinflytande vilket också är en belastning.

Samtidigt så ska det ändå poängteras att laget som man hade tillgängligt i april höll klass. Det tyngsta nyförvärvet var Viktor Fischer som skördat framgångar i Ajax och FC Köpenhamn samt beskrevs som en spelare som är för bra för Allsvenskan. Utöver honom så fanns exempelvis Nordfeldt, Durmaz, Guidetti och Milosevic vilket inte är några dåliga spelare med allsvenska mått. Dessutom har Brännström visat, under sina år i Mjällby och i Jönköping Södra, att det är en skicklig coach.

Det blev dock allt annat än bra och efter våren så var man nästsist med sju poäng, endast en vinst hade bärgats. Skulden för det lades på Brännström som fick sparken och tvingades lämna. Ny tränare blev Henning Berg som saknar erfarenhet från den allsvenska fotbollen. Norrmannen har dock varit relativt framgångsrik i tidigare tjänstgöring, han har bland annat vunnit polska ligan med Legia Warszawa och den cypriotiska ligan med Omonia Nicosia. Berg har dessutom blivit utsedd till ”säsongens tränare” i båda länderna.

Utöver en ny tränare så tillkom också flera spelare under sommarfönstret. De som anslöt var Celina, Hansen, Pittas, Saletros, Tychosen och Besirovic. Av dessa nyförvärv så är det framför allt Saletros som varit en tiopoängare, utöver honom är det sprida skurar. Jag skulle väl eventuellt kunna ge Pittas lite extra ros men han är något ojämn och har inte samma höga höjd som Saletros. Desamma kan sägas om resterande nyförvärv.

Efter en dålig vår så fick man en kanonstart på höstsäsongen, man slog nämligen Brommapojkarna med 2-0. Därefter så gjorde man en bra match mot Häcken fastän det blev förlust, vilket följdes av en viktoria mot Varberg. I det läget började expertkåren påstå att det bara var en tidsfråga innan AIK skulle springa ifrån resterande lag i botten och säsongen kändes redan säkrad.

Så blev det inte riktigt utan AIK har varit ojämna och haft svårt att slå mitten- och topplag, undantaget är derbysegern mot Djurgården. I förra omgången spelade man mot IFK Göteborg och vid matchstart så var det ett ångestliknande läge. AIK hade nämligen 32 poäng samtidigt som IFK Göteborg och Brommapojkarna hade 30 poäng vardera.

AIK stod dock för en kanoninsats på gamla Ullevi och tog en värdefull poäng. Det innebär att läget nu ser ut enligt följande:

12. AIK – 33 poäng (-6)
13. IFK Göteborg – 31 poäng (-5)
---
14. Brommapojkarna – 30 poäng (-14)

Det som talar till AIK:s favör är målskillnaden där BP, som möter Häcken, måste ta in åtta mål på AIK. Större mirakel har skett men det är en mikroskopisk risk att AIK åker ur Allsvenskan. Det kan också noteras att IFK Göteborg kommer spela mot Varberg i den sista omgången.

Förväntad elva mot Värnamo är:

Nordfeldt
Thychosen – Milosevic – Hansen – Otieno
Modesto – Celina – Saletros – Ayari
Faraj – Pittas

Även AIK:s elva blir svårtippad eftersom de i princip inte har något konkret att spela för, gnaget lär ju klara sig även om man torskar. Samtidigt så borde Berg vara mer motiverad att vinna och därmed ställa upp det bästa laget. Dels så är inget matematiskt klart, dels så vore det skönt att avsluta säsongen med två positiva insatser efter ett jobbigt 2023. Det är något som är moralhöjande och är skönt att ha med sig när laget gör en nystart i januari.

Det finns några positioner som är osäkra. Målvakten Nordfeldt har spelat alla matcher men har varit dålig med flera osäkra insatser och tavlor. På bänken finns Samuel Brolin, som var utlånad till Mjällby i fjol och gjorde det med bravur, det är en yngre keeper som det finns potential i. Det finns nog en möjlighet för honom att få stå i den sista drabbningen.

I försvaret så är Papagiannopoulos avstängd och kommer alltså inte att spela. Förväntad ersättare är Hansen som spelade senast och var riktigt bra, han utmärkte sig med en fin uppspelsfot. Den andra mittbacken, Milosevic, är också han ett osäkert kort. Han var nämligen sjuk mot blåvitt och hans hälsoläge är ännu okänt. Om han inte är spelbar så borde det bli Haliti som får kliva in.

Mot IFK Göteborg så var Celina central mittfältare och det visade sig vara ett succédrag från Berg. Om man tar hänsyn till den senaste matchen så borde därmed Celina få spela innermitt igen eftersom det var något som uppenbart fungerande. I tidigare matcher så har kosovoalbanen varit ytter samtidigt som Ali placerats centralt.

Även Ayaris position kan diskuteras. Spelaren gjorde bra ifrån sig i rollen som ytter mot göteborgarna där han blev gnagets enda målskytt. Därmed skulle man kunna tänka sig att han skulle kunna få förnyat förtroende på den platsen, och inte som anfallare vilket han varit tidigare. Det brukar sägas att man aldrig ändrar på ett vinnande lag, förvisso vann inte AIK senast men ni fattar.

Om man i stället skulle flytta fram Ayari ett snäpp så skulle det nog innebära att Faraj petas samtidigt som kanske Besirovic får starta. Fördelen med det alternativet är att Faraj varit ganska blek under året och inte direkt imponerat i anfallet. Samtidigt har inte heller Besirovic varit förstklassig sedan han anlände till Stockholm. Berg får nog ta sig en funderare kring den frågan.

Matchen:
Enligt oddsmarknaden och mig själv så är AIK favoriter inför bataljen, även om det väntas bli en jämn match som mycket väl kunna sluta oavgjort. AIK bör vara mer motiverade på grund av det som jag tidigare beskrivit samtidigt som Värnamo kändes omotiverade och trötta senast mot Hammarby.

Om man tittar på respektive trupp så har AIK ett bättre lag, det jag avser är marknadsvärde, rutin och titlar. Samtidigt så är charmen med fotboll att det inte alltid är laget som är bäst på pappret som vinner, det visar ju respektive lags tabellplacering.

Hittills har Värnamo släppt in 31 mål vilket faktiskt är tredjebäst i Allsvenskan. AIK har släppt in 37 mål, man är nia i serien utifrån den aspekten.

Värnamos styrka är att försvararna är väldigt hoppspelta och det sker sällan missförstånd mellan backarna. Slarv och enkelt misstag förekommer dock och det är ganska många av de insläppta målen som är direkta konsekvenser av det.

Värnamo har hittills hållit tio nollor vilket är fin siffra. Samtidigt så ska det noteras att på de senaste sju matcherna så har man endast hållit nollan vid ett tillfälle och det var senast mot Hammarby. Det kan vara en indikation på att försvarsspelet är något sämre än vad det var i augusti då man släppte in väldigt få mål.

Stockholmarnas försvar är inte en urdålig men man är samtidigt inte i närheten av den nivå som man höll guldåret 2018. Flera av backarna har underpresterat i relation till deras potential, tänker exempelvis på Milosevic som tidvis sett stel och långsam ut. Även hos AIK har det slarvats och ibland har mittfältarna fått kritik för att ta inte hemjobbet vilket öppnar upp ytor för motståndarna. Vidare så är Nordfeldt en svaghet med hans återkommande misstag.

Även den offensiva statistiken, d.v.s. antal gjorda mål, talar till Värnamos försvar. Smålänningarna har nämligen gjort 36 mål samtidigt AIK endast gjort 31.

IFK har dock varit ojämna när det kommer till målskyttet och skapandet av farliga målchanser. Ibland är man väldigt heta på den offensiva tredjedelen och tar sig enkelt in i motståndarnas straffområde samtidigt som det går trögare ibland. Även effektiviteten är något som kan utvecklas.

Sammantaget skulle jag dock säga att AIK har varit sämre offensivt än Värnamo, det som avses är förmågan att skapa kvalificerade målchanser. Det går nämligen ganska långsamt när man är i den sista tredjedelen och man har ingen särskilt bra straffområdesspelare. En ytterligare begränsning är att man ofta är få spelare inuti boxen. AIK är dock hyfsade på fasta situationer vilket är en konkurrensfördel.

En annan sak som missgynnar IFK är att Wenderson saknas, även om han inte nödvändigtvis är en förstklassig spelare. Hans ersättare kommer nämligen att få svår uppgift att axla, vilket är både att vara defensivt ankare och ett ständigt spelbart passningsalternativ i speluppbyggnaden. Om det blir enkla passningsrelaterade misstag på defensiv planhalva så riskerar Värnamo att straffas för det. Som jag redan skrivit så lär det bli Adjei som ersätter Wenderson och AIK lär försöka sätta press på den oerfarne ghananen.

Vidare är det inte otänkbart att Hellberg slänger in någon/några spelare som vanligen sitter på bänken och det är konst att lufta spelare. Det krävs att man som tränare har fingertoppskänsla och vet vem som har förmågan att ta vara på förtroendet. Ett negativt exempel kan hämtas från fjolårets avslutningsmatch mot IFK Göteborg där Hampus Gustafsson sattes i målet och släppte in fyra baljor. Gustafsson var därmed ingen spelare som tog chansen den gången.

Sammanfattningsvis så har förvisso Värnamo varit bättre än AIK under året, men de specifika matchomständigheterna är något som väger över och gör gnaget till knappa favoriter.

Om jag personligen skulle tippa matchen så skulle jag satsa på ett kryss. Det lär nog bli en pigg inledning där båda lagen sätter full framåt och försöker pressa. Efter den händelserika starten så riskerar dock drabbningen att bli avslagen i takt med att spelarna blir trötta i benen.