AIK - Malmö FF
Inför AIK - Malmö FF: Framåt!
Efter sommaruppehållet har AIK:s spelschema bestått av måstematcher mot bottenkonkurrenter och tuffa fajter mot topplagen. Efter den sockersöta viktorian i Varberg väntar tabelltrean Malmö FF på Nationalarenan.
Det har sannerligen skett en uppryckning i AIK-lägret sedan Thomas Berntsens intåg i klubben. Höstsäsongen har redan bjudit på fler goda tecken än hela den föregående halvan av 2023-års allsvenska. Vi har fått se ett stabilare grundspel, nyförvärv som levererar från start och en förhöjd lägstanivå hos de spelarna som fick en att vilja bada med en påslagen brödrost under vårsäsongen. Detta i kombination med en dalande form hos övriga bottenlag ger iallafall mig en rejäl dosa optimism inför fortsättningen, eller åtminstone lite mindre vånda och nöd än för två månader sedan.
En förändringens vind blåser just nu igenom AIK. Kvarlevorna från de gamla grundpelarna som skänkt oss mycket framgång i 20 år har sakta men säkert avvecklats samtidigt som klubben har börjat infiltreras av nya röster och idéer. Det är en minst sagt välbehövlig förändring. Enligt min uppfattning har de senaste säsongernas, till största delen, positiva resultat sminkat över många av de problem som funnits i AIK och det är sannerligen olyckligt att det skulle krävas en bottennotering likt den vi beskådat under vårsäsongen för att tvinga fram ett paradigmskifte. Vi får hoppas att AIK redan nått den lägsta punkten och nu är i processen att bygga sig en ny, norskinfluerad grund som kan stödja klubben i ytterligare 20 år. En vända i superettan ska inte vara startpunkten för nästa AIK-dynasti.
En mer utförlig bedömningen ska såklart skickas på framtiden, men så här långt är iallafall jag väldigt glad över de förändringarna som skett i klubbens sportiga styrning under sommaren. Framförallt att AIK har vågat bekanta sig med nya, utomstående idéer istället för att leta svar hos det egna, gamla gardet. Jag gillade ursprungligen rekryteringen av Andreas Brännström just p.g.a hans ickeexisterande historia inom AIK. I det läget var det ett viktigt steg för klubben att ta. När Brännans tid tillslut var över var jag lättad över att ersättaren inte var en gammal AIK-profil (likt Mikael Stahre som många supportar ropade på). Om klubben i det läget hade valt den linjen så hade vi kanske aldrig fått se någon övergripande förändring kring AIK. Känslan är att man då hade stagnerat ytterligare och gjort det ännu svårare för sig att utvecklas i en positiv riktning.
Den svartgula elvan
Henning Bergs AIK-uppställning börjar bli mer och mer spikad och det finns ingen anledning att göra några radikala förändringar gentemot senast. Jag både tror och hoppas att Aboubakar Keita återvänder till startelvan efter avstämningen mot Varberg. Den väldiga ivorianen har steppat upp markant den senaste tiden och hans fysiska egenskaper kommer vara vitala om AIK ska få med sig ett positivt resultat på söndag. Jag tror även att Otieno kommer fortsätta som yttermittfältare i syfte att stärka upp defensiven, förutsatt att Milo är frisk och det blir den råkad som laget tvingades till mot Varberg. Personligen föredrar jag att se den vindsnabba kenyanen i sin naturliga vänsterbacksposition med en mer naturlig ytter framför sig, men mot Malmö kommer försvarspelet vara högsta prioritet i AIK:s fortsatta jakt på 3-poängare.
Omar Farajs skada öppnade upp anfallsplatsen för John Guidetti i Halland. Varken Omar eller John har övertygat under den här säsongen och det är fullt rimligt att striker-positionen är ett av Berntsens huvudfokus på marknaden i sommar. Jag tror att JG kommer bibehålla sin plats även mot Malmö. Mot Varberg fick 31:åringen spela sin första 90-minutare i årets allsvenska och John är i behov av kontinuerligt matchande för att nå sin fulla potential.
If-if
Det är inte bara Gnagets tabellkonkurrenter som befinner sig i en negativ trend. Vårsäsongens tabellsuveräner Malmö FF har två raka förluster i bagaget och ett negativt resultat på Nationalarenan vore ytterst kostsamt för Rydströms mannar i jakten på SM-guldet. Skåningarnas sportchef Daniel Andersson har inte heller spenderat sommaruppehållet i hängmattan på Österlen, utan istället varit väldigt aktiv på transfermarknaden. Lasse Berg Johnsen och Sebastian Jörgensen har båda hämtats in från den danska ligan, Otto Rosengrens övergång från Mjällby blev den dyraste värvningen någonsin inom allsvenskan och den forne landslagsmannen från Arlöv Pontus Jansson vände slutligen hem till MFF efter nästan 10 säsonger utomlands.
Om AIK var chanslösa på Eleda stadion i maj så finns betydligt mer som talar för att de svartgula den här gången. Med det sagt är AIK:s hemmafacit mot Malmö inte det starkaste (även om det trumfar vår ökant usla statistik i Skåne). 2-0-segern förra året var den första av sitt slag sedan 2015 och även ett formsvagt MFF ska aldrig underskattats. AIK har inlett starkt i samtliga tre matcher efter uppehållet, vilket alla tre gångerna relaterat i ledningsmål. Dock har Gnaget tappat intensiteten i samma matcher ju längre de gått, vilket kostade poäng mot Häcken och nästintill även mot Varberg. Mot Malmö kommer sådana dippar kosta oss dyrt, i synnerhet om ineffektiviteten från vårsäsongen gör sig påmind.
I skrivande stund har biljettförsäljningen till söndagens match passerat 27 000, en otroligt stark siffra med tanke på tabelläget och att vi befinner oss i kulmen av industrisemestern. Nu finns det bara en väg. Uppåt i tabellen och framåt på planen.
