Inför GIF Sundsvall - Malmö FF
Malmö FF åker upp till Norrland för sen lördagsmatch (start 18.00) mot GIF Sundsvall.
För inte särskilt länge sedan var GIF Sundsvall, särskilt på sin hemmaarena, något av ett skräckmotstånd för oss. När vi vann premiären 2015 var det faktiskt millenniets första seger uppe på Norrporten arena (före detta Idrottsparken) för vår del. Denna dystra statistik lindras visserligen lite grann av att vi inte mötts varje år – Sundsvall har tillbringat sju av 2000-talets säsonger i Superettan och vi som bekant en – men när vi väl åkte upp blev det sällan särskilt roligt. Åtminstone inte på poängfronten. Tills i förrfjol, då. Då vann vi som sagt i den allsvenska premiären, och det efter en minst sagt händelserik förstahalvlek. Vi gjorde 0-3 på 20 minuter, tappade fokus, släppte till en räcka chanser och fick Adu utvisad i samtidigt som Sundsvall fick straff. Men innan vi hann börja oroa oss på allvar knoppade Oscar Lewicki in 1-4 och andra halvlek blev en skönt händelselös defilering. Ifjol avgjorde vi via ett vid tidpunkten arketypiskt Malmö FF-mål: En Magnus Wolff Eikrem-hörna nickades i mål av Vidar Örn Kjartansson. Det visade sig för övrigt bli Vidar Örns både sista mål och sista match för oss.
Tillbaka i nutid kan vi konstatera att vi hoppade tillbaks upp på vinnartåget via 2-0 mot Jönköping förra helgen. Det var en helt rättvis och odiskutabel seger, som ändock satt en smula långt inne. Vi hade nått nästan halvvägs in i andra halvlek, och kanske hade vår offensiv börjat bedarra något, när Anders Christiansen fick en rensning på sig och kunde kruta in 1-0. Eikrems sublima frispark fullbordade det hela. Efter några jobbiga dagar satt detta som en smäck. Och olyckskorparna (till vilkas skara jag sannerligen räknar mig själv) kunde omedelbart sluta kraxa om negativa effekter av att årets Europaspel knappt hann börja innan det tog slut.
Så: dags att hämta hem tre nya friska allsvenska poäng? Hoppas det. Så här nånting ser i alla fall förutsättningarna, och läget i lagen, ut:
Motståndet
Det har stormat en aning kring GIF Sundsvall på sistone. Laget började inte så tokigt i år, även om det ofta var målsnålt och fem av de åtta inledande matcherna slutader oavgjort. Men så åkte man på tre raka förluster innan sommaruppehållet och följde upp med två till just efter. När laget mötte Djurgården på Tele2 för några veckor sedan syntes banderoller på bortasektionen, ropandes på tränare Joel Cedergrens avgång. Den fem matcher långa förlustsviten bröts mot Halmstad. Sundsvall fick fyra poäng med sig från dubbelmötet med hallänningarna och har därmed viss marginal neråt kvalstrecket.
Målskyttet fortsätter vara ett problem. Hittills har man bara mäktat med 13 baljor. Bäste målskytt är hemmasonen Linus Hallenius, som hämtades hem från Superettanlaget HIF inför årets säsong. Han har gjort tre. Å andra sidan har Tommy Naurin i målet räddat näst flest skott – 71 stycken – av alla målvakter i allsvenskan. Bara ÖSKs Oscar Jansson har fler räddningar, men han har också släppt in fler bollar och därmed en något sämre räddningsprocent. På TV-bilderna från Örjans vall häromsistens såg Naurin däremot inte alltför imponerande ut. Först stod han fastfrusen vid ett Mathisen-skott och var sen så långsam tillbaks till sin mållinje att han lät sig överlistas av Oremos lobb från halva plan.
Imorgon är högerbacken Eric Larsson, som fått en del beröm under året och varit omgärdad av flyttrykten, avstängd efter tre gula kort. Det är rimligen ett avbräck för hemmalaget. Däremot har man nu sina båda spanjorer tillgängliga. De värvades in redan innan säsongen, men de blev på grund av krångel med pappersexcercisen inte spelklara förrän nu i juli. Senast mot HBK startade David Batanero och Carlos Gracia kom in.
Sundsvalls Tidning pekar ut Sebastian Rajalakso som Larssons ersättare, och om jag gör antagandet att Joel Cedergren i övrigt vill ändra så lite som möjligt skulle en startelva kunna se ut så här:
Naurin – Marcus Danielsson, Eric Björkander, Sonko Sundberg – Rajalakso, Krogh Gerson, Batanero, Dennis Olsson – Jonathan Morsay, Hallenius, Freyr Sigurdsson.
Sundsvalls systersida här på svenskafans.com håller med om ovanstående till nio elftedelar och tror på Smajl Suljevic (skadad sist) och Gracia som startmän. De stiger i så fall in på bekostnad av Rajalakso och Batanero.
3-4-3 alltså, åtminstone på pappret.
Vårt eget lag
Efter den senaste tidens rykten och spekulationer slog dagens nyhet om att Johan Wiland lämnar knappast ner som en bomb. Sorgligt är det förstås ändå att vinka adjö till en både sympatisk och stabil målvakt. Pa Konate gör numera mål för Spal, Carvalho är långtidsskadad och Kingsley Sarfo ledig på grund av personliga angelägenheter. Dessutom väljer Magnus Pehrsson att lämna Rasmus Bengtsson utanför truppen inför denna konstgräsmatch. På pluskontot jämfört med Jönköpingstruppen hittas Erdal Rakip och Oscar Lewicki (båda var avstängda sist) samt Behrang Safari och Alexander Jeremejeff (åter från skador).
Johan Dahlin lär göra debut/comeback i målet, och gårdagens träning antyder följande startelva:
Dahlin – Vindheim, Nielsen, Brorsson, Tinnerholm – Cibicki, Christiansen, Yotún, Svanberg – Rosenberg, Berget.
Vilket alltså skulle innebära en offensivt lutad startuppställning, speed på kanterna och att de fyra som var skadade eller avstängda sist alla inleder på bänken. Fredrik Andersson, Dennis Hadzikadunic och Magnus Wolff Eikrem kompletterar matchtruppen. Personligen skulle jag inte bli jätteförvånad om Safari ändå startar, Tinnerholm flyttar över till sin vanliga kant och Vindheim börjar som avbytare.
Till sist kan vi konstatera att det här är den fjärde allsvenska matchen på plastgräs i år – och att underlagets naturlighet allt mer är en ickefråga; åtminstone vad matchutgången anbelangar. Vi har inte särskilt svårt att ta poäng på konstgräs nuförtiden. Årets tre tidigare konstgräsmatcher har slutat med kryss mot Hammarby samt vinster mot Elfsborg och Häcken.
Bollinnehavet blir sannolikt till största delen vårt. Och efter att i några matcher alltför ofta placerat våra avslut uppe på läktaren innebar Jönköpingsmötet en klar förbättring. Inte bara vann vi en match med mer än uddamålet för första gången sedan i april – vi lyckades också placera 13 av våra 21 avslut på mål. I alla fall enligt svenskfotboll.se:s statistik.
Avslutskvalitet: man behöver inte vara Konfucius för att inse att detta alltid är en av nycklarna till ett lyckat resultat.
Jag vill hemskt gärna att vi vinner igen.