Inför Häcken: ta er i densamma!
Med alla ägg (läs: allsvenska matcher) i samma korg i form av rutinerade förstärkningar hänger HBK:s allsvenska existens på en ännu skörare tråd i och med Johan Oremos korsbandsskada. Men ledningen kommer åtminstone att kunna säga ”ta er i häcken, hade inte Johan gått sönder hade vi klarat det” till alla eventuella belackare framöver.
Men enligt ”the hunky dory gang” är det dock inte över ännu på långa vägar. Det är ”kämpa, kämpa, kämpa” och ”nu behövs stödet mer än någonsin” som gäller. SANT. Problemet är väl bara att jag – och förmodligen även Billary, Medlem -49 och några andra bittra realister - sitter med en känsla av att man någon gång (eller åtminstone lite oftare) skulle vilja ha något tillbaka också. Därmed är vi på väg att glida över i en diskussion om riktigt supporterskap bara är att ropa ”heja” hela tiden eller att även vara kritisk och ställa krav – men den kan vi lämna därhän för nu.
´Cause “the hunks” are of course all right!
Rent matematiskt är det självklart inga problem att hämta in 6 pinnar när det finns 27 kvar att spela om. Det är bara det att när jag tar fram statistik i form av poängsnitt hittills, formkurvor, resterande spelprogram, historik (traditionens jävla makt som är stor), spelartrupper och skadeläge och matar in denna i den makalösa manick som kallas Håkans fotbollsanalysmaskin så har jag svårt att tro på det. Visst, 6 poäng är bara två segrar - men det är å andra sidan lika många som vi mäktat med under hela säsongen.
Men låt oss till att börja med ta oss an Häcken. Ett Häcken som vi har matchraden 1-1-12 mot på de senaste 14 mötena (och jag som trodde att det var Elfsborg som var ”boogeyteamet” men sedan kom jag ju på att vi alltid möter Barcelona). Den enda vinsten daterad till oktober 2013 då Gudjon Baldvinsson hittade målet och Häcken förmodligen hade fått för sig att Rambergsvallen redan var riven. Den senaste hemmavinsten…eh? Ja, jag minns fan inte och statistiken sträcker sig inte så långt bakåt i tiden. Någon? Ett formtoppat Häcken som har avancerat till fjärde plats i tabellen och där nyförvärvet Ahmed Yasin gör succé. Ja det vill nog till ett isländskt vulkanutbrott som får Eyjafjallajökulls år 2010 att framstå som tekitteln därhemma på spisen för att det här ska gå vägen!
Glädjande så klart med U21-lagets fortsatta framgångar på sistone men tyvärr måste jag även här slänga in en skopa av viss skepsis mot vad den serien egentligen är värd. Att HBK kan slå ett meriterat Häcken med en 16-åring och sex 18-åringar (eller vad det nu var) på planen kanske inte enbart ska tolkas som något positivt. Kvaliteten och motivationsfaktorn i U21-serien är också något som diskuteras i det senaste avsnittet av den utmärkta podcasten 3-5-2. Och här börjar vi återigen närma oss något som aldrig hade funkat med en kärnfri pudel för att en klubb som verkar få allt svårare att attrahera de etablerade spelarna ska lyckas i framtiden - nämligen talangutveckling och FÖRÄDLING av dessa talanger! Det är en sak att släppa fram en massa talanger, en annan att dessa verkligen håller måttet och kan utvecklas till BRA allsvenska (för det är väl fortfarande ändå det som är ambitionen?) spelare. Och där måste ju tyvärr sågas att HBK (hittills) inte har lyckats tillräckligt bra – det är ju bara att kolla in tabellen härintill.
Men enligt Igor Krulj har ”HBK något stort på gång”. Sedan gick det inte att läsa så mycket mer eftersom även HP hakat på trenden att ”låsa in sig” i ett desperat försök att råda bot på den oundvikliga tidningsdöden. Förmodligen är det inte melodin i en tid där de flesta vant sig vid att konsumera gratis. Men HP låser och hbk.se skyller på resursbrist för att inte kunna uppdatera sin hemsida samtidigt som jag och tusentals andra skriver just gratis bara (nej inte bara, det är faktiskt jävligt roligt också) för att få synas. Förlorarna är HBK-supportrarna. Samtidigt har vissa så mycket stålar att det kan lösa ut sig själva från en miljardklausul och andra väljer att köra på fyllan fast de hade haft råd att äga minst tio taxibolag. Det år så världen år 2017 ser ut. Nästa år kommer troligen inte så mycket att ha ändrats – mer än att vårt älskade HBK då återfinns i SuperEttan.
Och OM jag då skulle få rätt så är det första gången som Klubben får respass direkt efter en uppflyttning och möjligen en indikation om att Halmstad Bollklubbs identitet som en allsvensk klubb är på väg att förändras. Med insikten att jag kanske målat upp en framtidsvision som får George Orwells 1984 att framstå som munter ber jag ändå att få önska en fortsatt trevlig lördagskväll!
