Inför Hammarby - Brage: "Jamen nu då?"
Fortfarande en illröd, ilsket vrålande nolla i kolumnen över gjorda mål på nya arena. Ingen hemmaseger sedan i slutet av maj. Är det dags nu?
På måndag bara måste vi ju vinna. Redan av att skriva den raden fattar jag jinxen. Men allvarligt, i morgon möter vi IK Brage som ligger hjälplöst sist i tabellen. Som bara mäktat med att vinna sin allra första match borta mot Ängelholm och därefter bara tagit fyra poäng till. Man har alltså spelat ihop sju poäng och släppt in över 40 mål. Och i måndagens match får de dessutom klara sig utan Tim Markström i målet då denne inte finns tillgänglig. Om jag fattat saken rätt så har Hammarby skrivit bort hans möjlighet till spel i samband med det utlåningsavtal man skrev med Brage under sommaren.
Vi saknar Christoffer Carlsson och Mikael Rynell som båda är avstängda. Brage saknar Ryan Gilligan och Daniel Åkervall som också finns på listan för avstängda.
Men vet ni, jag tar inte ut någonting alls i förskott. Det här är som bekant ännu en säsong från helvetet och när vi blev förnedrade hemma mot Falkenberg stod jag och storgrät på läktarplats. Det var en jävligt märklig upplevelse hela den där matchen. Jag tyckte inte det var så katastrofalt i den första men i den andra halvleken var det bara vidrigt. När sedan läktaren började sjunga om SM-guld så brast det för mig. Allt kändes så surrealistiskt och smärtsamt att jag började storlipa. Kom på mig själv att tänka den absurda tanken att det var skönt att pappa slapp uppleva den här skiten. Jag vill också slippa.
Som bekant är det inte valbart just nu. Men likt en sådan där docka med rund botten som alltid reser sig när man puttar på den står vi där igen. Med förhoppnigar om att äntligen få vinna på hemmaplan. Någon sa att det var den 20:e maj senast det hände. Devisen "Vårt hem är vår borg" stämmer onekligen väldigt dåligt på vårt fotbollslag. Det är däremot skönt att komma till den här matchen med en seger i ryggen. Vi bortaslog ju Assyriska i torsdags vilket gjorde andrummet neråt en smula bättre. Det gick liksom att andas igen.
Jag kräver faktiskt en seger mot Brage. Allt annat är oacceptabelt.
Jag tror att Hammarby ställer upp med följande lag:
Johannes Hopf
----
Billy Berntsson
Thomas Guldborg
Max von Schlebrügge
Erik Figueroa
---
Kennedy Bakircioglu
Nik Ledgerwood
Robin Tranberg
Christophe Lallet
---
Mattias Adelstam
Erik Sundin
Kanske är det så att Andreas Haddad kan starta. Ska man tolka hans egna inlägg på twitter så har han åtminstone tränat för fullt. I så fall tror jag att tränarduon satsar med honom från start och kör så länge han orkar. Jag är osäker på om Robin får starta. Jag tycker att han ska göra det före Nahir Besara men jag låter osagt om tränarna tycker detsamma.
Jag hoppas att man kan lämna ångesten kvar i omklädningsrummet och gå ut och satsa hårt direkt från början. Jag vill verkligen se fart. Tempo, tempo, tempo. Jag vill ha många med i anfallsspelet och jag vill se skott utifrån. Jag hoppas att Kennedy, som väl inte varit i strålande form på sistone, kan släppa både någon hörna och skottläge. Att han istället väljer att spela bollen. Enligt statistik jag såg under söndagskvällen är han den spelare som skjuter mest i Superettan. Men också den med sämst träffprocent.
I morgon finns som vanligt ett matchprogram till salu. Huvudintervjuad är Robin Tranberg. Programmet köper du utanför arenan för en tjuga. Jag är som ordförande i den förening som gör programmet förstås part i målet men jag tycker absolut att du ska skaffa dig ett exemplar.
