Inför IK Brage - Örebro SK: Vi ska tillbaka

Inför IK Brage - Örebro SK: Vi ska tillbaka

En lång, jävlig försäsong är över för Örebros del och trots bra spelare på varje position så har spelet inte klickat under försäsongen. Nu finns inte någon tid kvar att finslipa spelet på utan det är dags för premiär och först ut är Brage på Domnarvsvallen.

Det är inte lätt att vara ÖSK-supporter.
Det är inte första gången jag konstaterar det.
Om jag hållit räkningen (vilket jag inte har) så är det nog den femhundrasextiotredje gången jag konstaterar det.

Varför? Därför att ÖSK gör det inte lätt för supportrarna att fortsätta stötta ÖSK.
Den här försäsongen vi har haft är inget undantag.
Mestadels förluster serverat med kaos vid sidan av planen och strösslat med lite spelarstrejker.
Avnjutes bäst med det billigaste och starkaste som Systembolaget kan erbjuda.

Det har med andra ord varit en svårsvald försäsong för oss.
Men, kanske, bara kanske, är det så att vi försöker få förlusterna överstökade och alla de hårda lektionerna lärda innan vi drar igång segertåget.
Oavsett hur det står till med den saken så är det bara att vända blad och gå vidare.

Vi kan slänga förlusterna mot Sirius, Peking, Örgryte, Västerås och Degerfors i soptunnan, likaså kryssen mot Eskilsminne och AIK och vinsten mot Motala, den kränger vi på blocket.

Förhoppningen är ju att våra spelare kommer tagga till nu när det är tävlingsmatcher.
Nu är superettan i full gång och AFC, BP, Västerås och J-Södra har alla spelat sina premiärmatcher.
J-Södra som förövrigt förlorade borta mot AFC, viktigt att ha i åtanke då vi möter dem i vår hemmapremiär.

Det får dock vänta, vi har en bortapremiär att spela först.
Inte för att jag tror att spelarna har svävat bort och redan ser sig själva som klara för allsvenskan i april.
Det är en omöjlighet, skulle jag säga.

Nej, allsvenskans "glamour" får vänta och vi får göra oss förberedda på att hålla ett gott, jämnt tempo i det maraton som är superettan.
Och sida vid sida står vi nu bredvid en motståndare på en arena som inte är särskilt glamourös.

Domnarvsvallen.
Förlåt, Borlänge energi arena.
Hem till IK Brage.
Hela Dalarnas lag.
Eller det borde det vara men jag har sett alldeles för många vilsna själar vars fotbollssympatier är i 08-området.
Men Leksand och Mora får deras ovillkorliga stöd???
Vi har ett och annat att lära oss av supporterkulturen söderut som inte är lika prestigefylld som i att du måste hålla på laget som vinner mest.
Du håller på laget där du växer upp.

Nog om det,
Mer om Brage!
Som förövrigt é lage.

IK Brage.
De som fostrat Benjamin Hjertstrand åt oss och som var så nära allsvenskan men förlorade i kvalet mot Kalmar FF.
Efter kvalet lämnade både Hjertstrand och Christian Kouakou, som kommer sluta topp fem i allsvenskans skytteliga.
Sanna mina ord.

Trots dessa två tapp och ett par till (som jag ska prata mer om strax) så har Brage lyckats hålla sig i superettan även om fjolåret inte blev så kul.
Då kom de tia, vilket kan verka som långt ifrån trubbel, men de var blott fyra poäng från att kvala i det som var hela fotbollseuropas tajtaste bottenstrid.
Det var blott sex poäng mellan Akropolis, som tog sista kvalplatsen, och Örgryte som kom åtta.

Brage lyckades dock avstyra nedflyttningshotet efter en bra avslutning på serien då de tog tre raka segrar mot Akropolis, Värnamo och Falkenberg.
Nog för att klara sig kvar men Brage brukar ha mer i sig och kan under en bra säsong utmana om en kvalplats som 2019.
Förra året fanns det dock inte tillräckligt med offensiv kraft vilket gjorde att deras stjärna, Leonard Pllana, fick göra mycket av jobbet.
Nu har Pllana lämnat för sydkorea så vilka ska göra målen i år?

Är det trotjänaren Robin Sellin? Den lurige yttermittfältaren.
Är det Douglas Karlberg? Den talangfulle yttern som inte fick ut så mycket av fjolåret som en hade hoppats.
Eller är det något av deras många lån? Till exempel Joakim Persson från Sirius.

Ja, det finns frågetecken där och som deras trogne tränare Klebér Saarenpää sa på upptaktsträffen så är detta något av ett mellanår där många relationer ska byggas.
Många relationer är det då truppen har hela tolv nyförvärv som ska lära känna varandra och bygga ett slagkraftigt lag för superettan med målet att ta större kliv nästa år.

Det har dock sett rätt bra ut för Brage på försäsongen.
Senast hämtade man upp 1-3 borta mot Sirius till 3-3 och de har under försäsongen vunnit idel matcher mot jämlikt eller sämre motstånd.
Då går det alltså att säga att de är en bit på vägen ändå, längre fram än oss iallafall.

Bland dessa spelare som ska bygga relationer finns många fina namn där som indikerar att de kan ta stora kliv redan i år.
Här är tre av dem:

#5 Pontus Rödin
En underskattad mittback som hämtats in från AFC Eskilstuna, blott 21 år gammal.

#16 Samouil Izountouemoi
En stort bidragande faktor till att Dalkurd gick upp förra året, gjorde fyra mål från sin position på mittfältet.

#17 André Reinholdsson
En blekingebo som hittat hela vägen till Borlänge och har gjort det bra längst fram som anfallare i Brage.

Nog om Brage.
Det är inte på motståndarna vi måste ha vårt fokus nu, vi måste fokusera på oss själva.
Må låta egoistiskt men vi har en lång väg att gå innan vi kan känna oss tillräckligt trygga i oss själva till en sådan grad att vi kan fokusera på motståndet.

Gör vi inte det så hade vi nästan missat att Jake Larsson höll på att hamna i blåvitt för ett par miljoner.
En flytt som går att förstå, Jake kanske har kört fast lite här och vill ha ett miljöombyte av flera anledningar.
Det blev dock inte av då Blåvitt kände att de inte skulle hinna med pappersarbetet.
Lägg därtill att Simon Åström, vår VD, ryktas lämna för jobbet som ordförande i svensk elitfotboll.
Då kan jag önska att ersättaren har ett större öga för den gräsrotsrörelse som svensk fotboll är.
Det finns massiv kapacitet hos supportrarna som ÖSK kan göra mer med.
Det finns de som är villiga att blöda för klubbmärket och det finns många, många fler som är villiga att hjälpa klubben ideellt.

Nåja, det blev ingen flytt för Jake och det är inte klart med Åströms vara eller icke-vara i ÖSK.
Och då Jake inte lämnade så kunde vi istället fokusera på att få in en till anfallare men vi fick in...

Vincent Thill?
En luxemburgare från den ukrainska ligan som kan spela på nästan alla offensiva positioner förutom som striker?
Och vi får ha honom till sommaren?
Okej, det verkar alltså vara en temporär lösning och klasslyft i offensiven som bäddar för att Yasin tar position som reserv bakom Björnen.
Gott så men det måste ha betytt att det inte fanns någon attraktivare lösning än så?

Eller är det helt enkelt så att vi gör som programmet på NA "Hemmaborgen" säger och lägger alla ägg i Erik Björndahls korg?
För kanske är det så att han helt plötsligt kommer igång? Kanske är det så att han får de där korta insticken han vill ha?
De där skitmålen han ska göra?

Problemet är bara att det inte känns som att det är vad vi kommer göra i år.
Det känns som att det här laget inte är byggt för att Björndahl ska göra arton mål på egen styrka, det känns istället som att laget ska göra fyrtio mål med gemensam kraft.
Då uppstår ett större problem.
Vi verkar inte kapabla till det heller.

Björndahls krut har varit blött men bör väl torka någon gång?
Och detta lag bör ju hitta ett spel som hittar mellangrunden mellan kompulsivt possessionspel och ett mer rakare spel.
Följdfrågan är när.

Något av dessa två scenarion, dessa två typer av spel, måste bli delvis verklighet imorgon så att vi får med oss ett viktigt resultat.
För jag är säker på att denna match kommer definiera vilken typ av säsong vi får.
Kan vi få med oss en turseger där ett antal spelare får lite välbehövligt självförtroende så kommer det ta oss långt.

Förlorar vi däremot så vågar jag inte tänka på hur djupt vi kommer sjunka.

Kanske är det därför viktigt att vi får in en som Axel Oscar Andrésson som verkar vara en glad typ.
Och en klasspelare som Thill verkar vara.
Eller Thill the thrill som han hädanefter ska kallas i alla sammanhang.
Förutsatt att han lever upp till namnet.

Lägg därtill William Eskelinen som verkar ha mer kontroll över sin backlinje än Bobby hade.
Kvantitet och kvalitet får vi hoppas då dessa många nyförvärv, precis som i Brages fall, måste bygga relationer.

Förhoppningsvis får vi se nykärlek bland relationerna på planen imorgon vilket kan ge den ansträngda relationen mellan lag och fans en nyttig injektion.

Vi kan bara spekulera vad Joel den klurige har i kikaren inför premiären.
Vem kommer spela vart? Går Thill rakt in i elvan före Jake?
Kommer Björnen vara tillbaka från vadskadan som tog honom av träningen igår?

Många frågor, farhågor och nerver inför premiären alltså.
Som det ska vara.

Det här frågetecknet till lag kommer ta tid att räta ut och vår förhoppning är att det rätas ut till ett stort utropstecken.
För det finns ju otroligt mycket potential i denna trupp.
Björnen kan bli skyttekung, det har han blivit förut.
Jake, Thill, Yasin, Milleskog och DG kan handskas med alla försvar i serien, om de har sin dag.
Mpindi, Walker och Hamad kan vara seriens bästa mittfält.
Dahl, Moro, Andrésson och DG kan vara seriens bästa backlinje.
Och William Eskelinen är en av seriens bästa målvakter.

Dessutom har vi ett stort antal yngre spelare som Barsoum, Shlimon, Bergmark och Makede som har enorm talang.

Vi har, vågar jag säga, de bästa spelarna i serien sett till helheten och lagdel för lagdel.
Men vi har inte det bästa laget.
Det har inte klickat och frågar är om det kommer klicka eller om vi kommer behöva en ny röst.
För det är på Joels axlar ansvaret faller.
Det är han som ska hitta ett spelsystem som passar spelarna och som får dem att prestera som ett lag.

Och det är bråttom.
Premiären närmar sig med stormsteg och superettan, ja, hela fotbollssverige, börjar vakna till.
Det är dags för ÖSK att vakna till.
2021 och denna försäsong har varit en mardröm.

Men det är dags att vi reser oss upp ur dvalan.
Andas in, andas ut och fokuserar på att ta oss tillbaka dit vi hör hemma.
Allsvenskan.

Först ska vi hitta en seger mot Brage och det är en på förhand mycket oviss kamp.
Men vi som gjort resan dit, vi som kommer vara minst femhundra till antalet, kommer göra allt vi kan för att vända matchen till vår fördel.
Över hela Borlänge kommer en sång eka, en sång som ekade även 2013:

"Vi ska tillbaka!"

Må orden bli sanning även denna gång.

Detta tror jag blir startelvan i premiären:
Jake Larsson - Erik Björndahl - Ahmed Yasin
Jiloan Hamad - Victor Mpindi - Kevin Walker
Samuel Dahl - Benjamin Hjertstrand - Axel Andrésson - Daniel Gustafsson
William Eskelinen


Matchen börjar 19.00 och går på Discovery+ extra 4.
Men DU(!!!!) ska vara på plats!
Det kostar blott 150 kronor för resan OCH matchbiljetten är snusbillig!
boka en resa med kubanerna och gör oss andra 500 sällskap!
Tillsammans rivstartar vi resan tillbaka till allsvenskan!

Forza Svartvitt!

Per Ohlsjö2022-04-02 21:00:00
Author

Fler artiklar om Örebro

Fem punkter från vallen #3