Inför Malmö FF- Assyriska FF
Imorgon spelas den första tävlingsmatchen för säsongen för MFF:s del. För motståndet står Assyriska. Det vankas dessutom publikfest på gamla IP.
Glöm dubbla vantar, köldskador på tårna, totalmörker vid tre på eftermiddagen och barn som tjatar om att åka pulka trots att det är barmark. Ignorera samtidigt vilken månad kalendern visar, att du fortfarande använder långkalsonger och att du hackar tänder när du står och väntar på bussen. Det säkraste vårtecknet av de alla är nu här: MFF har tävlingspremiär!
De senaste årens försäsonger har varit väsentligt annorlunda från de jag minns från när jag var yngre. Då bestod uppladdningen inför den allsvenska säsongen av vad som idag känns som ett oräkneligt antal träningsmatcher. Om inte mitt minne sviker mig spelades alla matcher på Heleneholms IP, det var alltid 17 minusgrader och vi mötte alltid antingen Odense eller Stadslaget. Jocke Nilsson (den yngre) startade dessutom alltid som innermittfältare och var alltid förfärlig.
Idag är det annorlunda. Numera drar laget till USA och spelar två matcher i soliga (nåja) Florida, kommer hem och kickar omgående igång säsongen med Svenska Cupens gruppspel. Startsträckan både är och upplevs som betydligt kortare än förut. Samtidigt inkluderas ett tävlingsmoment tidigt i säsongsuppladdningen, vilket jag inbillar mig gör spelarna mer redo när Allsvenskan kickar igång om drygt 1,5 månad än de varit tidigare. Det var inte alltid bättre förr.
Nåväl. Nu riktar vi istället blickarna mot morgondagens tillställning, vilket man ur ett MFF-perspektiv kan göra med en stor portion tillförsikt. Även om man har förstått att förutsättningarna borta i Florida inte var de bästa, gav åtminstone matcherna en rad positiva besked:
- Oscar Lewicki verkar ha funnit sig gott tillrätta bredvid Adu på det defensiva mittfältet. Mot Tampa Bay var han så lysande man kan vara när man möter den typen av lågkvalitativt motstånd.
- Magnus Eikrem verkar kunna hitta helrätt in i rollen framför nämnda Lewicki och Adu.
- Defensiven ser fortsatt solid ut. Inte minst centralt. Erik Johansson och Filip Helander är seriens bästa mittbackspar. By far.
Åge verkar dessutom ha hittat sin startelva. Om vi kommer spela 4-4-2, 4-3-3, 4-2-3-1 eller 4-5-1 beror nog på vem man frågor, vem vi möter och vilken minut i matchen vi befinner oss i. Många av de spelare som kommer bli offensivt viktiga för oss i år har förmågan att spela på flera positioner vilket säkert kommer utnyttjas under matcherna: Jo Inge Berget, Magnus Eikrem och Guillermo Molins har alla fördelen av att kunna prestera såväl på kant som centralt exempelvis.
Kruxet för Åge blir istället att kunna bestämma sig för elvan i de matcher som betyder mest. I de flesta matcher kommer vi säkert känna igen rotationssystemet från i fjol, men när det vankas Champions League-kval och allsvenska toppmatcher kommer Åge tvingas bestämma sig för vem han tror starkast på. Det är möjligt att det är att gå händelserna i förväg och att vi oftast kommer vara mer eller mindre skadedrabbade, men när alla är friska, krya och spelsugna kommer Åge tvingas bänka spelare som hade varit givna i de flesta (alla?) konkurrenterna. Spelare i riskzonen är i som det ser ut nu kanske främst Tobias Sana och Jo Inge Berget. För Guillermo Molins är väl given när han är frisk?
Anton Tinnerholm har haft knäbesvär i veckan, men ser ut att starta imorgon. Däremot har Simon Kroon fortsatta skadeproblem och Guille är fortfarande i rehab. Elvan lär se ut såhär (4-3-3):
Olsen
Tinnerholm, Johansson, Helander, Yotún
Adu, Eikrem, Lewicki
Sana, Rosenberg, Berget
Om skadeläget ser någonlunda förspänt ut i MFF är läget något annorlunda hos morgondagens motståndare Assyriska. Vad jag lyckats läsa mig till har laget defensiva skadeproblem och kommer till match utan ordinarie mittbackar. Däremot kommer laget senast från en vinst mot nyblivna Superettan-konkurrenten Brommapojkarna. 2-1 till Södertälje-laget blev det då efter att Christopher Brandeborn avgjort sent. Alexander Nilsson (inte den Malta-huserande MFF-bekantingen) gjorde det andra målet. Tristare var det när laget åkte på en 8-1-knock mot det allsvenska superstorlaget Hammarby precis i början av träningsspelandet.
Förra året lyckades laget med nöd och näppe klara sig kvar i Superettan. Livhanken klarades efter att de lyckats slå ut Örgryte i kvalet (1-1 sammanlagt, vinnare efter bortamål).
Min bild av Assyriska är att det är en sympatisk klubb, med finfin ungdomsverksamhet och trevliga supportrar. Välkomna på besök hos Mästarna!
MFF förväntar sig storpublik till matchen (som spelas på Malmö IP), så var ute i god tid om du ämnar ta dig dit. Vilket du ju gör. Annars är det SVT Play som gäller.
Som Nisse Hellberg brukar säga: Äntligen rullar bollen igen!
