Inför Malmö FF - Djurgårdens IF
Just nu duggar skadorna lika tätt som matcherna vilket gör att Åge Hareide är rätt begränsad i sin laguttagning inför toppmötet mot Djurgården. Tuffa förutsättningar, men inte värre än att laget med allsvenskans bredaste trupp bör kunna hantera det.
Jag har varit ganska kritisk till hur MFF har spelat i vår. Defensiven har varit svajig och offensiven alltför sporadisk, vilket har gjort att vi till skillnad från i fjol inte går in i sommaruppehållet med någon serieledning, utan tvärtom har vi ett besvärligt glapp upp till vårens suveräner IFK Göteborg. Hur stort det glappet blir är inte oviktigt, inte minst ur mental aspekt och i morgon är det upp till MFF att avsluta våren positivt med en tredje seger i rad.
Matchen i onsdags mot Gefle hade två ansikten, med en trygg kontrollerad och tempofylld första halvlek och en avvaktande, slarvig och nervös andra.
Matchen var förutom det lyckosamma resultatet en karbonkopia på förlustmatchen mot Kalmar där en avvaktande andra halvlek förstörde dagen för alla himmelsblå. Jag vet inte vad det är som händer när vi sitter på en uddamålsledning, men det känns underligt om detta erfarna manskap får stora skälvan bara för att man leder i en allsvensk match. Jag tror snarare på en överskattning av sin egen förmåga. Man får kanske för sig att det skall gå lätt och man tappar den lilla extra skärpan som behövs för att hålla motståndarna under press. Det känns i alla fall oerhört onödigt att MFF som visar sån oerhörd kvalitet ibland plötsligt skall falla in i långa perioder av lågt tempo och livsfarligt slarv.
Nåja, i morgon är annan dag som någon sjöng nångång och motståndet är utan tvekan inspirerande. Djurgården som har varit lite av ett spöke för oss under 2000-talet har genomgått en ansiktslyftning i år och har visat under våren att man återigen är en toppaspirant. Med smarta nyförvärv har sportchef Bosse Andersson och coach Pelle Olsson fått ihop en riktigt bra trupp där framförallt zimbawiern och skytteligaledaren Nyasha Mushekwi har tagit allsvenskan med storm.
Det är alltså en mycket tuff motståndare som väntar MFF i morgon. Ett faktum som gläder mig då jag tror att det är just detta laget behöver för att lyfta till den nivå där vi skall ligga.
I matcher mot topplagen tillåts inte MFF drälla runt i svagt tempo och jag tror det passar oss. Även om försvarsspelet var slarvigt mot Elfsborg så speladae MFF anfallsfotboll i högt tempo hela matchen i Borås. En match där motståndarna klev upp och vågade attackera på ett annat sätt än lagen på nedre halvan av tabellen. Jag tror och hoppas att vi kan se något liknande mot Djurgården.
Skall man titta på hur MFF kommer att ställa upp så ger ju skadeläget en fingervisning om att man startar med samma elva som i Gävle i onsdags. Alternativen är få och trots allt såg första halvlek klart godkänd ut mot norrlandslaget.
En kille att observera lite extra är Erdal Rakip som tog ett litet steg förra matchen. Inte bara för att han gjorde mål utan för att han på ett frejdigare sätt tog sig an offensiven. Från att ha gjort ett rätt försiktigt intryck i tidigare matcher var Rakip involverad i det mesta MFF hade framåt. Att han dessutom stänkte in ett vackert mål borde göra gott för den unge talangens självförtroende.
Trolig startelva i ett 4-4-2:
Robin Olsen
Anton Tinnerholm - Erik Johansson - Filip Helander - Pa Konate
Erdal Rakip - Oscar Lewicki - Enoch Kofi Adu - Magnus Wolff Eikrem
Markus Rosenberg - Agon Mehmeti
Till sist är det väldigt glädjande att så många fortsätter att gå på match.
Efter haltande spel och evighetslånga nätgräl om bengalers vara eller inte vara tycks MFF-supportrarna dock vara rörande överens om att man stöttar sitt lag på plats.
Vårens hemmasnitt ligger förnärvarande på 18373 åskådare per match och inget tyder på att det sjunker efter DIF-matchen. Över 19200 platser är bokade i nuläget.
Så saken är klar: Vi ses på Stadion i morgon!
