Genoa - Lecce
Inför Malmö FF - Falkenbergs FF
Så är det äntligen dags! Vårtecknet framför alla andra och dagen då fotbollsabstinensen äntligen betvingas. Det är allsvensk premiär!
Det finns fotbollsdagar och så finns det fotbollsdagar!
Allsvenska premiärer har något religiöst skimmer över sig för oss som är trogna supporters till de allsvenska lagen. I hela landet kommer den här helgen diverse lämmeltåg, cykelklungor, marscher och bilköer riktas mot de allsvenska arenorna. Människor med lika delar hopp och oro i blick kliver in på läktarna för att sjunga fram sina lag ännu en säsong.
De mest förhoppningsfulla supportrarna kommer att välla in på Stadion i Malmö. Det finns fog för detta både historiskt sett och sett till den form laget visat den senaste tiden.
Malmö FF är det lag som vunnit allsvenskan flest gånger, man är regerande mästare och man har på ett imponerande sätt alldeles nyligen tagit sig fram till semifinal i svenska cupen. Föreningen utstrålar självförtroende, men det är först nu man skall omsätta detta i allsvensk poängjakt och det är många tuffa prövningar att ta sig an i år. Kombinationen allsvensk toppstrid och kval till Champions League har ju inte direkt varit en paradgren för de svenska lagen och det blir mycket intressant att se hur MFF skall hantera detta.
Men den prövningen ligger några månader bort och i morgon ligger en helt annan, men kanske väl så delikat uppgift framför oss. Nämligen premiären mot allsvenska nykomlingen, debutanten och sensationen Falkenbergs FF!
Vi som varit med ett tag vet att det här med att möta en nykomling i en premiär hemma på Stadion kan ha sina sidor. Man behöver inte gå längre tillbaka än till fjolårets hemmapremiär mot Halmstad för att se hur besvärligt det kan vara.
Jag är ingen religiös man, men Bibeln lärde oss för många år sedan vad en David kan göra med en Goliat och en rejäl dos ödmjukhet inför uppgiften är nödvändig för att vi skall kunna vinna i morgon.
Det krävs ingen professor i psykiatri för att förstå vilken stimulerande situation det är för Falkenbergs spelare att kliva in på ett kokande Stadion, mot svenska mästarna, inför kanske 20000 människor i sin allra första allsvenska match. En situation där man på alla sätt har allt att vinna. Om än fotbollskunnandet på individuell nivå är sämre än hemmalagets lär man arbeta stenhårt och inspirerat och göra allt för att sätta käppar i hjulen på den himmelsblå maskinen.
Henrik Larsson, en svensk fotbollsikon, har tagit över Falkenberg efter den osannolikt framgångsrike Hans Eklund. Larssons uppgift, att hålla föreningen kvar i allsvenskan, bedöms av en enig expertkår som omöjlig. Kanske är det just detta som lockar Henke? Att med små medel kunna arbeta i fred och med mindre press för att sedan kanske, kanske kunna överträffa förväntningarna.
Under sin spelarkarriär överraskade Henke ofta, både när det gällde sina karriärval, till exempel hans avslut och comebacker i landslaget, samt på plan där han till exempel, ganska otippat som inhoppare, blev en avgörande faktor med assist till båda Barcelonas mål när man vann Champions League-finalen 2006. En slug herre med mer än en räv bakom örat helt enkelt.
Bortsett från entusiasmen i laget och den ikoniske tränaren är det dock svårt att se hur Falkenberg skall reda ut uppgiften att ta poäng mot Malmö FF. Den allsvenska rutinen finns i stort sett inte och man får som sagt tuffast möjliga motstånd direkt.
Förutom Falkenbergs imponerande facit i Superettan i fjol är det svårt att bedöma laget, såväl som kollektivt som individuellt, men det blir spännande och intressant att följa dem under 2014.
Svenska mästarna Malmö FF vet vi desto mer om.
Inte minst då cupspelet till ganska stor del har kantats av skador och avstängningar vilket har medfört att truppen verkligen har luftats på allvar. Denna lite påtvingade inventering har gett väldigt positiva besked.
Nästan oavsett vilket lag MFF har satt på banan har man spelat en ganska bra fotboll och på ett övertygande sätt vunnit matcherna. Visst slarvade man till det en aning i slutet mot Hammarby, men cupspelet har i stort sett varit en ren succé för nye tränaren Åge Hareide och hans spelare.
Åge Hareide är, liksom kollegan i Falkenberg, en HIF-ikon och det känns rätt skönt att Åges första månader har gått bra både spel- och resultatmässigt, annars hade kanske just norrmannens bakgrund diskuterats flitigare bland supportrarna.
Nu har dock laget, med vissa skavanker och skönhetsfel, ändå presterat just den fotboll som Hareide förespråkat. En mix av Norlings possessionspel och ett rakare, vassare och mer cyniskt omställningsspel. Truppen och tränaren andas harmoni och det finns inte mycket som i dagsläget tyder på att laget skall prestera sämre fotboll än i fjol.
Mest glädjande under försäsongen har kanske Simon Kroons utveckling varit. Då MFF förlorade lagkaptenen och yttermittfältaren Jiloan Hamad skapades ett visst tomrum i truppen även om Guillermo Molins naturligtvis är en fullvärdig ersättare om Markus Rosenberg och Magnus Eriksson bildar anfall. Men då Rosenberg har haft lite skadebekymmer har det varit ovärderligt att unge Kroon har växt ut till en yttermittfältare av hög allsvensk klass. Simon har likt kollegorna på vänsterkanten Forsberg/Thern en stor skicklighet en mot en och han löper dessutom med stor tajming och klokhet i djupet utan boll. Tillika har han visat sig vara en riktig måltjuv.
En annan överraskning och "Hareidesk" innovation är Erik Johansson på innermittfältet. Utan att jag personligen vill spräcka det välbalanserade paret Thern/Halsti har Johansson visat sig vara ett utmärkt alternativ vid behov. Ytterligare ett bra verktyg i Åges låda.
Mindre positivt är så klart skadorna på Ricardinho och Markus Rosenberg. När det gäller Mackan ser det ut som om han kanske kan spela redan i premiären, men det är inte utan att man oroas av en handfull avbrutna matcher under försäsongen.
Avsaknaden av Ricardinho i 2013 års form är onekligen ett rejält avbräck och det är bara att hoppas att läkningen går bra för vår brasse. Mahmut Özen är en kompetent ersättare, men MFF:s backlinje är landets bästa och det är inte lätt att ersätta någon i den spelskickliga kvartetten.
Avstängningen på Guillermo Molins är också ett avbräck och vi får sannerligen hoppas att Gishe ser mer nyktert på sin dumma kapning nu än efter slutsignalen mot Bajen. Vi har inte råd med sådana fasoner från en av truppens bästa och viktigaste spelare.
Totalt sett får man dock säga att Malmö FF kommer väl rustade till den allsvenska premiären. Några vapen är utbytta mot nya och det kan dröja några omgångar innan en del förändringar har satt sig helt, men det finns ingen anledning att ha ett lägre mål än att återigen ta allsvenskt guld.
Skall man döma av sista träningen inför matchen kommer Markus Rosenberg en smula oväntat att starta på topp tillsammans med Magnus Eriksson. Det ger oss en 4-4-2-uppställning där också lite överraskande Erik Johansson startar centralt med Markus Halsti. Simon Thern börjar sannolikt på bänken till förmån för Forsberg och Kroon på kanterna. Det säger en del om konkurrensen i dagens Malmö FF:
Jag hoppas att alla som inte gjort det ännu genast skaffar biljett till matchen och taggar till ordentligt. Det är allvar igen pågar och töser!
Låt oss ge laget den inramning som svenska mästarna förtjänar, låt oss sjunga halsen av oss för att bidra till årets första trepoängare och låt oss enas i kärleken till Malmö FF.
FRAMÅT MALMÖ!
