Inför MFF - HIF

Inför MFF - HIF

Inför Inför MFF - HIF

Nu undrar ni säkert varför det står två "inför" i rubriken. Jag kan berätta att det är för att jag denna gång tänkt dela upp min text i en vanlig "inför" och en kanske ovanligare "inför inför".

Det första jag tänkte på var lite om mina egna tankar kring Svenska cupen. Denna bespottade bortglömda tävling som levt i skymundan under ganska många år. Varför har det blivit så?
Min egen teori är att det helt och hållet beror på vårt och klubbarnas intresse kring den och inte som folk tror att det är formatet som styr. Det nuvarande formatet är helt ok men jag hade inte kverulerat om det var det förra eller det förrförra heller.

Personligen vill jag ha Svenska cupen i en form som gör den till en naturlig tävling att vilja vinna varje år. Och hur gör man det? Ändrar man format, speltid eller delar ut hattar inför matcherna?
Nej. Man får en klubb att vilja vinna den varje år OCH försvara den varje år. Det sker genom att VI, supportrar OCH klubben (MFF) vinner den OCH skryter som fan om att vi vunnit den. Vilket vi på ett sätt redan gör genom vårt eviga "20 liga, 14 cup"-tjat. Men för att substansen i detta ska bli trovärdigare och mer kittlande krävs det ju förstås att vi tar cupen på största allvar. Vi SKA vara cupvinnare och det ska vara en titel som de andra i Allsvenskan ska försöka ta ifrån oss. Inte en skittävling som vi förlorar mot Carlstad United och rycker på axlarna åt. Och kanske då att det senaste cupguldet inte är från innan många av er läsare föddes.

Effekten av att vi då vill vinna den varje år och verkligen ser den som en del av säsongen blir då:
1. Alla andra lag satsar mer på att ta den ifrån oss. Vilket gör cupen till mer av en tävling.
2. Vi får mer kvalitativa matcher under säsongen vilket gör våra spelare och ledare mer erfarna i att hantera den ökade volymen. Vi närmar oss den normala belastningen för lagen i Europa helt enkelt.

"Skapa vinnarkultur" är en vanlig floskel men i detta fallet kan vi supportrar faktiskt vara med och skapa ännu en del av detta genom att förstärka viljan att verkligen vinna den här jävla cuppafan vi så villigt skryter om i våra andra meriter. Det är fan dags nu. Håller ni inte med?

Nästa tanke jag hade var då just om motståndet vi möter. När jag innan match lite nervöst tvekande fick frågan av vår chefredaktör Uffe om att skriva den kände jag vibbarna från honom att det kanske var känsligare än vanligt och att med tanke på min något oortodoxa stil skulle jag då....ja....möjligen inta en något mjukare hållning. Det var så jag förstod det hela. Och jag tog det till mig förstås.

HIF. Jag själv får säga att jag inte har i närheten de känslor för HIF som jag hyser för IFK Fisk eller TFF.
Än idag kan jag komma på mig själv med att le så där sataniskt när jag ser att TFF förlorat i Div 5 eller var de nu är för tillfället. Jag önskar all olycka till de där tångluktande fubbickarna. Och sen IFK G.
Jag är uppvuxen med en ovilja , större än den mot stuvad spenat och kokt ägg, för de där hurtiga Göteborgarna. Det är en generationsfråga helt enkelt. Jag är fullt medveten om att flertalet av dagens fans hyser detsamma mot HIF. För mig är HIF mer en parantes i min fotbollshistoria än ett kapitel.

Sen har vi då faktumet att HIF på senaste tiden råkat ut för både djupt tragiska samt mer fotbollsrelaterade tråkigheter. Dödsfallet fick mig faktiskt att gråta. En vuxen karl. Det var tröstlöst onödigt, dumt och drabbade på så många sätt oss alla, inte bara HIFs och DIFs fans.
Ovanpå detta har vi strul med ny arena, ekonomi körd i botten och ett resultatmässigt mörker.

På samma gång som jag känner sympati med HIFs fans känner jag också ett igenkännande med var vi själv befann oss för inte så länge sen med ekonomi, dödshot mot ledare och spelare som misstagit "The answer to everything is 42" med "The answer to everything is 14".

Så med allt detta dravel sagt vill jag bara konstatera att allt är som vanligt. Nedan kommer en vanlig "inför" att följa som kommer att reta gallfeber på de flesta, irritera ännu fler samt höja blodtrycket hos alla. Men kanske förstår ni nu att det inte har med något annat att göra än att jag inte kan skriva annorlunda och att jag inte vill förstöra en 6 år gammal svit i att vi aldrig förlorat då jag skrivit en elak "inför".

Inför MFF - HIF.

Imorgon tar vi oss till final i Svenska cupen.
Jag hoppas det är första steget till en dominans i även denna tävling.
Med 3-0 visar vi även vår finalmotståndare att det bästa är att lämna walkover och fokusera på att få en bra placering i Allsvenskan istället.

Med all respekt för HIF (nåja) så är skillnaden för stor. Vi har dessutom hemmaplan.
Åge kommer att gå hårdare för denna matchen än han gjorde för IFK N borta. Vilket innebär spets från början i laguppställningen. Mot NKP var det naturligt att trötta ut för att byta och köra över i halvtid.
Imorgon kommer tåget att lämna perrongen redan från start.

Man kan nämna David Accam (Jag tänker alltid på Rackham den röde när jag hör hans namn...långsökt men roligt) som ett orosmoment och det håller jag med om. Accam ÄR en jävligt bra spelare som i sina inspirerade stunder är en raketsnabb, irrationell spelare med förmåga. Han är nästan i klass att kunna konkurrera om en startplats i MFF.
Men...problemet för HIF är att han är ensam. Han är HIFs ENDA vapen. Och som sådant kommer han inte att åstadkomma mirakel mot oss imorgon. Lindström är en lyn jävel som jag gillar för hans dråpliga uttalanden och humor. Men lite för gammal och trubbig.
HIF är ett bättre lag än deras tabelläge visar och jag vet att de kommer att klättra men storhetstiden är förbi. Man kan inte skylla på Roar, spelarna eller taktiken. Kvaliteten är helt enkelt inte på den nivå den var för något år sedan. Varken spelare eller ekonomi.

Roar kommer att tokköra från start imorgon för att chansa på ett snabbt mål. Will not happen.
Det snabba målet kommer att kontras in av Molins. Sen är det endast en defilering. 3 - 0.

Min egen startelva ser ut som så här:

Olsen
14, Bosman, Helander, Ric
Molins, Juha Mieto, Thern, Forsberg.
Mohawk, Rosi.

HIF startar förmodligen med:

Hansson
Krafhs, Soduko, Pär, Pär
Pär, Gasti, Pär, Pär
Lindström, "Jag har tatuerat mitt efternamn på armen"

96% av hemmapubliken kommer att vara bakfulla efter Valborg, HIFs fans likaså, det kommer att utdelas 0% våld och 83% hånfulla ramsor mellan klackarna och Ole Törner kommer att sätta nytt stadionrekord genom att klämma i sig 29 korvar. Den sista med hjälp av ett kvastskaft.

Vädret kommer att vara gynnsamt.

Framåt Malmö.

Framåt våren.

Framåt hoppet om supporterkulturen.

Thomas Lundkvist2014-04-30 14:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I’m in love: En passionerad MFF-supporter från andra sidan Atlanten