Inför MFF – Öster: Nu börjar tävlingssäsongen
Månaden mars är bara barnet, men det är redan dags för tävlingsmatch. Under lördagseftermiddagen tar Malmö FF emot Östers IF i Svenska cupens gruppspel.
Cupen, ja. Ofta misshandlad, sällan prioriterad. Under ett antal år har det mest känts som om den, för de lag som gått långt, stökat till det i det ordinarie spelschemat. Mer ett irritationsmoment än en inspirerande turnering med hägrande pokal.
Ur det perspektivet tycker i alla fall jag att den nya spelformen är intressant. Dels innebär den att den svensk fotbolls tävlingssäsong inleds runt en månad tidigare, och dels får vi en cupfinal på försommaren istället för i november. Förutom cupmästartiteln lockar också en plats i Europa League-kvalet. En sån plats har vi visserligen redan, men en cupvinst skulle innebära att vi stiger in en omgång senare.
Svenska cupen har alltså nu organiserats i ett gruppspel. Inför grupplottningen seedades de 16 bästa lagen enligt 2012 års sluttabeller. Inget allsvenskt lag åkte ur cupen i höstas, vilket alltså betyder att den seedade gruppen var lika med 2012 års allsvenska lag. Två seedade lag per grupp, och ingen inbördes lottning mellan dessa – lag 1 parades ihop med lag 16, lag 2 med lag 15 och så vidare. Och eftersom vi blev trea har vi alltså att möta lag 14, Sundsvall. Det gör vi om ett par veckor. De övriga båda lagen lottades in, och man kan ju sannerligen tycka att det var lite oflyt att lotten skulle ge oss fjolårets överlägsna Superettan-vinnare … men å andra sidan drog vi division I-laget IK Frej också. Och å tredje sidan pratar vi om Malmö FF, som ju icke alls behöver darra inför något lag.
Motståndet
Småländska Öster är år 2013 tillbaks i allsvenskan, efter sex säsonger i förskingringen (laget har faktiskt varit nere i division 1 södra och vänt också). Ny tränare för året är Åtvidabergs succéman från ifjol, Andreas Thomsson. Han har ersatt Roar Hansen, som ju nu valt att prova sina vingar i ett annat rödblått lag med ett långt förflutet i lägre divisioner.
Redan 2012 hade Öster en av Superettans vassaste målskyttar i Freddy Söderberg. Inför säsongen har dessutom fjolårets Superettan-skyttekung, gamle Pablo Piñones-Arce, värvats från Brommapojkarna. Pinones-Arce minns vi kanske mest för det röda kort han ådrog sig efter ett litet bråk med Rick Kruys 2010, men det är också noterbart att han var med och sparkade ur Öster 2006. Han gjorde ett av målen för Hammarby när de släckte hoppet för smålänningarna via en 2-1-seger i slutomgången då. Piñones-Arce har emellertid skadebekymmer och lär inte spela imorgon. Även Häcken-förvärvet Josef Elvby har lite problem efter en smäll mot Varberg i helgen.
Andra namn att notera i Östertruppen är exempelvis före detta AIK:aren Kenny Pavey, ihågkommen för sin … tja, låt oss i diplomatins namn kalla det kompromisslösa attityd, samt HIF-bekantingen Marcus Bergholtz.
Östers försäsong har bland annat bjudit på knapp förlust mot Hansa Rostock, kryss mot Djurgården och säkra segrar mot Värnamo, Kristianstad och Varberg. Hyfsade resultat, men de har huvudsakligen nåtts mot relativt blygsamt motstånd.
Vårt eget lag
Försäsongen har innehållit färre träningsmatcher än någonsin, och visst finns kan den svartsynt lagde hitta en del orosmoln. Anfallet är ett. Innan jul kändes det nervöst; det var glest besatt där framme. Så värvades Fadi och Eriksson, och plötsligt såg forwardsbesättningen riktigt stark ut. Allt lugnt. Eller? Nej, de senaste veckorna har varit hemsökta av skador: lårkakor för Magnus Eriksson och Fadi, ljumskproblem för Petter Thelin och stukad fot på Rantie.
Vad lär vi oss? Jo, detta: en stillad oro saknar alltid förankring i verkligheten.
Nu förefaller Magnus Eriksson spelklar. Skönt - det finns något riktigt lovande över den värvningen. Fadi må vara redo rent fysiskt, men kan inte användas i tävlingsmatcher förrän i mitten av mars. Då fyller han nämligen 18 år och får lov att skriva kontrakt. Vi får också vänta på Tokelo Rantie. Han spelar inte. I gårdagens SDS kunde man läsa att det klabbats med behandlingen av hans fotled nere i Sydafrika, så rehabiliteringen tar längre tid än vad den egentligen behövt göra.
Skönt däremot att Kroons knä är bättre. I Florida befarades en meniskskada, men han är med och tränar för fullt igen.
I träningsmatcherna har Norling varit tämligen konsekvent vad gäller startuppställningen. Visst, den har varierat något, men orsaken till dessa ’avvikelser’ har till största delen varit skador eller sjukdomar. Utgångselvan (just nu, får jag skynda mig att tillägga) förefaller vara
Dahlin – Concha, Pontus, Helander, Ricardinho – Jiloan, Friberg, Halsti, Thern – Dardan, Eriksson.
Det är gissningsvis startelvan imorgon, ett antagande som bekräftas av en snabb titt på dagens träning.
Är alla friska är det trångt både i anfallet och på innermittfältet. Det skyndas långsamt med Ivo, men i längden kan väl inte en så bra spelare stå utanför startelvan ... ? Och när det är dags, vem ska han då peta?
Tittar man strikt på resultaten under försäsongen ser de kanske inte alldeles lysande ut. Samtidigt, insatsen mot DC United var stabil, mot NY Red Bulls spelade vi helt OK i 75 minuter och vi tog en säker seger mot OB. Och att vi skulle få stryk mot Nordsjälland när vi tvingades experimentera med nytt spelsystem var väl egentligen varken oväntat eller oroande. Så som vanligt är det svårt att läsa ut så värst mycket av resultaten i träningsmatcher. Efter en riktigt fin försäsong 2012 – bara en förlust på åtta matcher – inledde vi allsvenskan med 0-0 mot Gefle och 0-5-arslessparken mot Häcken. Där och då kändes försäsongsflytet rätt avlägset.
Och hursomhelst, även om det är svårt att veta var vi står: I en hemmamatch mot en nykomling är vi givetvis favoriter.
Extra bonus att matchen spelas inne på Malmö Stadion. Det är väl svårt att säga annat än att den är en sämre fotbollsarena än Swedbank … men det finns onekligen en hel del nostalgisk laddning i väggarna.
Avslutningsvis: Det är fantastiskt att det kör igång. Våren är på ingång. Den är välkommen.
