Inför Örebro SK - Degerfors IF: Bless this mess
En rörig vinter har just övergått till en solig men alltjämt rörig vår för Örebro SK som måste navigera upprörda spelare, nyförvärv, skador och spelsystem som inte sitter ännu. Även om många av dessa problem inte kommer lösas med en vinst mot Degerfors så är det viktigt att ÖSK ger positiva besked inför premiären som är blott två veckor bort.
Det stormar kring Bajen.
Ursäkta, Örebro SK.
För inte är det någon som kan säga att vi funnit någon sorts harmoni och lugn som klubb sedan nedflyttningen blev klar.
Istället har rörorna följt varandra.
Ledningens "utredning" av sig själva, i vissa fall påstådd och i andra fall bekräftad träningsvägran, skakiga insatser och nu detta.
Kaoset kring Bobby.
Sett ur ett pragmatiskt perspektiv är det bra att vi värvar William Eskelinen, han är en bättre målvakt som är yngre och utvecklingsbar som vi har klar för två år framöver.
Bra så.
Men kunde inte detta ha skötts snyggare? Nu rättfärdigar jag inte Bobbys impulsiva och något omogna reaktion. Den är just det, impulsiv och något omogen.
Dock är det inte lätt för en enfaldig skribent som mig att sätta mig in i huvudet på en elitidrottare som Bobby men en kan ana att hans positiva försäsong, de signaler han fått, det faktum att han är nybliven far och att han vill spela upp laget igen spelar roll här.
För den sakens skull borde han inte tro att han är garanterad etta även om det var klart och tydligt att han är en bättre målvakt än Gustaf Leijon.
Bobby har med andra ord överreagerat men grunden i hans reaktion går att förstå även om reaktionen i sig är svår att försvara.
Lika svårt är det att försvara hur Axel och Joel har agerat. De har också agerat impulsivt.
De såg att Eskelinen var tillgänglig och högg till direkt utan att ha i åtanke hur detta skulle påverka Bobby och i längden den välbehövda harmonin i truppen.
Har jag nämnt att premiären är mindre än två veckor bort?
Axel och Joel borde ha klargjort tidigare i vintras hur de såg på Bobby, att om de kan få in en målvakt som de tror blir bättre på lång sikt så kommer de göra det.
Att om de tar in en ny målvakt så kan det komma att bli så att Bobby inte längre är garanterad etta, inte för att han var det.
Om det handlar om långsiktighet så kunde de lika gärna ha erbjudit Bobby ett nytt kontrakt, 1+2 där han är kvar här denna säsong och om vi går upp så stannar han två säsonger till.
Kommunikation är nyckeln och den har brustit här.
Delar av de punkter jag tar upp ovan har skett.
Joel har inte sagt att Bobby är tydlig etta under vintern, han jobbar inte på det sättet säger han själv till NA men att han kommer ge William chansen som förstemålvakt direkt, trots att Eskelinen spelat i AGF Århus U-19, ser jag som konstigt. Inte bara ut ett rättviseperspektiv utan även ur ett sportsligt perspektiv borde Eskelinen få komma in i det först och kanske i omgång tre och framåt så bör han få chansen att stå. Kort och gott, ge förutsättningarna för Bobby och William att konkurrera på liknande villkor istället för att direkt ge William chansen trots att han inte stått på länge och att han inte stått i vårt lag ännu. Bobby har varit bra under vintern, därför borde han stå till en början.
Nåväl, detta är en soppa som redan kokats och ätits upp av de flesta och nu finns till synes ingen återvändo.
Bobby kommer nog lämna och tyvärr är de flesta fönster stängda och hade detta varit i januari, när fönstrena var öppna och det var långt till premiären, så hade det varit lättare för honom att svälja beskedet och hitta en ny klubb.
Just det, jag får inte glömma att hälsa vår nya målvakt välkommen.
Välkommen, William Eskelinen!
Kanske kommer William stå redan på lördag när vi möter Degerfors i ytterligare en träningsmatch som tar udden av rivaliteten och det som ett derby verkligen innebär.
Tro inte att jag har glömt att detta är en rapport inför matchen.
Degerfors, lillebror som tekniskt sett är äldre men som följd av Örebros förmyndarskap över Degerfors kallas för lillebror i detta sammanhang.
Men varför ska Degerfors bry sig om vad jag tycker? De läser (det de kan läsa) av denna rapport och skrattar från sin position i allsvenskan åt sin bittra bror som ska spela prestigemöten mot Utsiktens BK i år.
Än hårdare skrattar de när de kommer ihåg hur de tidigare derbyna har gått och att alla i landet druckit Degerfors kool-aid efter att mina (och dina!) skattepengar finansierat en gulligulldokumentär om Degerfors.
Vårt hopp är att vi kan gottgöra den förnedring fjolårets derbyn innebar och ta ned Degerfors på jorden från sin position uppe i John Deere traktorn.
Dessutom vore det skönt om vi vann två matcher denna försäsong för det har inte varit en dans på rosor.
Eller jo, det har varit som en dans på rosor fast barfota så att fötterna är alldeles blodiga av alla törnar.
1-2, 0-2, 0-0, 1-3, 1-1 och 2-0 är resultatraden denna försäsong och vinsten senast mot Motala från division ett borde ha kommit tidigare.
Låt mig förklara, vi borde ha spelat mot ett motstånd från en lägre division, vunnit och fått självförtroende tidigt, istället för att spela mot allsvenskt motstånd två matcher i rad och förlora.
Efter säsongen som var tror jag självförtroende är nyckeln för laget, både för att tro på det nya spelsystemet och för att tro att det kommer vända nästa säsong.
Det hände förra gången vi åkte ur, då vann vi matcher på slutet av säsongen även fast vi åkt ur och passade även på att mosa Degerfors på försäsongen.
Men nu är det för sent och vi får försöka skapa lite självförtroende nu genom att, återigen, mosa Degerfors.
Det kommer dock bli svårt.
Degerfors kommer från en något bättre försäsong och vi har ju haft svårt för dem på sistone.
I cupen gick det bra då de spöade Skiljebo med 6-1 och Sundsvall med 4-1 på hemmaplan men i sista matchen borta mot Elfsborg tog det tvärstopp, förlust med 4-1.
Detta följdes upp av deras senaste träningsmatch där de förlorade mot J-Södra med 0-2 på hemmaplan.
Robin Book med ett av målen, hoppla.
Kanske hade Degerfors gått vidare från gruppen om de fått behålla Edvardsen och Ekroth men Edvardsen har gått från friheten i Degerfors till Kim Bergstrand och Tomas Lagerlöfs strikta Djurgården samtidigt som Ekroth försvann till Island.
Även Villiam Dahlström, Sargon Abraham, Nicklas Maripuu, Jonathan Tamimi, Ferhad Ayaz har lämnat.
Tyngsta tappet är nog, med tvekan, Christoffer Wiktorsson...
Alla dessa tapp (och några fler därtill) har gjort att Patrik Werner har fått jobba hårt på försäsongen för att täppa till luckorna.
Detta jobb har resulterat i ett riktigt stort antal nyförvärv.
Diego Campos från Jerv FK som gick upp i eliteserien efter att ha slagit ut Brann i kvalet.
Ronald Mukiibi från Östersunds FK som gör oss sällskap i superettan.
Daniel Krezic, den underskattade ytterbacken från Varberg.
Dijan Vukojevic och Rasmus Örqvist från Norrby, den förstnämnda en rejäl prestigevärvning.
Lägg till Alfie Whiteman som återvänder på lån, Joe Gyau från MLS och talangen Justin Salmon så får du ändå ge Werner minst tre plus för sitt jobb.
Nu gäller det bara att Tobias Solberg får ihop detta på ett bra sätt men om han få nyförvärven att spela det högintensiva spel som ibland resulterar i fem gjorda mål och vid andra tillfällen fem insläppta så kommer det bli bra.
Men Degerfors behöver inte några spännande nyförvärv, de har Hovas stolthet, Johan Bertilsson, i truppen och det bör räcka för att speakern på Stora Valla ska få vråla "mååååål" ur de rostiga högtalarna i allsvenskan 2023.
Den stora frågan är därför inte vem som ska hindra målen från att släppas in i Degerfors, det är inte deras grej.
Degerfors spelar fotboll som om planen sluttar, som om det fanns skyltar vid sidan av planen som signalerar enkelriktad trafik eller som de hade skygglappar.
Nej, kära läsare, den stora frågan är vem som ska göra de fjorton mål som de tappade när Edvardsen drog till huvudstaden, långt bort från doften av komocka och poppys som präglar Degerfors.
Kanske blir det någon av dessa tre heta kandidater:
#40 Nikola Djurdjic
Prestigeförvärv förra sommaren som inte exploderade, kanske smäller han av i år?
#8 Diego Campos
Gjorde åtta mål och sju assist för Jerv förra året, intressant spelartyp!
#10 Dijan Vukojevic
Bar Norrby på sina axlar och var så nära att kvala men hans femton mål räckte inte hela vägen.
I måndags ägde upptaktsträffen för superettan rum.
Digitalt.
Vilket gör att det inte blir så lockande att delta, det är inte samma sak att sitta i microsoft teams och tala med spelare och tränare som det är att närvara på plats och gå runt bland alla journalister och andra skribenter från svenskafans.
Inte blir det roligare när en upptäcker att det inte går att spela in den sju minuter långa intervju en fick med Joel Cedergren för att microsoft teams suger värre än, ja, Degerfors.
Därför blir det mest anekdotiska fragment av intervjun som presenteras här och ett av dem har att göra med just denna match.
För när jag frågade vad han ville se i denna match så var det att laget var närmre att bemästra spelsystemet, främst offensivt.
Med andra ord anser han inte att laget är riktigt "där" än och det är ju givetvis inte det roligaste beskedet att få med blott två veckor till premiären.
Det är dock lätt att förstå varför det är på det viset.
Att lära sig att spela fotboll i Degerfors är lättare, som jag beskrev ovan är det enkelriktat och i enstaka stunder huvudlös (men lättälskad) fotboll som spelas och det går lika fort att lära sig det som att lära sig att cykla.
Cedergrens fotboll är också den älskvärd på sitt sätt (även om jag höll på att dö av alla missar mot Örgryte) men att lära sig den är som att lära sig cykla med inverterad styrning, upp och ner.
Därför tar det tid men precis som jag sa till Cedergren så är förhoppningen att vi har nått tillräckligt långt för att kunna ta hem tre poäng i Borlänge.
Och för att ge Degerfors en match, även om jag har mina farhågor.
Det som är minst lika viktigt är att vi faktiskt kommer närmre en stabil elva.
I match efter match har vi bytt spelare på olika positioner och i vissa fall förstår jag att man vill se vad vissa går för men vi måste närma oss en given elva snart.
Tack vare skador, strejker och andra problem har vi inte kunnat göra det och därför har Lucas Shlimon och Hussein Ali fått bilda mittbackspar vid vissa tillfällen.
Känns utomjordiskt att skriva den meningen, Shlimon och Ali som mittbackar? Ja, det hände.
Ännu har ingen trupp kommit och Jake Larsson och Jiloan Hamads sjukdom gör det svårt att gissa elva så jag får tyvärr avstå.
Förhoppningen är att Moro och Bergmark kan bilda mittbackspar så att Moro kan inleda sin gottgörningsturné som den här säsongen kommer innebära.
Han har ju en del att gottgöra, som vi alla vet.
Med detta sagt är det inte garanterat att Moro och Bergmark bildar mittbackspar i premiären för om de uppgifter vi fått och de uppgifter NA delat stämmer så kommer ÖSK bli en mittback rikare tills dess.
Axel Óskar Andrésson, den 24-årige islänningen som fostrats i Reading och sedan dess spelat i Viking och en kort sejour i Riga kommer förstärka laget och komplettera försvaret.
Och han kommer även igenom den Axénska spärren för mittbackar som står vid Behrn arena där det står att "Om du är kortare än 1,88 meter så får du inte spela här" som enbart en seg och gänglig fransos lyckats passera.
Två gånger om, en gång in och en gång ut.
Framåt har vi också frågetecken.
Erik Björndahl, padelkungen, måste komma igång illa kvickt.
Annars har vi problem.
Senast brände han en straff mot Motala men var väl något mer involverad i spelet ändå.
Men som Cedergren konstaterade i min intervju med honom så har han en del kvar i spelet för att synka med de andra och skapa mer chanser för sig själv.
Ett nyckelord var djupledspassningar på kort avstånd, för att ge honom chansen att sprinta en kort distans istället för att springa på längre bollar där hans fart inte håller måttet.
Detta kommer kräva att vi håller bollen centralt och att han synkar bättre i sina framåtrusningar när spelare som Ahmed Yasin tar sig framåt på sin kant.
På samma kant hoppas jag Daniel Gustafsson får spela för som ytterback var han en fröjd för ögat även om de med mer fotbollskunskap (och förståelse för vad som utgör god defensiv) bakom ögonen än mig kanske förstår att en offensiv ytter inte alltid är den bästa ytterbacken. Det kommer ju behövas lite försvarsspel också och det kommer definitivt behövas mot Degen.
På den andra kanten är det inte lika oklart för där har vi Samuel Dahl som gjort det bra på försäsongen och han konkurrerar med Benjamin Hjertstrand som jag tror kommer bli en viktig kugge i detta lag i år. Frågan är om han kommer ta tillbaka sin plats på kanten nu när mittbackarna är på väg tillbaka (och in i Axels fall) i elvan.
Dock kommer vi inte få se Dahl på lördag, eller Shlimon, båda är iväg och spelar i U-19 landslaget.
Även nyförvärvet, supertalangen Malik Mokede är iväg med U-17 landslaget och spelar.
Så vilka spelar egentligen på lördag?
Det är nog inte det viktigaste, det är bara att vänja oss vid skadeläget.
Det viktigaste är hur vi spelar och min förhoppning är att vi spelar med förtroende och övertygelse för att laget och supportrarna ska ha något att tro på inför premiären.
Resultatet blir sekundärt (med minsta möjliga marginal) mot Degerfors för nu måste vi sätta spelet på ett bra sätt och våga passa vår väg framåt och skapa chanser.
Om vi bränner många av dem, som mot Örgryte, så blir jag inte upprörd för chanser var något vi knappt skapade förra året och mot Brage borde vi få fler av dem och de borde också sitta då.
Att spela bra och förtroendeingivande är alltså det primära målet men Degen ska trots detta krossas, så är det bara.
Men för att krossa Degen krävs DITT stöd på lördag så ta dig ner till Behrnabeu och kolla!
Det är för en gångs skull inte februari när vi spelar mot Degen, det är strålande sol och mars så du kommer överleva nittio minuter plus kafferast och tillägg på arenan.
Krossa Degen!
Om det inte går, spela bra fotboll iallafall.
Matchen börjar 15.00 så du hinner lägga din rad på stryktipset till och med.
Forza Svartvitt!
