Intervju med #10 Filip Sachpekidis efter MFF hemma!
Vad säger du om lagets insats?
Det är svårt att analysera såhär direkt efter, men det känns som att det är en del enkla mål vi släpper in. Bortsett från det, vi försöker, vi kämpar, vi gör vårt bästa. Vi får ett jävla skitdombeslut emot oss där det ska vara solklar utvisning, men han vågar inte blåsa. Linjedomaren står i linje med händelsen. Jag fattar inte varför han inte vågar blåsa, den är solklar. De får en likadan i andra halvlek och då är pipan i munnen direkt. Det är alltid så mot de här storlagen. De vågar inte, är du domare då måste du våga. Det är riktigt frustrerande.
I ett sånt tillfälle när man ligger under med 1-0, man får en sån situation emot sig och sen gör de 2-0. Tror du att matchen hade sett annorlunda ut om det hade varit straff och kanske 1-1 istället?
Den hade sett helt annorlunda ut, det hade inte blivit 4-0. Men det är lätt att stå här och säga nu. För de hade fått kämpa i motvind och man vet det. De större lagen ibland så viker de ner sig. När de får 2-0 istället, det ger en helt annan matchbild sen resten av matchen. Det är inte bara domarens fel, vi ska också göra många saker bättre. Men det är den situationen som stör så här efteråt.
Hur kändes det för egen del?
Det var svårt att skapa nåt idag, man ska inte ta ifrån dem att de är skickliga. De leder serien av en anledning. Vi försöker så gott vi kan, vi krigar. Ibland räcker det inte till av olika anledningar.
Hur känner du att stämningen är i truppen annars?
Just nu är den ju piss, mycket ilska, med all rätt. Annars vet vi att det är 7 omgångar kvar, så det är inte över än. Vi får vara förbannade idag och i morgon, om 2 veckor är det match igen. Alla matcher lever sina egna liv och vi går in för att vinna varje match.
Vad känner du att ni behöver jobba med under uppehållet?
Lite mer tydlighet kanske. Det känns som att när det blåser då vet vi inte vad vi ska göra stundtals. Göra sakerna lite enklare kanske, ha en tydligare plan.
Vill du skicka med en hälsning till alla supportrar?
Först och främst så saknar vi dem så in i helvete, det ska de veta. Sen förstår jag att i de här tiderna kanske det inte är så lätt att hela tiden uppmuntra och hela tiden vara glada. Man förstår deras besvikelse och att de är förbannade, det är vi också. Vi försöker hålla huvudet högt. Deras energi ger oss energi. Vi är tacksamma att vi har dem.