Intervju med Björn Nordqvist efter att ha kommit in på Guldköpings sida
Här kommer en längre intervju med vår forne backjätte. Många minnen som han delar med oss läsare. Ett fysiskt praktexemplar på planen och med en lång karriär bakom sig. Nu pryder han tillsammans med Gunnar Nordahl, Niels Liedholm, Ove och Niclas Kindvall samt Thordarsson Guldköpings sida!
Björn först vill jag säga att det känns roligt att du kommer finnas på vår sida på Guldköping för lång tid framåt. Man kan säga att det är vår egen Hall of Fame. Det är Ove Kindvall som valde dig med en lång motivering, där det viktigaste var att du är i hans ögon den bäste försvararen för din tid. Du hade också världsrekordet en period i antal spelade landskamper. Hur många blev det sammanlagt…
- Först vill jag säga att det är roligt att höra att Ove rekommenderat mig och med den motiveringen. Det blev sammanlagt 115 landskamper, vem som tog rekordet från mig så småningom vet jag inte.
Berätta hur länge var du i Norrköping…
- Jag kom till Norrköping 1961 och spelade där fram till 1972 då jag flyttade till PSV Eindhoven i Holland. På 70 talet då hade vi en riktigt bra försvarslinje, det förutom jag själv var målvakten Bengt Lindström, Christer Hult och Roland Pressfeldt som ytterbackar och min mittbackskollega var Hasse Larsson. Vi släppte in väldigt lite mål kan jag säga utan att skryta. Sen fick jag vara med om att ta SM Guld med Norrköping 1962 och 1963. Då hade vi Bajdoff i backlinjen tillsammans med Rune Lind och Hasse Rosander, den senare spelade i landslaget. . Vi spelade ett annorlunda system med ett försvar som hade ett slags halvbackar. Målvakt var "Zamora" Nyholm och Bill Björklund och jag var halvbackar.
Hur går det att förklara halvbackslinje…
- Det är som ett 4-2-4 system. En av halvbackarna var ganska defensiv medan den andre mer offensiv. Sen hade man en inner som var defensiv. Så det blev som två mittfältare och fyra anfallare. Det här blev mer vedertaget på 60-talet och vi spelade på det sättet hela min tid i IFK förutom någon enstaka gång 4-3-3. Men innan 60-talet spelade man med fem anfallare. De fick ju knappt gå nedanför mittlinjen även om laget inte hade bollen. Det blev som fem mot fem på varje planhalva.
Då stämmer det som det sjungs om, att det spelades bättre fotboll på Gunnar Nordahls tid…
- Ja haha, det ligger nog lite i det faktiskt.
Det jag kommer ihåg mest från 70 talet då jag var på Idrottsparken som tonåring, var derbyna mot Åtvidaberg. Det var ju i princip halva landslaget ett tag. Framförallt en match mot Åtvidaberg då det var fullsatt, och matchen slutade 1-1 Åtvidaberg blev Svenska mästare det året.
- Ja det kan nog stämma, de vann allsvenskan 1972 och 1973. Ralf Edström blev proffs 1973 och kom till mitt lag PSV, så vi spelade ihop där i två år. Sen var det ett helt gäng till som blev proffs från Åtvid, Roland Sandberg och Conny Torstensson till exempel.
Första SM guldet vad kommer du ihåg från det...
- Jag kommer ihåg sista matchen. Då var vi redan klara mästare, men förlorade med 6-0 i Göteborg. Jag blev skadad i den matchen, och på den tiden fick man inte byta. Jag gick och linka runt som ytter då.
Ove hade ju synpunkter på dig som rumskamrat i landslaget. Det är väl inte mer än rätt att du får ha synpunkter om honom..
- Ja han var ju också lugn, så det var inga problem alls. Det var ju stort att kampera med honom i landslaget, eftersom han var proffs i Holland då. Det var hedersamt att dela rum med honom.
Hur gammal var du när du gjorde debut i landslaget…
- Det var 1963 och då var jag 21 år och gjorde min sista 1978 då jag var 36 år.
Bästa minnet från den tiden…
- Det var främst matcherna i VM Tyskland 1974. Matchen mot Västtyskland kändes historisk. Det spöregnade och det var 50000 tyskar på läktarna, som blev chockade då vi tog ledningen genom Ralfs kanonmål. Tyskarna vann till slut med 4-2 men vi hade 2-2 ett tag efter mål av Roland Sandberg.
Hur mycket följer du dagens fotboll...
- Jag bor ju i Kungälv sen flera år, så jag går till Ullevi ibland och ser BlåVitt och även en och annan landskamp.
Norrköping och Göteborg möts ju ganska snart efter uppehållet...
- Ja just det och Norrköping har verkligen gått bra i år. Det är roligt att Peking är tillbaka högt upp i tabellen. Det var ju länge sedan så saknaden är stor efter en framgång.
Du hade en vända som proffs i USA också och avsluta i ÖIS...
- Ja just det på ålderns höst blev det så. Jag spelade i Minnesota Kicks i Minneapolis. Ligan var ganska ny då och inte speciellt utbredd. Men det fanns en del kända spelare där då samtidigt med mig. Beckenbauer till exempel var i New York Cosmos. Pelé hade ju också varit där men det var innan min tid. Så honom fick jag inte möta tyvärr, eller som tur var kanske! I mitt lag var det mest engelsmän, året innan jag var där så var Charlie George i Minnesota. Men han var inte kvar när jag kom. Den som var mest känd i mitt lag var nog Willie Morgan, han var skotte och spelades i deras landslag i VM 1974.
Vilken är den bästa spelaren du spelat med och spelat mot...
- Den bästa jag spelat med är nog Kent Carlsson min mittbackskollega i landslaget från Åtvidaberg. Vi spelade många landskamper ihop och fungerade väldigt bra tillsammans. Funkade även bra med Krister Kristensson, från Malmö. Den bästa jag mött är Johan Cruyff!
Ja då är det bara en spelare som fattas på Guldköpings sida. Vi behöver en spelare från 80-talet. Då tänker vi göra det lite annorlunda. Vi kör det som ett "presidentval". Fem spelare där läsarna får rösta och de två bästa går till en ny slutlig omröstning. Du får nominera två stycken om du vill, så får läsarna ta två och vi på reaktionen en...
- Ja det var svårt. Här blir det Björn tyst ett bra tag. Men Stefan Pettersson var väl i Norrköping under 80 talet? Honom tar jag. Sen vilka spelade han med då däruppe? Jo, Janne Svensson vill jag också nominera!
Tack Björn det var roligt och en ära att få prata med dig. Gå in och kika på Svenska Fans Norrköpings lagsida så hittar du dig själv där från och med nu!
- Det ska jag göra det är en ära för mig också att få vara med på er sida i det sällskapet som redan finns där.
Kära läsare ni kan nominera spelare för 80-talet nedan i kommentatorsfältet. Det är bara inloggade lagmedlemmar som kan göra det. Eller slunga iväg ett mail till undertecknad med en kort motivering. Nu blir det lite uppdatering av texten här på slutet. Tack vare legendaren Pros kommentar nedan samt ett till mig tillskickat mail, verkar det stå klart att det var Tomas Ravelli som tog rekordet från Björn. Men det är ändå inte helt korrekt. För den spelare som tog rekordet dessförinnan var en annan målvakt, Englands Peter Shilton. Han gjorde 125 landskamper under åren 1970-90. Vi ska alltså betänka att det var ett världsrekord Björn hade! Om du som läsare inte hittar Björn på vår sida tryck F5 knappen så att bildminnet uppdateras.
Fakta Björn Nordqvist
A-landskamper: 115 från 1963-1978 varav lagkapten i 92 kamper
VM-turneringar: 1970, 1974, 1978 (10 VM-matcher)
Guldbollen 1968
Fair Play-priset 1977
Invald i Svensk fotbolls Hall of Fame
Matcher i fotbollsallsvenskan: 362
Svensk mästare: 1962 och 1963
Svensk cupvinnare: 1969
Nederländsk mästare: 1975
Nederländsk cupmästare: 1974
Klubbar:
IFK Norrköping 1961-72 252 matcher sex mål
PSV Eindhoven 1972-75 83 matcher 2 mål
IFK Göteborg 1975-78 89 matcher två mål
Minnesota Kicks 1978-80 61 matcher ett mål
Örgryte 1980-83 40 matcher ett mål
Övrig kuriosa
Medverkade som "Bagarn" Olsson i TV-serien Åshöjdens BK, som spelades in 1985. Medverkar också som sig själv i filmerna Svensson Svensson - I Nöd och lust och Fimpen
Rekord antal landskamper
Sju svenska spelare är med i FIFA Century Club, efter att ha spelat 100 eller fler landskamper. Ingen annat europeiskt landslag har fler medlemmar i klubben, dock så har Estland och Tyskland även sju spelare med. Thomas Ravelli är den svenska spelare som spelat flest landskamper med sina 143 framträdanden, fjärde mest i Europa och en gång europeisk rekordhållare. Björn Nordqvist med sina 115 landskamper för Sverige, var världsrekordhållare för antalet landskamper när han avslutade sin landslagskarriär 1978.
Källa: Wikipedia