Intervju med Tobias Hysén om säsongen som kommer och Blåvitts nya satsning
Alltid Blåvitts Hannes Westlund och Henning Bruno satt ner med Tobias Hysén och pratade om de nya tränarna, hur nära det vara att han lämna Blåvitt och Blåvitts nya satsning.
Alltid Blåvitt: Micke och Magnus har nu varit i klubben i två månader. Vilka förändringar har du märkt av i jämförelse med den tidigare ledningen?
Tobias Hysén: På träning så har det väl vart som sig bör när det kommer nya tränare, mycket taktikträning och väldigt mycket teori och många genomgångar hur vi skall spela, det grundläggande både defensivt och offensivt. Sen vi har försökt träna på det också i spelform, fram för allt har det varit mycket i spelform att vi spelat fyra mot fyra, åtta mot åtta och elva mot elva för att få in de här grejerna vi övat på.
Utöver det så är det ett väldigt stort engagemang, de var väldigt bra förberedda när de kom, med en klar bild av vad problemet varit innan och en vilja att rätta till det så fort som möjligt för att få igång dels självförtroendet och dels ett fungerande spel.
AB: Tempomässigt känns det som det är högre tempo på träningarna, hör det ihop med tränarnas sätt eller är det tack vare att det blivit en nytändning?
TH: Jag tror att det hänger ihop med att alla vill visa upp sig för de nya tränarna, sen fanns det tillfällen när vi hade riktigt bra tempo på träningarna även förra året. Men i och med att vi nu spelar mer på träningarna så blir det mer tävlingsmoment och det gör att tempot höjs, det tillsammans med att alla vill visa upp sig för de nya tränarna gör att alla kör 100 och har gått in 100 de här första månaderna, så visst det har säkert blivit en viss höjning i intensitet och tempo. Och det kanske hör samman med att de trycker lite mer på det än vad Jonas och Stefan gjorde, i alla fall på slutet, då var det kanske mer att försöka bygga självförtroende och hålla alla spelare nöjda.
AB: Vad tänkte du när du fick höra att det var Micke som skulle ta över?
TH: Jag tänkte precis som alla andra, att shit det här kan vi bli snack alltså, det är klart att första reaktionerna var åt det hållet, det skall jag erkänna. Jag hade inte tillräckligt bra koll på honom som tränare, mer än att jag visste att han gjort det bra med AIK, så det är klart att reaktionen var mer att, shit vågar de verkligen det.
AB: Det kändes ju inte direkt typiskt Blåvitt…
TH: Nä, och sen att det var just den AIK-tränaren. Jag tror inte att det spelat så stor roll om det var Stuart Baxter eller Rickard Norling, även om de tränat AIK, men nu var det just han. Det är klart att jag tänkte att det kommer röra upp känslor, visst fan var det så. Sen när man träffade honom så kände man direkt att fan det här kommer bli bra, så jag var egentligen aldrig skeptisk, utom möjligen precis första känslan innan det blev klart. Sen när det blev klart var det mer att det här kanske var precis det vi behöver.
AB: De flesta supportrarna verkar ju allt mer acceptera Micke, men se finns det ju de som…
TH: Jo, men så är det, det går aldrig att få alla med sig, det finns alltid de som tycker att det här är helt otänkbart och det måste man respektera att de tycker. Men nånstans måste man inse att är det klubben och framgången som räknas och att det är för det som de här ändringarna görs, speciellt efter de två senaste åren då det varit alldeles för dåligt på många plan, då får man göra de ändringar som krävs.
Sen är det samma folk, utan att dra alla över samma kant, som alltid kräver förändring som sen när det blir förändringar tycker att det är fel förändringar eller fel spelare som kommer in. Men nånstans får man lita på att klubbledningen vet vad de gör och gör sitt bästa för att få in det som behövs. Och står vi sen som segrare i höst då tror jag de flesta kommer vara nöjda, oavsett om det är Stahre eller Torbjörn Nilsson som är tränare. Men det är klart att det rör upp känslor och på ett sätt är ju positivt då det visar på att folk bryr sig.
AB: I och med Mickes inträdde ser det ut som att Blåvitt kommer att byta från 4-2-3-1 till 4-4-2, eller vad vi skall kalla det, hur ser du på det, att gå från ensam spjutspets till att spela med en kille bredvid dig?
TH: Det kan ju var lite olika. Det beror lite på vilka som spelar forward. Spelar du, som i första matchen, med mig och Hannes (Stiller), så blir det mer tydligt att han hamnar lite bakom och går ner och möter och att jag går i djupled. Men med mig och Robin (Söder), då blir det ju lite mer lika spelare, då kan båda gå i djupled och båda gå ner och hämta, så blir det en annan sak. Spelar du med en sån som Sobralense, så blir det ju också tydligt att han kanske faller av lite mer. Det där beror egentligen på vilka som spelar och vilken taktik vi har just den matchen, så vi kommer säkert spela 4-4-2 och vi kommer spela 4-2-3-1 och kanske 4-1-4-1 vissa matcher. Dels för att då få in tre centrala mittfältare nu när vi har så många som är bra, men i vissa matcher kanske man vill ha två forwards. Spelar vi en match på hemmaplan där vi ska vinna kan det vara bra att ha två man inne i boxen. Spelar vi borta i en match där vi får acceptera att vi får ställa om mer så kan det var bra med tre man i mitten, så det handlar om taktik.
AB: Bland det första Micke gjorde efter att ha kommit till klubben var att göra dig till lagkapten. Dina känslor kring den utnämningen?
TH: Det var jättestort, såklart. Dels själva förtroendet från en ny tränare, att han kommer in och visar direkt att han vill att jag skall vara en stor del av laget, det vet man ju aldrig innan. Det klart att de senaste åren har det gått bra för mig, och jag har väl aldrig känt att en ny tränare skulle bli några problem för mig, men det kan ju vara att de har andra tankar, att de vill att man skall gå ner och spela till vänster, eller att man skall bli mer det eller det där. Nu kom han bara in och sa att det är bara att köra på, du kommer vara lagkapten och fortsätt som du gjort så kommer det här bli bra. Det är också skönt för mig att slippa tänka på de bitarna, det är bara att köra vidare och fortsätta på det spåret jag varit inne på de senaste åren.
AB: Känner du att det ändå har förändrat dig lite, i ditt sätt att kommunicera med dina medspelare?
TH: Njae, jag försöker kanske tänka på det lite grann. Problemet har väl vart för mig att jag har lite lätt att bli frustrerad när det inte riktigt funkar, när det går lätt går det väldigt lätt, så är det väl för alla, men jag har kanske haft lite för lätt för att bli frustrerad när det går dåligt. Speciellt när jag känner att jag själv är i bra form, då har jag känt att bara vi spelar bra så kommer vi vinna många matcher. Jag känner att jag haft den formen de senaste åren att jag kan avgöra matcher om vi bara får bollen till hyfsade lägen. Och om vi då inte får till vårt spel eller jag känner att idag funkar det inte riktigt, så har det väl vart lite för mycket skillnad på bra och dåliga matcher, så var det förra året och det är en grej jag kanske kommer få tänka till lite kring i och med den här grejen (kaptensbindel reds. anmärkning). Jag får fokusera lite mer på att hålla huvudet uppe och liksom köra ändå och det tror jag bara är positivt. Sen är det ju kommunikationen, att man får beblanda sig lite mer med alla spelare. Man har ju en bekantskapskrets även inom ett lag, de man umgås mest med, det är klart att jag nu får flyta ut lite mer och höra med alla så att de har det bra och inte känner att det är lite tufft.
AB: Om vi ser på de nya spelarna, tar du nåt speciellt ansvar där?
TH: Nä…det hade blivit många att ta hand om nu då. Men nej det gör jag inte, inte mer än att jag försöker kolla så att allt är bra och att om det är nåt han undrar över så kan han komma till mig och fråga. Sen tror jag att det är viktigt att varje spelare får hitta sin plats i gruppen själv, att han känner att de här vill jag umgås mer med och de här vill jag hänga med. Annars kanske man drar med någon in i grupp där de inte känner sig hemma. Men sen är det klart att jag kommer att försöka hålla lite koll på alla, från Bragi som är med för första gången till Sella som jag pratar med dygnet runt på rummet. Men det är klart, för oss är det viktigt att alla är med och känner att de är delaktiga, även om alla inte får spela lika mycket. Det är ju konsten för ett lag, att hålla ihop även om det finns de som är missnöjda med sin speltid.
AB: Du skrev ju på ett nytt kontrakt i somras, fick du då löften om att det skulle komma en satsning, det har ju gått lite rykten och så om det.
TH: Näe, inte löften. Men det är klart att jag…jag skall inte säga att jag ställde krav direkt, för det gjorde jag inte, men det är klart att jag ville veta vad som skulle hända. Vi låg åtta-nia vid den tidpunkten tror jag och aahh…det var väldigt skakigt. De petade ner Stefan från huvudtränare till assisterade och det var mycket snack kring det och mycket negativt snack kring Blåvitt. Man brukar säga att all publicitet är bra publicitet, men i den vevan var det inte det, då var det mycket som störde. Man fick frågor från både fans och andra som undrade vad fan det var som höll på att hända. Så det är klart att jag frågade Håkan, och liksom var tydlig med att skall jag förlänga då vill jag att det skall hända nåt, då måste det blir bättre. Och då på sitt sätt lät han mig veta att saker och ting kommer bli bättre. Han sa ju inte rakt ut att vi skall värva sju nya spelare till nästa år, utan han sa väl mer att du behöver inte oroa dig, det kommer bli bättre.
AB: Var det en bidragande faktor till att du inte flyttade, hur nära var det egentligen?
TH: Grejen var att hade hela affären gått snabbare från Brügges sida så hade det nog blivit så. De var väldigt på och var väldigt tydliga med hur de tänkte om hur jag skulle spela. Och de var måna om att det här ska gå fort och det här skall vi ordna, så du vet vad som kommer hända. Och det var samma för mig, vi skulle ha barn i början av juli och första juli skulle det här rulla igång, så för mig var det också viktigt att få klart med någonting, oavsett vad det var.
Sen började det…inte strula…för övergångar tar ju tid, men så började de lite ”du kan ju spela där också” och sen var det någon spelare som blev kvar och ja du vet…och då blev det bara skit i det då, då är det inte intressant. Och mitt i allt det åkte nån av deras, typ klubbdirektör eller sportchef eller nåt, på semester och vi skulle börja snacka igen när han kom tillbaka och då tyckte jag att är det inte viktigare än så, då får det va.
Sen är det ju inte säkert att de hade kommit överrens ändå, även om jag tror de hade gjort det, om jag hade tryckt på lite. Håkan var också noga med att om det här var något jag ville så skulle de försöka lösa det, samtidigt som han hela tiden var noga med att de ville ha mig kvar. Sen blev det så att jag sa till honom att visa mig vad ni har, ge mig ett förslag. Och så gav de mig ett förslag som jag egentligen inte kunde tacka nej till. Jag vet ju hur det ligger till, att jag tjänar jävligt bra, så det var aldrig något tvivel kring det när det (IFK:s bud) kom fram, speciellt inte när det började bli sådär med Brügge, då kändes det helt rätt och så la vi bara Brügge åt sidan.
AB: Hur ser du på framtiden, har du fortfarande en vilja att gå utomlands, eller har du stängt det spåret?
TH: Nej, inte stängt det helt. Alltså om jag börjar smälla in en massa mål under våren och kommer med till EM och har lite tur där och får spela någon match och smäller in något mål, då är det klart att det öppnar upp andra möjligheter. Men det är inte något jag kommer springa och jaga, att göra massa mål för att bli proffs efter EM. Utan nu är det den här satsningen som känns jävligt spännande och blir det så bra som vi hoppas och vi ligger med i toppen, då har jag jävligt svårt att se att jag bara skulle hoppa av det. Då känns det som jag vill vara med hela vägen och försöka vinna SM-guld, det är absolut ett mål, att kunna göra det på riktigt. Men samtidigt så skall man aldrig lova något, men det skall jävligt mycket till. Var det mycket som skulle till innan, så är det ju ännu mer nu.
AB: Du har så här långt i år varit på riktigt målhumör med fyra mål på fyra matcher, vad gör det för självförtroendet att komma igång direkt i inledningen av säsongen?
TH: Det är klart att det hjälper jättemycket, det blir en grej som forward annars att du går och tänker. Nu har jag ju haft tur de senaste åren med att komma igång direkt, förra året gjorde jag också ett mål i landslaget och sen direkt mål i Copa del Sol, tillbaka till landslaget igen och mål mot Cypern, sen rulla det på. Det har ändå börjat bra varje år, 2010 var kanske bäst med sju-åtta mål under försäsongen. Men det är klart att det är viktigt att göra mål. Sen just i år är det kanske viktigare att vi kommer igång med spelet och får resultat här nere. 2-2 mot Spartak är en jävligt bra insats, det är ju bara att inse. Det hade nästan sitt bästa lag, om inte det bästa och jag blir förvånad om de inte kliver in ett gruppspel i Europa. Sen mot Ljubljana gör vi en dålig första halvlek, men mer eller mindre kör över dem i andra, utan att för den sakens skull skapa de där riktiga chanserna. Det är väl såna grejer vi får slipa på.
Vi har ju kört mycket defensivt tänk, att vi skall sätta det defensiva i första hand, för anfallsspelet kan man träna lite mer på längre fram sen. Och där tycker jag vi gjort det bra, vi har ju knappt släppt till några målchanser alls. De målen vi har släppt in har ju varit, för att tala klarspråk, riktiga fittmål. Det är ju såna mål som…de har ju egentligen inget med försvarsspel att göra, det är ju tre misstag vi gör som straffar sig direkt när man möter bra lag.
Så får man ju se det. Visst vi har släppt in tre mål på två matcher och det är ju sådär. Men det är tre individuella misstag som gjort att det blir mål och då kan man hellre se det som att på en försäsong så kan det bli så, innan folk har rätt tajming och innan folk lärt känna varandra. Man är inte riktigt i toppform, inte heller i beslutsfattandet. Och egentligen ser jag hellre att vi gör såna misstag än att vi helt enkelt spelar dåligt defensivt, för det hade vart svårare att rätta till.
AB: Det är ju EM i sommar, hur ser du på det och den ökande konkurrensen (från t.ex. Guidetti)?
TH: Jag kan ju inte göra något åt det, att han öser in mål i Holland. Det kommer han säkert fortsätta göra och då är det bara för mig att spela bra och hoppas att det finns plats för båda två. Det är klart att han skall med om han fortsätter så här, det ser jag som självklart. Fortsätter han så här kommer han väl göra 25 mål eller nåt och det är det inte många som gör i den ligan. Jag får som sagt göra mitt bästa och hoppas att det räcker. Erik (Hamrén reds. anmärkning) vet ju precis vad han har mig och vad han får ut av mig i gruppen under ett längre perspektiv. Jag hoppas väl att den aspekten också skall tala för mig, att jag vart med mycket och kan alla rutiner och vet hur allt skall gå till. Det kommer ju aldrig bli problem med mig kring rutiner och grejer, jag har ju varit med så mycket så jag kan allt sånt. Men vi får se helt enkelt.
AB: Vad gör ni spelare här nere på lägret när ni inte tränar eller spelar match, bara tv-spel?
TH: I början av veckan startade vi upp en FIFA-turnering som det var en jävla uppslutning kring, det var åtta lag med två man i varje lag, där spelade vi mycket första dagen, sen dog det av lite. Men det har ändå blivit mycket FIFA. Och då kör vi alltid två och två och så har vi ett system där båda börjar med lag som har en stjärna och de som förlorar får gå upp en halv stjärna tills ett lag förlorar med ett lag som har fem stjärnor, då är det över.
Sen de andra, som Jake Sully (Haglund) där borta, sitter mycket vid datorn.
Haglund: Hörde jag Jake Sully?
TH: Ja, jag ska mynta det nu.
Haglund: Nej det är inte bra!
TH: Jo det är det! Sen så sitter många och kollar på film, Sana och Sobras rum är musikrummet, det är mycket hip-hop och r n’b, det räcker att man öppnar dörren så får man sig en gratis konsert. Vad fan gör vi mer…nä det är mycket film. Jag och Sella kör vårt FM, vi gnuggar på med det.
AB: Vilka kör ni med?
TH: Sella kör med Tottenham nu och jag kör med Blåvitt. Han (Sella) vann Champions League igår så då var det bra stämning på rummet och lite handslag och så. Nästan så at vi beställde upp lite champagne från matsalen.
AB: Vilka ingår nu för tiden i ”tv-spelsklubben”? Ni har ju tappat ett par av dem som brukade vara med (Pontus och Bjärsa)…
Ja nu lämnade ju Elmar tyvärr, annars var det jag och Sella mot Elmar och Lund mest. Nu har Lund kört lite med Robin, Sana och Dyre kör med varandra, de spelar mycket på sitt rum. I turneringen var DMK och Azulay ett lag, August och Joel var ett, Dahlin och Philip ett annat. Bragi spelade med Sam…jävla skräll där de två gick in och piskade till Sana och Dyre direkt, det var turneringens överraskning.
AB: Vilka är bäst annars?
TH: Jag hade ju gissat på Dyre och Sana, men nu förlorade ju de där. Jag och Sella är ju ganska average, men vi funkar bra ihop så vi vann våra två första matcher i turneringen, körde över DMK och Azulay i första.
Sen igår när vi hade ledig dag var vi iväg några stycken uppe i bergen och titta på en gammal by. När vi åkte härifrån var det la lite duggregn och åtta-nio grader, men när vi kom upp i bergen var det under noll och snöstorm. Några av gubbarna var lite under-dressed kan man säga. Det var lite intressant, en jävla utsikt, de hade en sjö där bland bergen så det var en fantastisk utsikt. Trevligt att få komma bort från hotellet lite och bara göra nåt annat. Sen vet ni ju att vi var på Valencia-Barca. Det var la en sådär match, Barca gick lite på 80 %, men Valencia gjorde det bra.
Man får en helt annan blick när man är där, när det gället rörelsemönster och så. Man ser hur bra de är, dels på första touchen, hur bra det är på att få bort bollen från motståndarna för att ge sig själv lite extra tid, det är sjukt imponerande.
AB: Har det vart några inkilningar för de nya killarna?
TH: Nä den kommer på nästa läger. I och med att det här är ett matchläger, så kör vi det på andra lägret istället. Inkilningen innebär ju en del förberedelser för de nya också och de skall inte behöva tänka på det här när det är matcher, utan då kör vi det där nere på nästa istället.
Men det har blivit lite för snällt där. Och nu är de ju så gamla de nya, John är ju snart 30, Kjetil är 35, Pontus nu då är väl 32 och Nordin är 29. Jag vet inte, det blir inte riktigt samma sak som när det bara är juniorer, då kan man svina lite mer, men här blir det nog lite mer städat. Men det blir roligt, både John och Philip har nog roliga idéer till en kabaré, så det blir roligt.
AB: Vi trodde annars att det var du och Sella som skulle jävlas lite med de nya…
TH: Jaaa, det blir väl lite så, men vi har också några ulvar i fårakläder, en sån som Erik Lund t.ex. vill nog vara med och jävlas lite också. Men som sagt det blir nästa läger, sen brukar det börja någon vecka innan lägret, hemma alltså.
Sen måste jag säga att juniorerna har skött sig bra på det här lägret, med att hämta kaffe och såna grejer, det skall de ha och Philip också. Så det finns lite hopp för ungdomen ändå.
AB: Hur ser dina målsättningar ut inför säsongen 2012?
TH: Jag brukar alltid säga att jag vill göra bättre än året innan, sen kan det vara svårt ibland. Men är vi ett topplag, som vi skall vara, så ser jag ingen anledning till varför jag inte skulle kunna göra det lika bra i år, om inte bättre. Men målsättningen är hela tiden att bli bättre och göra mer mål och fler assist. Sen behöver inte färre mål betyda att man inte vart lika bra, men det är klart att jag vill vara i topp i skytteligan och göra flest mål, det är mitt jobb. Det är den rollen jag fått och den roll jag vill ha.
AB: Hur ser du på den konkurrens som nu uppstår på mittfältet, med Gerzic, Farnerud och Philip?
TH: Ja det kommer bli konkurrens där. Sen beror det på det vi snackade innan då, om vi skall ha två eller tre centrala mittfältare. Sen tycker jag att det är bra, fram för allt nu på våren innan EM när vi kommer spela många matcher. Då kan vi behöva en fyra fem spelare på mitten, där det kanske är mest slitsamt att spela. Vi kommer ha alternativ, det är så man får se det, det är ett lyxproblem. Sen är det klart att alla vill spela hela tiden, men vi måste få in att vi måste göra det här på lång sikt, vi kan inte bara ta ut en elva och så är det de som skall spela och så har du tio man som inte får vara med, så funkar det inte. Du måsta ha 15-16 spelare som du går runt på och som gör en 20 matcher på en säsong och fram för allt då på mitten. Men konkurrens har aldrig skadat nån, utan det är bara att ta upp fighten och gilla läget så kommer det bli bra.
AB: Tidigare har ju Blåvitt värvat mycket unga spelare, nu är det ju lite annorlunda, vad tror du det kommer få för effekt på laget?
TH: Grejen är ju att…och missförstå mig nu rätt, tidigare har det kommit upp färdiga yngre spelare på ett annat sätt. När du plockar upp spelare som Pontus, Sebban, Bjärsa, Marcus Berg då har det tagit ett år så har de mer eller mindre varit klara för allsvenskan. Sen fanns det även då en utvecklingskurva, Marcus hade ju ett par år innan han verkligen slog igenom och Pontus hade också nåt år, men de var ändå ordinarie på ett annat sätt.
Nu har vi haft ett par sämre säsonger och då kan man kanske inte tänka så igen. Vi har ju ändå de senaste åren fått in en del, Dyrestam, Joel och förra året gjorde DMK debut och i år nu har Sam gjort sin första match. Så det kommer fortfarande spelare underifrån, men du kanske inte längre kan bygga laget kring unga spelare när spelet inte riktigt funkat så bra som Blåvitt vill ha det. Då kanske du får ta ett år som i år när du värvar in lite äldre spelare för att få båten på rätt köl igen, så kanske du kan börja slussa in nya sen igen. Man snackar om generationsväxlingar och nu kanske vi behöver en åt andra hållet i nåt år så att säga. Höja medelåldern så att vi kan prestera direkt och sen pilla in nån 18-19 åring nånstans så får du med honom lättare. Grejen är ju den att det är lättare att som 19-20 åring komma in i ett lag och prestera om laget kring dig fungerar bra. Men du kan inte skicka in fyra 19-åringar i ett lag som inte funkar, för det är inte bra för dem heller.
Så det är nog så Blåvitt tänker nu att nu kör vi lite mer på rutin, vi skall liksom ha 1 000 allsvenska matcher på planen. Jag menar Pontus har ju vart ute i femton år nu och varit i de stora ligorna. Nordin och John har ju spelat ett par hundra allsvenska matcher och du har Kjetil som spelat i norska landslaget. Helt plötsligt får du en annan rutin på planen och då är det enklare att slänga in DMK eller Sam eller Sana. Det blir på ett annat sätt, så jag tror säkert att det kommer fortsätta komma fram unga spelare, men stommen kommer vara lite mer runt 30, istället för 24-25.
Stort tack till Tobbe för att han tog sig tid att sitta ner med oss!
