Intryck efter fyra spelade träningsmatcher
I morgon Torsdag 9/2 kommer Hammarby att spela sin femte träningsmatch, mot Dallas. Denna artikel kommer dock att fokusera på de intryck som jag fått under de fyra första träningsmatcherna, lagdel för lagdel, och vad som behövs, i form av spelarrekryteringar, om Hammarby skall vara med och slåss om SM-Guld 2023.
Matcherna
Hammarby har nu spelat fyra träningsmatcher mot varierande motstånd med följande resultat:
- Hammarby – Sandviken 4–3
- Seattle Sounders – Hammarby 2–3
- Hammarby – Jeonbuk Hyundai 2–2
- Hammarby – Brann 3–5
Det har varit en omfattande tombola när det gäller vilken laguppställning Hammarby har ställt upp med, och vilka byten som gjorts. Huvudfokuset just nu verkar vara att alla får chansen att visa upp sig och att så många som möjligt, så fort som möjligt, kommer in i det spelsystem som Marti praktiserar. Personligen tycker jag att vi har gjort två rätt så dåliga insatser mot Sandviken och Brann och två godkända insatser mot Seattle och Jeonbuk Hyundai.
Här kommer nu en redogörelse för mina intryck av de olika lagdelarna och spelarna i dessa:
Målvakterna
Om vi börjar med målvakterna så har det inte alls sett speciellt roligt ut under dessa fyra matcher. Varken Oliver Dovin eller Davor Blazevic har varit uppe på några toppar, men vi vet alla att båda kan betydligt bättre, så jag är inte speciellt orolig. Sebastian Selin har fått ytterst sparsamt med speltid och jag ser inte honom som en seriös utmanare till Dovin eller Blazevic i nuläget.
Backlinjen
Något som, däremot, är väldigt tydligt efter dessa fyra matcher är att det är nödvändigt att införskaffa två nya ytterbackar. Jag tycker inte att någon av de unga alternativen, i form av Markus Karlsson, Noah John, Ludvig Svanberg och Casper Eklund, har tagit chansen som de fått. Istället har det, i min mening, varit tydligt att samtliga dessa behöver mer utveckling innan de har kvaliteter nog för att starta i ett Allsvenskt topplag. Möjligen så kommer någon av dessa att få ett A-lagskontrakt och agera inhoppare medan resterande får fortsätta att utvecklas i HTFF.
När det gäller mittbacksfrågan så borde vi ha tillräckligt med kvalitet i form av Shaquille Pinas, Edwin Kurtulus, Mads Fenger och Nathaniel Adjei.
Vi har dock släppt till alldeles för många enkla mål under dessa inledande fyra träningsmatcher. Hela tolv stycken på dryga 360 minuters fotboll är långt ifrån godkänt och även om mittbackarna inte kan lastas för alla mål har det inte alls sett stabilt ut. Min förhoppning är att vi nu tränar så hårt och roterar så mycket att det är dessa saker som påverkar stabiliteten bakåt i negativ omfattning. Mot Brann, exempelvis, såg det ut att vara väldigt många spelare med tunga ben i vårt lag. Låt oss hoppas att vi får se en bättring innan lägret i Marbella är över så att vi går in i svenska cupen med gott självförtroende.
Mittfältet
Över till mittfältet så. På det defensiva mittfältet har främst Loret Sadiku och Alper Demirol fått chansen, och det är nog också dessa två som kommer att rotera på den positionen, om nu inte Marti bedömer att det är tryggare att spela med två defensiva mittfältare. Det har också pratats om att Demirol skall ta en plats som åtta, men det är något som jag ställer mig mycket tveksam till då jag tycker att han är betydligt bättre som sexa, på det defensiva mittfältet, där han, likt Bojanic, kan bryta linjer med sina exakta passningar.
När det gäller de två offensiva platserna på mitten så har det roterats friskt. Att Nahir Besara tar en av platserna lär vara ganska solklart, men vem skall egentligen spela bredvid honom? Det finns nämligen ganska många kandidater. Den som, hittills, fått mest speltid är Pavle Vagic. Vagic får mycket kritik på sociala medier och jag kan, än så länge, inte påstå att kritikerna har fel då jag tycker att han känns alldeles för svag i den viktiga rollen.
Det talar heller inte till Vagic fördel att det finns många konkurrenter till platsen, där jag tycker att August Mikkelsen är det självklara valet. Mikkelsen är en spelare som skall ha mycket boll, och det har han inte alls fått i den kanske lite för offensiva roll som han har testats i så här långt. Andra som garanterat kommer att slåss om att göra positionen bredvid Besara till sin är Ibrahima Breze Fofana och möjligen även Adi Nalic, om nu inte Marti väljer att använda honom längre fram. Det verkar dock vara en bit kvar tills Adi finns tillgänglig på allvar. Eller är det så enkelt att det är Isak Vural, 16 år, som är svaret på den frågan? Personligen skulle jag inte bli förvånad om Fofana får mycket speltid under den senare hälften av Allsvenskan när han kommit in ordentligt i det svenska spelet.
Anfallet
Framåt då? Det finns tre spelare som har imponerat lite mer på mig än de andra under dessa fyra matcher och det är Viktor Djukanovic, Saidou Alioum och Montader Mahjed, vilka är tre spelare som alla är unga och lovande, och som redan vågar ta för sig rejält. Djukanovic har flera gånger visat att han har en fin teknik och att han har en förmåga att ta sig till skottläge, och har också stått för ett par riktigt fina mål. När det gäller Alioum är det tydligt att hans stora spetskvalitet ligger i hans speed, där han gång på gång tar sig förbi sin motståndare. Han är även duktig på att hitta medspelare med inspel från kanten och har så här långt stått för ett mål och fyra assist, vilket måste ses som klart godkänt med tanke på den speltid han fått.
När det gäller Montader Mahjed så ser jag honom som lite av en ”joker”, en spelare som har enormt höga höjder, men https://www.youtube.com/watch?v=pVDdlWc8e1Mockså ofta försvinner ur matcherna.
Jag tror dock väldigt mycket på Montader och tror på en hel del minuter i årets Allsvenska, även om jag, just nu, inte ser honom som en startspelare. Vi vet dock alla att det kan vända fort och att han kan vara given efter några lysande insatser.
Vi har, förstås även Joel Nilsson att tillgå och vi vet ju alla vad han kan efter att ha gjort en magisk höst. Joel står uppsatt som back i Hammarbys trupp, men jag ser honom mer som en offensiv kraft med sin snabbhet och hårda jobb. Han har väl inte sett direkt lysande ut i dessa inledande matcher, men vi vet, sedan gammalt, vad han kan och vilket hårt jobb han alltid lägger ned för laget.
En spelare som vill utmana Djukanovic om platsen ute till vänster i anfallet är Abdelrahman Saidi. Saidi är en spelare som jag inte blir riktigt klok på. Ena sekunden kan han se ut som en klasspelare, när han trycker dit ett skott eller går förbi sin spelare, för att i nästa sekund missa enkla passningar och tappa bollen hela tiden. Hur är det med spelsinnet egentligen? Jag tycker att det saknas ganska mycket där, men han är, liksom Mahjed, en ”joker”, där det kan hända lite vad som helst när han har bollen.
Jusef Erabi då, som ser bättre och bättre ut och är mer vältränad än någonsin. Kan han ta platsen som nia, längst fram i Hammarbys anfallstrio? Det ser onekligen lovande ut och Erabi har gjort bra insatser krönta med några mål. Fortsätter han på samma vis så ger han sig själv en bra chans att få en hel del speltid i Allsvenskan. Jag har dock svårt att, redan nu, se honom som någon spelare som regelbundet gör många mål i Allsvenskan, men han har alla chanser att växa in i det med tiden.
När jag har gått igenom de som slåss om de tre platserna längst fram kan jag bara konstatera att det ser väldigt spännande ut på de båda kanterna, där det finns flera alternativ. Det saknas dock en riktig kvalitetsforward i rollen som nia. Visst, det kanske kan lösa sig med befintliga anfallare, om de unga spelarna tar stora steg framåt, men om satt jag i ledningen av Hammarby så skulle jag aldrig våga chansa fullt ut på detta. Istället skulle jag se till att införskaffa en riktigt bra forward.
På skadelistan
Vi har för närvarande fyra spelare på skadelistan, vilket kan vara fler beroende på hur illa den smäll Pinas råkade ut för i slutet av matchen mot Brann och hur Illa skadad Vagic blev på en av träningarna i veckan.
Vi börjar med Dennis Collander, som ju är på väg tillbaks efter dubbla korsbandsskador. Jag vet inte exakt hur långt framåtskriden Dennis ”rehab” är, men han har inte varit med och spelat några matcher än. Det kanske är smart att skynda långsamt denna gång så att det inte blir en tredje korsbandsskada.
Nummer två på skadelistan är Adi Nalic, som ju värvades till Hammarby som en rehabiliterande spelare, även det efter en knäskada. Det jag har hört här är att ”rehaben” går som förväntat och att Adi är med på lite övningar med boll nu. Vi lär dock inte kunna räkna med honom innan Allsvenskan startar, om ens då.
Då till nummer tre på listan, Jon Guoni Fjoluson, där det redan är helt klart att Jon missar hela säsongen 2023 då skadan inte har läkt som den skall, vilket gör att det krävs en ny operation. Förstås jättetrist för honom.
Slutligen då Bubacarr ”Steve” Trawally, där det redan är klart att det blir comeback tidigast i sommar. Jag har inte gett upp hoppet om ”Steve” än, men det är självklart att han måste överträffa sig själv om det skall bli någon förlängning av kontraktet.
Slutkläm
Jag tycker att truppbygget ser väldigt spännande ut, där vi har några riktigt rutinerade spelare som de unga kan luta sig emot. Jag tänker förstås då, i första hand, på Mads Fenger, Loret Sadiku och Nahir Besara. Vi har väldigt många unga talangfulla spelare som kan blomma ut för fullt när som helst och göra skillnad i Allsvenskan. Det är solklart att vi har värvat bra spelare som Mikkelsen, Nalic, Djukanovic och Vural samt plockat upp riktigt intressanta spelare från HTFF i form av Alioum, Fofana och Mahjed. Även Kingsley Gyamfi har tecknat ett avtal, men honom har jag varken sett eller hört speciellt mycket om, så honom lämnar vi därhän så här långt.
Truppen är dock inte stängd än, vilket den heller inte skall vara med över 1,5 månad kvar tills transferfönstret stänger, och jag är helt övertygad att vi kommer att få se tre spelare till in. Som jag har varit inne på tidigare handlar det, med all sannolikhet, om två ytterbackar, en på varje kant, och en forward, där forwarden skall spela längst fram av de tre (nummer 9). Det kommer att krävas hög kvalitet på samtliga dessa tre spelare om Hammarby skall vara med och slåss om SM-guldet 2023.
Jag går till och med så långt som att säga, att om vi inte får in spelare med tillräckligt hög kvalitet på dessa positioner så kommer vi få det mycket svårt att ta en plats bland de tre i toppen och ännu svårare att lyckas i Europa. Nu är det upp till Jesper och co. att leverera dessa tre spelare, vilket jag är övertygad om att de kommer att göra.
Forza Bajen!