IS Halmia - TFF 0 - 2: Tankar kring en premiär
Så var den avklarad, den hett efterlängtade premiären. Det var länge sedan vintern kändes så lång, i dubbel bemärkelse. Tankarna har varit många efter en rafflande avslutning av fjolårssäsongen. Det mesta har av naturliga skäl handlat om var Halmia 2013 egentligen står; fågel, fisk eller mittemellan?
Matchen mot TFF gav inget entydigt svar, mer än att alternativet fågel antagligen kan avskrivas. Det hade man å andra sidan misstänkt redan tidigare utifrån hur det har sett ut i träningsmatchandet, även om man inte skall dra alltför stora växlar utifrån dessa. Det samlade intrycket har dock otvivelaktligen varit att man spelat jämnt mot Division 2-lagen medan det gått undan lite väl mot främst Superettanmotstånd även om man i delar av dessa matcher stått upp bra. Det finns dock indikationer på att Falkenbergs FF är bättre än många trott och IFK Värnamo mäktade med att bärga poäng inför femsiffrigt åskådarantal på Söderstadion så att det finns kompetens hos det motstånd man valde är ställt utom rimligt tvivel.
Mot TFF var man dock inte avblåsta av planen, inte alls faktiskt. Tvärtom tilläts man ha boll, utan att för den delen skapa särskilt mycket, undantaget ett avslut som med lite tur hade gått igenom ett överlag väl samlat försvar efter knappa tio minuter. Men det blev aldrig riktigt farligt, visst var det nära några gånger att den avgörande passningen var på väg att gå fram men man fick känslan att TFF på något sätt hade full kontroll på skeendet. Magnus Andersson såg ut att trivas förträffligt på sin före detta hemmaplan, styrde sitt försvar med stor pondus och vikten av rutin kan inte nog betonas. Hur många allsvenska matcher Fredrik Persson har på kontot har jag ingen aning om men det måste med lätthet överstiga tresiffrigt och TFF-målvakten hade nerverna fullständigt under kontroll. Inte för att han ställdes på några större prov men när det väl hettade till i sextiofemte minuten räddade han Kushtrims skott i öppet läge utan att släppa retur som sannolikt i så fall hamnat hos fristående Halmian. Innan dess hade TFF tagit ledningen efter ett till synes tveksamt mål, eller tveksamt var det egentligen inte med facit i hand; jag följde domaren och först kom ingen signal men han avvaktade linjedomarens beslut. Käck tillstod efter matchen att bollen mycket riktigt var över linjen innan han vispade ut den. Mot ett lag som TFF måste man sätta chansen när den dyker upp, det gjorde inte ISH och någonstans kändes det lite symptomatiskt när TFF istället kort därefter sätter tvåan efter passivt försvar hos hemmalaget.
Det positiva man kan ta med sig från matchen är att Halmia som konstaterat inte hade några problem att hänga med rent tempomässigt. Visst blev det något tyngre i andra halvlek när bortalaget skruvade upp tempot, men man stod upp bra vill jag påstå. Vidare håller Egzon måttet även i den här serien om någon trott något annat. Österberg stängde ned sin kant föredömligt framförallt i första halvlek, där fanns något ettrigt terrierlikt som jag helt klart uppskattade. På andra kanten gjorde Klang inte heller bort sig och vetskapen att spelare som Sjögren och Möller finns att tillgå gör att bakåt finns det inte mycket att oroa sig för. Trots viss passivitet vid 0-2 såg defensiven sammantaget bra ut, vet inte om det var ren inbillning men jag tyckte mig se att Ribic generellt låg något längre bak i banan och ISH föll inte vid något tillfälle offer för snabba omställningar, en av fjolårets synder om man ska uttrycka sig i dylika termer. Offensivt så vrider och vänder Kushtrim utan att få särskilt mycket uträttat just idag men jag vågar påstå att där finns potential att utvecklas ytterligare. Vad som var mindre bra var att Halmia körde fast i en disciplinerad defensiv, i större utsträckning än på länge var det helt enkelt stopp och man hade varken vinkelslip, kofot eller nyckel att ta sig igenom detta försvarslås som förvisso tillhör förhandsfavoriten till seriesegern. Nu följer ytterligare lite repetition på matchrapporten, men Genberg skall befinna sig i boxen och ingen annanstans. Om det är någonstans han inte ska vara så är det nere på mittplan och hämta boll. Om det sedan är Genberg eller Nehat som börjar är upp till lagledningen att avgöra, men det borde rimligtvis vara boxen som gäller oavsett vem som får förtroendet.
Allra sämst denna premiär var helt klart publiksiffran, även om jag delvis skyller på att Drott säkerligen drog ett antal potentiella besökare som annars skulle tagit sig till en premiär mot ex-allsvenskt motstånd. Allt var inte bättre förr men vi snackar trots allt inte logistik modell Heathrow i mellandagarna utan det var kort och gott två matcher med ett par kilometers mellanrum som skulle synkroniseras. Premiären 1992 mellan Leikin och Helsingborg var optimal, knappa femtio meter in i värmen i Sannarpshallen för slutspelshandboll i samma stund som domaren blåste av matchen. Omvänt var det något år dessförinnan, man inledde med handboll och sedan direkt till Örjan för Allsvensk premiär. Med följde vid något tillfälle även den blåsorkester som under några år frekventerade Drotts slutspelsmatcher även om det bestående intrycket var att dom kom väldigt mycket bättre till sin rätt i inomhusmiljö av akustiska skäl. Vill även minnas att skolarbetet blev lidande i någon grad de dagar Drott spelade slutspel. Visst befann man sig i skolan rent fysiskt men dessa dagar ägnades i regel åt att producera kassvis med konfetti snarare än fördjupade diskussioner kring arternas uppkomst eller eventuella orättvisor i Eyvind Jonsson och Vilhelm Mobergs delade Nobelpris i litteratur 1974.
Inför fortsättningen av säsongen, om devisen att man ska bygga bakifrån har någon bärighet så är Halmia på rätt väg, men framåt finns fortfarande mycket att önska. Härnäst väntar Torslanda borta, liksom ISH tippade i de nedre regionerna. Detta hindrade emellertid inte Hisingslaget från att plocka poäng mot topptippade Oddevold borta så det är ingen lätt match laget har framför sig. Hela serien är nog dessvärre kliniskt ren från just lätta matcher, men poängen kommer förr eller senare. Hur långt den samlade poängskörden räcker tänker jag inte spekulera i så här i mitten av april men ser fram emot en högdramatisk serie där jag har en känsla av att det avgörs sent i såväl toppen som botten när den summeras framåt hösten.
