Isaksson, en trygg sista utpost!
I landslaget är Isak att lita på!

Isaksson, en trygg sista utpost!

Vissa spelare blir rubrikernas män över en natt, andra bygger upp sin popularitet på längre sikt. Sedan har vi ytterligare en kategori. de som förblir anonyma. Andreas Isaksson tillhör den skaran.

Jag trodde tidigt på Andreas Isaksson. När han slagit igenom i Trelleborg, och prövat lyckan i Juventus, trodde jag det var en blivande världsmålvakt. Tiden i Juve blev inte så lyckad, men ynglinen flyttade hem några erfarenheter rikare. Tillbaks i Sverige bytte han mammas gata mot huvudstaden och Djurgården. I Stockholmslaget utvecklades Isaksson till allsvenskans bäste keeper och vann två SM-guld. Dessutom konkurrerade han ut Magnus Hedman som förstemålvakt i blågult. Fortfarande var min förhoppning, detta är en blivande stormålvakt. Bara spelet med fötterna blir bättre så finns alla möjligheter.
 
Sommaren 2004 flyttade Andreas Isaksson till franska Rennes. Deras tidigare målvakt, tjecken Peter Cech, hade gjort succé och skeppats vidare till Chelsea. Många trodde Isak skulle nå liknande höjder. Innan debuten i Frankrike deltog han i sitt första mästerskap som nummer ett, Portugal-EM. Sverige svarade för en riktigt bra turnering och hotade Holland i kvarten, ni minns straffdramat. Med lite flyt i den här matchen, Ljungberg och Henke Larsson hade jättechanser, kunde Sverige gått hela vägen. Men det är en annan historia. Isaksson svarade emellertid för en klanderfri mästerskapsdebut och framtiden tycktes utstakad.

Rennes kändes som en perfekt inskolningsanhalt i Europa. Något år i Ligue 1 och Isak skulle vara redo för en verklig storklubb. Det gick också enligt förväntningarna. Skåningen etablerades som förstavalet. Detta var ett stort steg i karriären Sommaren 2006 stod Tyskland värd för VM. Blågult var kvalificerat. Isak inledde dock på bänken efter att ha blivit skottskadad (!) av bästisen Kim Källström på en träning. Mest minnesvärt från mästerskapet, ur svensk synvinkel var den enorma skara fans som följde sitt landslag på plats. Spelmässigt rådde en viss tillbakagång gentemot EM två år tidigare. Den gode Andreas, som var återställd till andra gruppspelsmatchen, lämnade dock Tyskland med huvudet högt efter en gedigen insats. I åttondelen mötte man en övermäktig vädnation och vore det inte för den långe skåningen så hade tyskarna vunnit med mer än 2-0. 

Senare under VM-sommaren hörde engelska Manchester City av sig och Isaksson skrev på ett kontrakt. Nu skulle steget från toppmålvakt till världskeeper tas. Tyvärr inleddes det brittiska äventyret med en skadeperiod. I december var svensken redo för comeback och lyckades kämpa sig till en plats som förstemålvakt i City. Det handlade dock om en klubb i Premier Leagues nedre regioner och kontraktet säkrades först på vårkanten. Den nyrika Manchester-klubben var missnöjd, till efterföljande säsong skulle det satsas. Bulgaren Martin Petrov och brassen Elano skymtades bland nyförvärven. Som tränare tillsattes Sven-Göran Eriksson. Vi såg detta som ett gott omen, Isak skulle få behålla förstahandskarna. Dessvärre satte skador återigen käppar i hjulen och under säsongen tog en breakande supertalang, vid namn Joe Hart, över i mål.
 
Säsongen, 07/08, blev en dyster historia. Svensken fick bara spela fem ligamatcher. Det var dags för ytterligare ett miljöombyte. Holländska mästarna PSV, tillika en gammal svensk klubb, blev nästa anhalt. Allt tycktes positivt, en sämre liga men ett lag kvalificerat för Champions League. Svensken gjorde inte bort sig men kom till klubben i ett prekärt läge. PSV hade dominerat några år och nu lockade andra ligor klubbens stjärnor. Det fick följden att Isaksson kom till en brandskattad upplaga. Dessutom jämfördes han omågende med sin föregångare, den omåttligt populäre brassen Heurelho Gomes som lämnat för Tottenham. En jämförelse som var svår att leva upp till. Isaksson agerade stabilt men höll inte brassens suveräna nivå.

Ett sämre lag, i en alltmer urholkad liga. Förutsättningarna har inte varit av bästa märke.. I år har han inte ens lyckats behålla förstaplatsen. En skadad axel har förstört säsongen. Troligen bär det vidare mot nya äventyr inför nästa säsong. Isak blev inte den världsmålvakt som, åtminstone jag, trodde. Klubbdelen av karriären får i viss mån ses som en besvikelse. Inte för att han varit dålig men beroende på olyckliga omständigheter och skador. Lite tråkigt. Men i landslaget håller han stilen. Andreas Isaksson har snart vaktat blågults kasse i tio år och närmar sig hundra landskamper. Jag kan inte minnas att han gjort en dålig match under alla år. Kan knappast erinra mig något misstag överhuvudtaget. Imponerande!

Imorgon inleds EM och på måndag går Sverige in i turneringen. Jag är långtifrån säker på att vi klarar gruppen. Men en sak råder det inget tvivel om, vår sista utpost kan vi lita på. Som vi gjort i alla år. Andreas Isaksson blev ingen världskeeper men vad vore landslaget utan honom? Stabil med ett lugn som skänker hela laget en behövlig trygghet. Tillsammans med Olof Mellberg och Zlatan Ibrahimovic blir Isaksson vår viktigaste spelare. Om han bara kunde få lite mer cred för sina insatser i landslaget. Så välförtjänt det vore!'

Till sist Vem som är vår bästa målvakt genom tiderna är svårt att avgöra. Troligen hade både Ronnie Hellström och Thomas Ravelli (VM-94) högre toppar än Andreas isaksson. Men ingen av dem höll en så jämn nivå under så lång tid!
 

Henric Nilssonthebucket80@hotmail.com2012-06-07 21:32:00
Author

Fler artiklar om Sverige