Kalmar FF - AIK1 - 1
Jämnar det verkligen ut sig?
Under söndagseftermiddagen fortsatte AIK sin säsong med att besöka Småland och Kalmar FF när omgång 18 väntade. Sedan förändringen i form av chefstränare Henning Berg in i tränarstaben har resultatraden visat två vinster, ett kryss och en förlust. Eftermiddagens match fick öka på den mittersta kolumnen då det slutade 1-1 med en bitter eftersmak. AIK har möjligheter att sätta spiken i kistan under den andra halvleken men brist på kvalitet gör att de svartgula får resa hem till Solna med en poäng
En märklig första halvlek
På förhand skulle man kunna bilda sig en uppfattning om att hemmalaget Kalmar skulle kontrollera matchen i form av sitt bollinnehav och sin ständiga vilja att spela sig ur majoriteten av situationer som uppstår. Inledningen av matchen speglar delvis den uppfattningen men ju längre matchen går lyckas AIK arbeta sig in mer och mer. Ett AIK som i vanlig ordning ställde upp i 4-4-2 men denna gång med Bilal Hussein till höger på mittfältet i stället för lagets bäste spelare under våren, Rui Modesto. Ett beslut som förvånade både mig och många andra men i efterhand visade det sig att vara ett klokt beslut. Det var tydligt att Henning Berg och sitt tränarteam hade en tydlig approach om att AIK med Anton Saletros, Jimmy Durmaz och Bilal Hussein på mittfältet ska kontrollera matchbilden. Ett bolltryggt mittfält där den sistnämnde Hussein hade en flexibel roll att söka sig inåt för att kunna vara ett annat typ av hot i offensiven, i jämförelse med en klassisk kantspringare.
Ovan formation i det offensiva spelet skulle även innebära att kanterna skulle då skötas av Thychosen och Otieno. Låt oss konstatera att det har sett bättre ut. Utan att bli allt för tjatig kring Erick Otieno har vi nu fyra matcher i rad sett honom som yttermittfältare och resultatet är ett fåtal glimtar av offensiv förmåga men i övrigt är den tyvärr under all kritik. Från den andra kanten har även Thychosen svårt att få in bollen med kvalitet till anfallsduon Besirovic/Pittas vilket gör att anfallsspelet blir endimensionellt.
En fotbollsmatch brukar oftast delas upp i flertalet perioder där man ofta nämner att i de ”bättre” perioderna gäller det att få utdelning samtidigt som man i de ”sämre” perioderna helst ska komma undan med 0-0. I dagens match upplever jag att det blir någon form av motsatt effekt då Kalmars ledningsmål kommer i en period där AIK uppfattas ha en god kontroll på matchbilden. I stället hamnar vi fel i position då en rödvit central mittfältare får tillräcklig tid med bollen för att sikta in sig på en djupledslöpande medspelare bakom AIK:s backlinje som efter två försök lyckas få in bollen bakom Nordfeldt. Ett passivt försvarsspel och en bolltittande Thychosen skulle sätta laget i en uppförsbacke.
Framåtlutade AIK
Inledningen av den andra halvleken börjar likt den första halvleken slutade, det vill säga ingen större skillnad på hur AIK spelar. Efter ett kortare avbrott i matchen börjar AIK skapa ett flertalet målchanser, både i öppet spel och via fasta situationer. Nyförvärvet Ioannis Pittas med nummer 28 på ryggen skulle få en god målchans men lyckas inte få ordentlig träff på bollen vilket gör att hemmalaget kan rensa undan bollen strax innan mållinjen. Chanserna skulle fortsätta trilla in vilket också skulle resultera i ett kvitteringsmål när Saletros återigen hittar Pittas bakom backlinjen och med hjälp av ett svagt målvaktsagerande skulle anfallaren få en drömstart i AIK-tröjan. 1-1.
Kvitteringsmålet skulle ge ännu mer luft under vingarna då man fortsatt radar upp chanser. Dino Besirovic får efter ett inlägg en god chans att ge AIK ledningen men Friedrich lyckas stoppa anfallaren med en bra räddning. I övrigt får Guidetti och ”Sotte” två möjligheter att avgöra matchen men båda avsluten träffar tyvärr inte mål.
En prestation som ska leda till tre poäng
I och med det sena avgörandet mot Sirius i måndags efter en mindre bra insats och den uteblivna vinsten efter en bra insats blir den spontana analysen utifrån att det jämnar ut sig i längden över en hel säsong. Personligen vet jag inte om jag är beredd att hålla med. I och med att AIK under våren haft en varierad nivå i sina spelmässiga prestationer utan några fördelaktiga resultat kommer det inte innebära att trepoängarna börjar rulla in per automatik under höstsäsongen, trots bättre prestationer. Med en ny tränare och fyra spelare in får man inte glömma att saker och ting tar tid att förändra vilket kommer innebära att resultaten inte alltid blir enligt önskan. Även om det absolut viktigaste är tre poäng i och med den stundande tabellsituationen bör man ge beröm till både spelare och ledare för den uppåtgående trend vi sett under den senaste tiden, men även poängtera att detta behöver ske under en längre tid för att AIK ska ta fler trepoängare i rad.
Pittas bidragande
Inför säsongen mönstrade AIK anfallsparet Guidetti och Faraj i de flesta matcherna där den sistnämnda skulle stå för ett hot i djupled och såra motståndarnas backlinje. I och med uteblivna resultat och underprestationer av Faraj har laget tvingats till en rekrytering av liknande egenskaper. Ioannis Pittas debut i AIK-tröjan gav svar på de frågetecken man hade inför. I anfallaren får AIK en smart spelare som vet var målet står. Med sin rörlighet och vilja att ta sig in bakom backlinjen i kombination med Saletros och Durmaz passningsfötter kommer vi få se ännu mer av nyförvärvet. Att dessutom få göra mål i sin debut ger både ett självförtroende och en trygghet till spelaren själv, vilket vi sett saknats bland våra andra alternativ.
Övriga tankar om matchen är att Berg verkar ha fått fart på Jimmy Durmaz som står för en fin insats tillsammans med Saletros på mittfältet. AIK har med sin 4-4-2 formation fått kritik för sitt tvåmannamittfält i just försvarsspelet då man anser att det blir alldeles för stora ytor för motståndarna att operera på vid bolltapp och de kontringslägen som erbjuds. Med en flexibel Bilal Hussein som utgår från högerkanten med friheten att röra sig in centralt upplever jag att man har löst den problematiken för tillfället.
Vad tyckte ni om matchen? Vilka var bäst i AIK?
