Jonas Eriksson: ”Därför ska vi ha VAR i allsvenskan”
Jonas Eriksson är tillbaka som expert – nu i Dplay. Här resonerar domarprofilen kring domarnivån i allsvenskan 2020 och varför vi ska ha VAR. – Vi kan inte stå utanför den här utvecklingen, säger Eriksson.
En dryg vecka har gått sedan domarprofilen Jonas Eriksson gjorde comeback i det mediala rampljuset.
I det första avsnittet av programmet Högsta Domstolen, som sänds på Dplay, lyfte Eriksson och Jonas Dahlquist en mängd knepiga situationer och omdiskuterade domslut under allsvenska säsongen 2020. Programmet har fått stor uppmärksamhet och positiv respons hos tittarna.
– Vi vill ta upp de här situationerna, försöka lära ut och berätta hur det ligger till. Vi vill utmana sanningarna som man har lärt sig på skolgården – är det verkligen så reglerna ser ut? 99 procent av feedbacken har varit positiv hittills, säger Eriksson.
Vi är i slutfasen av en allsvensk säsong där domarkåren har hamnat mer i fokus än tidigare säsonger.
En en ny generation domare leder nu trupperna – på bara några år har etablerade namn som Stefan Johannesson, Markus Strömbergsson, och Jonas Eriksson själv, lagt pipan på hyllan. Därtill har Martin Strömbergsson stängts av under 2020 efter sina kommentarer mot målvakten Aly Keita som bedömdes som kränkande.
Jonas Eriksson menar att generationsväxlingen är en av orsakerna bakom den heta domardebatten som uppstått under 2020.
– Det är en speciell säsong på många sätt och man måste säga att det har diskuterats väldigt många domarrelaterade frågor. En orsak kan vara att vi har betydligt fler som följer matcherna framför framför teven, istället för på plats. Om man är på plats på arenan så hinner man inte uppfatta alla situationer förrän man kommer hem någon timme senare. Då kanske man har lugnat ner sig litegrann, säger Eriksson och fortsätter:
– Sen har matcherna kommit tätare. Det blir lättare att göra misstag som domare med tätare matcher när det kräver så mycket fysiskt och psykiskt. Och så finns det säkert en frustration hos många supportrar över säsongen – hur många av de större lagen är inte missnöjda med sin säsong? Då hamnar man kanske ännu lättare i en diskussion om domslut som var rätt eller fel.
Hur tycker du att domarnivån har varit?
– Jag vill inte recensera hela gänget som en grupp och säga att det var bättre förr. Men man kan slå fast är att dagens domargrupp har ungefär 1200 allsvenska matcher tillsammans. På några år har flera av våra mest rutinerade domare slutat och nu har även Martin Strömbergsson tagits bort. Erfarenhet är den absolut viktigaste egenskapen för att bli en domare. Det finns bara 240 allsvenska matcher att dela ut varje år – man kan inte bygga på med mer rutin. Erfarenheten saknas i dagens i domarkår. Vi är inne i generationsväxling och den tar tid att bygga upp.
Eriksson fortsätter:
– Till exempel så kunde jag bli förbannad i början på min karriär när Peter Fröjdfeldt dömde en match och jag tyckte att han var skitdålig. Men han hade sina 200 allsvenska matcher då – han hade byggt sitt namn, sin trovärdighet och sitt rykte... Och alla accepterade hans beslut, även när han gjorde fel. Han kritiserades inte på samma sätt som en mindre erfaren domare.
Om kompetensen finns hos dagens domarkår – hur gör man för att utveckla dem till att nå den nivå som alla i svensk fotboll önskar?
– Vi måste våga ge dem chansen att misslyckas. Samhället är annorlunda idag. Vi har kortare tålamod, söker syndabockar och är lättare att uppvigla varandra. Det finns inte ens en politiker som erkänner ett fel, och det skapar en tuffare miljö för domarna. Så i grund och botten handlar det om att ge den här domartiden tid, och att ha lite tålamod. Det är en domarkår som hela tiden försöker bli bättre och utvecklas.
På ett större plan – är du orolig för återväxten av domare med tanke på miljön som de verkar i?
– Jag tror att det handlar om att vi, som domare, också måste visa och kommunicera alla positiva sidor med yrket för att locka nya domare. Att man höjer attraktionskraften för att bli domare. Sedan 2009 har vi heltidsdomare i Sverige – där kan vi peka på att man får göra det man tycker är kul, att man kan utvecklas och nå Champions League utan att vara spelare. Vi måste luta oss framåt och vara stolta över vårt yrke. Det är jätteviktigt, sett till återväxten, att vi har domare på Champions League-nivå som vi kan springa runt på de internationella arenorna på onsdagskvällen. Även på EM och VM. Det stärker känslan av att vi har duktiga domare i Sverige.
Hur ser du på att använda VAR som ett hjälpmedel för domarna?
– Självklart ska vi har VAR i allsvenskan, tycker jag. Jag vet att det finns många dåliga exempel. Men om man hanterar VAR på rätt sätt, och bara går in tar de stora besluten och hjälper domaren att inte hamna i fokus – då är det rätt. Vi ska inte hålla på att rulla videobilder fram och tillbaka på tveksamma offside som man ser nu Premier League. Det är fel väg att gå. Men det här verktyget kan både skydda domarna och hjälpa oss att få bättre domslut.
Eriksson menar att utvecklingen för svenska domare begränsas, även ur ett internationellt perspektiv, när vi inte har VAR i allsvenskan.
– Det är som att säga till en journalist: du får bara skriva på skrivmaskin. Samtidigt som det finns superbra datorer med program som heter Microsoft Word som gör ordbehandlingen enklare. Och så ska du söka ett jobb internationellt där din erfarenhet endast är att skriva på skrivmaskin. Jag tror att det blir uppenbart att om ditt företag inte satsar på rätt verktyg så kanske du kommer kanske att söka något annat jobb. Då blir det ännu svårare att locka framtidens domare till yrket. Vi kan inte stå utanför det här – möjligen kunde vi göra det för 2-3 år sedan när bara England och Tyskland hade det – men nu pratar vi om att VAR har införts i Rumänien, Ungern, Ryssland, Danmark. Vi måste hitta vårt sätt att jobba med det bara.
Du är inne på ”stora situationer” – var går gränsen för vad man ska kolla?
– Stora, uppenbara beslut. Brutala sparkar, tröjdragningar och så vidare. För mig är de här bilderna i Premier League, som man rullar fram och tillbaka under lång tid och det fortfarande är omöjligt att se rätt eller fel, inte bra. Till slut visar de en bild som ingen förstår. Blir det trovärdigt? Det måste man släppa – låt den assisterande domaren ha rätt. Vi ska inte leta efter det perfekta beslutet. Vi ska bara ta bort de uppenbart felaktiga besluten.
En helt annan fråga: ska man som supporter förvänta sig att domare ställer upp i media efter en match och förklarar sina domslut?
– Jag tror iallafall att man, som supporter, uppskattar transparensen. Att domaren går ut och berättar efteråt vad som gick rätt eller fel. Jag tror inte att man vinner genom att stänga dörren och gå därifrån, även om det är vidrigt tufft att säga att man har gjort fel. Uefa är supertydliga med att domare inte ska göra några intervjuer efter matcherna, men i Sverige har vi möjlighet att göra det. Min känsla är att domarna ofta får en bra respons på det.
Till sist: vilka är de största missförstånden bland allsvenska supportrar om våra domare?
– För det första upplever jag att många tror att domarna lever i en skyddad verkstad. Det stämmer inte. Domarna har en observatör på varje match som sätter ett betyg på dem, och som ger kritik och feedback. Sen sker det en gallring av domare till allsvenska matcher. Du kan flyttas upp och ner från allsvenskan till superettan. De främsta domarna får fler och viktigare matcher. De som presterar sämre får inte lika många matcher. Sen blir man inte petad direkt efter en dålig match, utan det visar sig över en säsong vilka som får de största matcherna.
– Nummer två är att man som supporter säger: "fan, det är han som dömer idag". Man går in med en förutfattad bild om en viss domare till en match. När man har den förutfattade bilden så letar man efter misstag som bekräftar den förutfattade meningen. Då är det lätt att glömma när man får straff med sig, och bara de. Den är jättesvår att bli av med.
