Pescara - Spezia 1 - 2
J-Södra - Östersund
Jönköpings Södra slutar aldrig att överträffa sig själva. Måndagsmatchen mot toppkonkurrenten Östersund blev aldrig det nervkittlande drama vi förväntade oss på förhand. Istället var det underhållning och propagandafotboll ifrån hemmalaget matchen igenom. Resultatet skrevs till 4-0 och J-Södra bara fortsätter att imponera.
Inför matchen hade J-Södra en del bekymmer. Förutom att ytterbackarna Tom Siwe och Victor Rönneklev var skadade var även viktiga mittfältaren Robert Gojani avstängd. Jesper Svensson och Anton Cajtoft var båda tveksamma till spel och därför var startelvan en gissningslek för både Graham Potter och mig.
Jimmy Thelin spelade laget enligt följande; Damir Mehic – André Calisir, Joakim Karlsson, Karl Svensson, Jesper Manns – Fredric Fendrich, Carlos Garcia – Jesper Svensson (75), Daryl Smylie (71), Tommy Thelin – Fredrik Olsson (75)
Inhoppare: Simon Dimitrijevic (71) Jonathan Drott (75) Oskar Olsson (75)
Övriga: Anton Cajtoft, Ronny Sabo, Max Watson, Amer Eriksson Ibragic
Calisir testades i rollen som högerback och Carlos Garcia sattes in som rak ersättare till Gojani. J.Svensson gick också in i startelvan medan Cajtoft fick vara kvar på bänken.
De grön vitas matchplan var tydlig. Stäng kanterna och var aggressiva i pressen. Den planen utfördes i nästintill perfektion i första halvlek. Jesper Manns och Calisir var giganter och ägde sina respektive kanter. Fendrich och Garcia var aggressiva, tuffa och bollvinnande på mittfältet. Bollvinsterna ledde till fina omställningar som J-Södra utnyttjade väl i första halvlek. Både 1-0 och 2-0 kom genom kontringar där den mest hotade bollen (Glenn Strömbergs favorituttryck?) slogs direkt efter bollvinst. Jesper Svensson serverade Fredrik Olsson två gånger om som var hur kylig som helst, trots åtta matchers måltorka. Starkt.
Man blandade också passningsspelet genom att i perioder vila med bollen, för att sedan tempoväxla och kombinera sig till inlägg och instick.
Den andra halvleken hann knappt börja innan Garcias aggressiva spelstil provocerade bortalagets Dennis Widgren så pass mycket att han (i stridens hetta) gav en ful spark mot Garcias huvud. Med 10 man kämpade Östersund för att ta sig in i matchen igen och vägrade ge upp. Därför var det skönt att J-Södra inte slog av på takten utan fortsatte att kombinera, slå hotande bollar och pressa högt utan boll.
3-0 kom genom att Daryl Smylie elegant skarvat vidare en hård djupledspassnings från Garcia till Tommy Thelin som i farten rundade målvakten och placerade in 3-0 i det öppna målet.
4-0 kom när J-Södra rullade upp Östersund genom att snabb byta sida från vänster till höger. Jesper Svensson slog sedan in bollen mot bottre stolpen (två spelare gick på första och drog med sig båda mittbackarna) där Fendrich helt ensam volleysköt in sitt andra mål på lika många matcher.
Jag försöker komma på ett sätt att förklara hur bra det här laget är. Jag försöker förklara vilka spelare som imponerar mest, men det känns bara orättvist. J-Södra är ett kollektiv och som lag är man starkare än de individuella spelarna. När Gojani, Rönneklev och Siwe är borta, kliver istället andra spelare in och gör samma jobb. Det är fantastiskt att se.
J-Södra har förmodligen inte spelat sådan här fotboll sen innan att jag föddes. Dessutom gör vi det i en 6-poängsmatch mot ett formstarkt och hyllat motståndarlag. Igår var propaganda Jönköpingsfotbollen, vi borde betala dubbla priset istället för att gå in 2 för 1.
För vad är bättre än livesport? Vad är bättre än när J-Södra tar tre poäng?
Ingenting.
För ingenting slår Jönköping!
