Kalmar FF - IK Sirius 3-1: "Kan Sirius tappa till streckstrid?"
Frågade någon i samband med att Kalmar (lite väl enkelt) satte 2-1 på IK Sirius i mitten av den andra halvleken, i Allsvenskans 22:a omgång. Svaret borde vara "nej", men för att det defenitivt ska vara så, så måste Daniel Bäckström & co få ordning på en defensiv, där något tycks fattas. Är det "något" lite hederlig gammal jävlaranamma bara?
Nils fröling sa i paus att Sirius gjorde det svårt, att pressen inte bet och att Kalmar inte fått matchen dit de ville. Ett gott betyg på den första halvlek där blåsvart hade med sig 1-0 in i paus efter ett fint mål av skytteliga-tvåan Christian Kouakou. Målet var ett snabbt och rakt anfall där Netabay i höjd med mittplan lyckades klacka bollen till en överlappande Shabani som med fart kunde ta med sig bollen in på offensiv planhalva och slå ett nätt inlägg förbi två försvarare till en helt fri Kouakou som kyligt kunde placera in bollen med en bredsida intill stolproten, ett stiligt fotbollsmål. Det var den typ av aktion man sällan ser från ett annars i sidleds, bolltrillande IK Sirius.
Den andra halvleken inleddes med att Sirius direkt hade bud på 2-0, men istället för en utökad ledning så vände spelet, och Kalmar kunde enkelt sätta 1-1 efter passivt försvarsspel, där både en ständigt löpande Oliver Berg såväl som målskytten Isak Jansson fanns fria i straffområdet. Siriusspelarna upplevdes stå på hälarna i situationen även om man kanske blev lite ställda av en mindre riktningsförändring på bollen. Målet innebar en omställning av matchbilden, från en relativt jämn match till att det var Kalmar för hela slanten. Sirius agerar nervöst och slår bort passning efter passning medan ett Kalmar fyllt av nytt självförtroende forsar på i anfall efter anfall och det känns som att 2-1 hemmalaget, hänger i luften. Men det dröjer och det momentum Kalmar hade efter kvitteringen avtar och Sirius börjar kunna ta tag i bollen igen. En anonym Johan Karlsson byts ut, och in på mittfältet kommer istället Jamie Roche som åter har börjat få matchförtroende och som man insett kanske passar bättre längre fram i planen, än i mittlåset. Ett korrekt byte av tränare Daniel Bäckström, i ett skede där matchen står och väger. Och den gör så i ytterligare 10 minuter, står och väger alltså, sedan anfaller Kalmar. Piotr Johansson hyllas för sin klackpassning till Oliver Berg som distinkt kan skjuta in 2-1, men frågan är om det inte återigen är Sirius passiva försvarsspel som bör ifrågasättas. För målet ser, precis som Kalmars första mål, alldeles för enkelt ut. Här glider tyvärr matchen helt ur händerna för Sirius och orken att komma tillbaka finns inte, istället kommer 3-1 på straff, efter att en annars duktig August Ahlin fällt en Kalmarspelare. Klyschan att ett mål kan förändra en matchbild, tycks i Sirius fall vara väldigt lite klyscha och väldigt mycket sanning.
Pilotprojektet Rydström bedrev i Uppsala under 2 säsonger har nu börjat ge frukt, tyvärr för tränarens nuvarande klubb, Kalmar FF och inte för IK Sirius. Förlusten innebär att blåsvart nu nervöst får snegla nedåt i tabellen där det är tätt om poängen kring negativt kval, lagen på Ö, SK och FK känns däremot relativt avhakade i den absoluta botten. Kampen på den undre halvan blev heller inte mindre jämn av att Mjällby lyckades slå MFF och knipa 3 poäng.
Skadan på Nwadike är kanske mer ödesdiger för Sirius som lag än vad man först befarat. Defensiven känns ibland icke-existerande; passiviteten och avsaknaden av individuell defensiv skicklighet är påtaglig och något laget måste få ordning på för att undvika en direkt strid runt strecken. Mathisen var under de första matcherna som mittback otroligt resolut, men det initiala självförtroendet tycks nu vara som bortblåst.
Precis som mot Norrköping tog Sirius en tidig ledning i matchen, då kom både kvittering och underläge snart, nu dröjde det, men kom så småningom. Att försvara och spela i ledning är även det något som måste bli bättre, känslan av att ha möjligheten att på egna villkor bärga segern måste trumfa känslan av att allt kan förloras. Någon måste leda Sirius i den övertygelsen, frågan är, vem?
Adam Ståhl sa efter matchen att Kalmar är bra och skickliga. Min bedömning är att Kalmar kanske inte besegrade Sirius, just på egen skicklighet, utan snarare på Blåsvart tafatthet.
