1985 vs 2005, Del 2
I andra delen av vår artikelserie tittar vi med hjälp av Billy Lansdowne och Peter Karlsson närmare på succésäsongen 1985. Vi fördjupar oss även i de Europacupmatcher Kalmar FF spelade under det glada 80-talet.
Röda Bröder presenterar stolt den andra delen i vår artikelserie 1985 vs 2005.
DEL 2
Efter säsongen 1984 fick Kalmar FF utstå hård kritik för att ha varit tråkiga och målsnåla. Den främsta orsaken var naturligtvis det faktum att laget endast mäktade med 17 mål på 22 matcher, och var med det sämst i allsvenskan. Under säsongen 1985 gav Allan Hebo-Larsens grabbar svar på tal, och det rejält. 37 mål framåt var näst bäst i serien, endast IFK Göteborg var värre med sina 38. Peter Karlsson och Billy Lansdowne vann tillsammans med Örgrytes Sören Börjesson skytteligan med tio mål vardera. Johny Erlandsson var inte långt efter med sina sju mål. Tillsammans gjorde trion 27 mål vilket var en starkt bidragande orsak till andraplatsen, men vad var förklaringen till denna förvandling?
PK: Martin Holmberg tillkom, och vi gick över till att spela 3-4-3. Vi var väl egentligen tre anfallare med mig, Billy och Johny Erlandsson.
BL: Den främsta anledningen om man jämför säsongerna 1984 och 1985 var antalet matcher alla spelade, Billy tar del av statistiken vi plockat fram och fortsätter.
– Det är fantastiskt, jag har aldrig sett sådana siffror, och jag spelade tydligen näst minst av alla de här elva med 19 matcher. För min del var det också en markant skillnad på att spela i division 1 och i allsvenskan. Det var en oerhört stor skillnad på kondition och fysik och inga lag hade några ”passagerare”. I ettan mötte vi lag som Grimsås och Myresjö som utan att vara elak kanske hade 4-5 riktiga fotbollsspelare i laget. I allsvenskan var det betydligt tuffare, så det tog det nog ett år att anpassa sig.
Billy Lansdowne gjorde alltså tio mål under säsongen. Sex av dem tillkom i två matcher då han gjorde hattrick, det första gjorde han på sin 26-årsdag.
BL: Ja, det stämmer. Det första var mot Trelleborg på min födelsedag.
RB: Vi vill nog snarare ha det till att det var mot Mjällby.
PK: Ja, matchen mot Trelleborg var inte förrän i tionde omgången så det verkar stämma.
BL: Det är klart, det var ju senare. Så då måste det ha varit i den matchen, för vi åkte till Borgholm direkt efter, så mycket kommer jag ihåg.
PK: Så det kommer du ihåg?
BL: Väsentligheter kommer man alltid ihåg.
Annars blandades det och gavs en del under seriens gång. Storsegrar mot Mjällby (5-0) och Halmstad (4-1) varvades med brakförluster mot IFK Göteborg (2-6), Trelleborg (0-4) och AIK (0-5).
PK: AIK var ju ganska kul också för det var väl en av de få TV-sända matcherna vi hade.
BL: Om jag får inflika fast det kanske inte är så relevant, jag spelade inte mot Trelleborg för jag var skadad. Jag missade den matchen och sedan den mot Göteborg hemma.
PK: Nej, du missade ju Hammarby hemma.
BL: Hammarby hemma? Ja, det gjorde jag ju. Men jag missade även matchen mot Trelleborg har jag för mig.
PK: Det kan hända, men mot Hammarby var du inte med i alla fall, då låg du hemma för att du hade fått ett knä mellan benen av Anders Jonsson.
BL: Ja det stämmer, den idioten.
Fotnot: Billy verkar ha bättre koll på sin frånvaro här än när han i del 1 felaktigt hävdade att han aldrig spelat mot Skövde. Enligt vad vi erfar så missade han matcherna mot Trelleborg borta i omgång 15 och Göteborg hemma i omgång 16. Han missade även matchen mot Hammarby som Peter hävdade, men vem denna Anders Jonsson som skulle ha haft ett knä med i spelet är har vi inte lyckats reda ut.
Kalmar FF klev upp på andraplatsen i tabellen efter 1-2 segern mot Öster borta i 13:e omgången, en placering man sedan höll säsongen ut. I sista matchen tog KFF emot Malmö FF i en ren seriefinal hemma på Fredriksskans. Skåningarna hade dock två poängs försprång och Kalmar var tvungna att vinna stort för att kunna gå förbi med hjälp av målskillnad. Hur gick tankarna inför matchen? Gick man för seriesegern eller ville man slå vakt om andraplatsen gentemot jagande Örgryte?
PK: Inställningen var att vinna matchen, vi ville ju vinna serien.
BL: Men jag tror inte att Kalmar hade vunnit mot Malmö på säkert 50 år. Vi förlorade i och för sig inte ofta mot dem, men vi vann nästan aldrig heller.
RB: Belönades ni med medaljer för andraplatsen eller var det slutspelet som avgjorde?
BL: Jodå, stora silvret fick vi. Jag har inte kvar den längre, den har försvunnit, men jag har haft medalj.
Andraplatsen resulterade förutom stora silvret i en slutspelsplats. De fyra främsta lagen i serien tog sig till SM-slutspelet och förutom KFF handlade det om Malmö FF, Örgryte IS och IFK Göteborg. Kalmar FF lottades att ta sig an ÖIS i sin semifinal, men trots att Billy och PK gjorde varsitt mål i första matchen på Ullevi blev det förlust med 4-2.
PK: Ja, vi fick en smakstart och tog ledningen med 1-0 redan efter fyra minuter.
BL: Det var Bosse Heléns fel.
RB: Bosse Helén?
BL: Domaren alltså, han dömde straff. Magnus Arvidsson gjorde ingenting när Thomas ”Polletten” Larsson ramlade i straffområdet. De satte straffen och det blev 4-2 på Ullevi och då hade vi ingen chans. Men fram till 3-2 var vi absolut med i matchen. Jag pratade med Bosse Helén direkt efter för jag sparkade nämligen ner ”Polletten” omedelbart efter avspark för jag var så förbannad på honom. Jag skulle ha blivit utvisad men Bosse sa till mig att ”jag måste erkänna att jag kanske dömde fel, så jag förstår att du blev förbannad och därför blev det bara varning”.
PK: Han (Bosse) var ju lite av en mysgubbe som gärna pratade med spelarna, det var en domare som man inte kunde bli förbannad på.
BL: Ja det var han, men i vilket fall som helst så var det skillnaden, anser jag i alla fall. Helt plötsligt hade vi två måls marginal hemma och då gjorde de dessutom 1-0 redan efter 5-10 minuter.
PK: Faktum är ju att vi inte spelade så jättebra i de sista matcherna i allsvenskan. Men Örgryte hade ju en period då det bara gick spikrakt uppåt. De spelade som i ett rus och slutspelet var helt och hållet deras.
BL: De vann ju finalen mot Blåvitt sedan, så det säger sig ju självt.
Ingen lycka i slutspelet alltså, men andraplatsen gav ju också en biljett ut i Europa. I UEFA-cupen 1986 ställdes Kalmar FF mot tyska storlaget Bayer Leverkusen. Första matchen spelades hemma på Fredriksskans och 1-4 till västtyskarna. Kalmars tröstmål gjordes av Peter Nilsson i 67:e minuten.
PK: Ja, vi var inte ens i närheten.
BL: Jag var inte med i Tyskland på grund av skada, men jag spelade hemma. De hade en kille som hette Bum-Kun Cha från Korea, och jag vet att jag blev så förbannad på Håkan och Magnus Arvidsson för att han vände bort dem så jävla lätt. Men efter matchen när jag såg hans jävla lår va, du vet han var ju som en stridsvagn. Det var ingen som vände bort Magnus eller Håkan i allsvenskan, inte ens Torbjörn Nilsson så jag undrade vad fan de höll på med. Sedan kom jag underfund med att han Cha nog var ganska bra.
RB: Returen i Tyskland slutade också med förlust, 3-0 om vi inte har helt fel.
PK: Det stämmer men Kalmar FF hade ju bara svenska meriter så när vi kom ut där var vi chanslösa.
Då det är högaktuellt med cupspel även för dagens Kalmar FF hoppar vi fram till 1987 då KFF vann svenska cupen och på nytt fick chansen ute i Europa. I Cupvinnarcupen 1987-88 tog man sig igenom första omgången genom att besegra isländska IA Akranes med 1-0 på hemmaplan. I andra omgången väntade Sporting Lissabon. Peter Karlsson hade lämnat FF men Billy var med.
BL: Ja, inför rekordlåg publik, om det står sig än idag vet jag inte men jag tror att det var 602 personer (Nja, 2107 enligt våra uppgifter) och det ösregnade. Men vi vann med 1-0 efter mål av Torbjörn Arvidsson i 85:e.
RB: Men sedan blev det en annan historia när ni kom till Portugal?
BL: Vi spelade jävligt bra i Portugal, men en skotsk domare gav dem straff i den 54:e minuten på grund av att de hade en skotsk tränare som hette Peter Burton. Vi var jävligt bra och aggressiva, de hade en kontring och jag ska aldrig glömma det här för vi fick en frispark vid mittlinjen. Peter Nilsson hade bollen och jag spelade mittback då, jag spelade mittback både hemma och borta, jag hade kommit upp för en långboll. Det var ingen som markerade mig och Peter såg det och skulle bara med vänsterfoten lyfta över en 10-20 metare. Men han fick en sån jävla pissträff så deras målvakt kunde ta ner bollen med händerna och sätta igång spelet snabbt. Jag var uppe, Torbjörn Arvidsson var på väg upp med. Kontring. Håkan Jägerbrink spelade högerback den dagen och de hade en liten snabb ytter som gick förbi honom. Så han glidtacklade ut bollen och straff blåste den jäveln, och jag blev så förbannad. Det stod 1-1 med 20 minuter kvar men sedan blev Tobbe Arvidsson utvisad och även det var tveksamt. Sedan hade de en brasse som hette (Paulinho) Cascavel som efter det gjorde hattrick på fem minuter och då var det självklart kört.
Fotnot: Enligt vad Röda Bröder erfar så slutade matchen i Portugal 5-0 till Lissabon. Cascavel gjorde mycket riktigt hattrick, men han gjorde de tre första målen varav det första var på straff redan i den 34:e minuten. Torbjörn Arvidsson blev mycket riktigt utvisad i den 57:e minuten. Duilio fastställde slutresultatet med sitt 5-0 mål i den 74:e minuten, så hur det kunde stå 1-1 med 20 minuter kvar är för oss en gåta.
Peter Karlsson fortsätter.
– Nej man vet ju det att man inte orkar resa sig, för man har inte en chans där nere.
BL: Och dessutom, här har du beviset för hur mycket Kalmar FF satsade på Europacuper då. De bestämde sig direkt efter att säsongen var slut här att vi skulle ha en liten avslutningsresa i samband med att vi skulle till Portugal. Så vi tänkte att det var ju jävligt schysst, det är ju perfekt. Matchen var på en onsdag så logiskt sett hade vi flugit ner på måndagen, tränat på tisdagen och spelat på onsdagen för att sedan stanna kvar torsdag, fredag och lördag. Men nej, nej, nej. Vi flög ner på torsdagen, festade fredag, lördag, söndag, tränade måndag och tisdag, spelade på onsdagen och åkte hem på torsdagen. Det säger sig självt va? Men vadå, det var då.
Ja, det var då det. Men i och med årets framgångar får Kalmar FF åter igen chansen att visa upp sig i Europa. Närmast väntar den Skandinaviska turneringen Royal League. Vi är så klart nyfikna på vad Billy och PK anser om hur chanserna att lyckas ser ut för dagens upplaga.
BL: Realistiskt ingen alls.
PK: Nej, egentligen inte med tanke på motståndet. Fast samtidigt så tror jag att de kommer att bli ganska förvånade när de möter Kalmar FF med det försvarsspelet man har. Men dansk fotboll är ju byggd på mycket passningsspel och rörelse så det gäller att se upp.
Med de positiva orden om den kommande turneringen sätter vi punkt för andra delen. Men redan nästa lördag kommer tredje och sista delen av vår artikelserie 1985 vs 2005. Med Billy och Peters hjälp kommer vi att plocka fram en drömelva bestående av spelare från årgångarna 1985 och 2005. Dessutom kommer vi att prata framtid och så var det där med att Peter Karlsson skulle värvas som ersättare för självaste Mario Kempes. Nästa lördag var det.
