Minnesvärt: Division 2 och Cupvinnarcupen - samtidigt! Del 1
Gästboksskribenten "Köpenick" gör nya återblickar down memory lane. Den här gången tar han oss med till den fasansfulla hösten 1987 då KFF degraderades till Division 2.
Söndagen den 18 oktober 1987 är utan tvekan den värsta dag jag upplevt under alla år jag följt Kalmar FF. Degraderingen nio år senare var visserligen smärtsam den också, men går inte alls att jämföra med chocken -87. Nedflyttningen ur allsvenskan året dessförinnan hade varit en oväntad snyting, dock kunde den trots allt betraktas som ett olycksfall i arbetet. Självklart skulle FF upp igen direkt, det var också tio av de 14 tränarna i söderettan övertygade om inför säsongen.
Men 1-1 på Fredriksskans mot IFK Hässleholm i söderettans sista omgång innebar att Kalmar FF, som bara två år tidigare med i stort sett samma lag blivit tvåa i allsvenskan, säsongen därpå inte skulle återfinnas i någon av landets två högsta divisioner. Detta för första gången sedan 1943.
Spelåret -87 inbegriper emellertid också klubbens största framgång någonsin i en internationell tävlingsmatch - och den kom bara tre dagar efter lagets degradering. Då slog FF portugisiska topplaget Sporting från Lissabon med 1-0.
Man kan inte föra en av de här båda matcherna på tal utan att komma in på den andra. De hänger ihop på samma sätt som natt och dag, som vatten och vin, som mr Hyde och dr Jekyll.
Det hade börjat gå snett direkt på våren. Nye tränaren Janne Sjöström, målkung i Hammarby på 70-talet, blev svårt sjuk under en badsemester i Israel och tvingades - mot sin vilja - att sluta redan i maj. Han ersattes av Göran Andersson, som tränat FF flera gånger tidigare.
Under våren blandades hyggliga insatser med rejäla genomtramp, men det kändes ändå som att om laget bara kom upp i normal driftstemperatur skulle allt nog ändå kunna ordna sig till slut. Känslan förstärktes när FF i cupfinalen på Råsunda den 28 juni gjorde en riktigt bra match och hur säkert som helst slog blivande seriesegrarna i söderettan Gais med 2-0 (mål av Billy Lansdowne och Björn Wigstedt).
Men efter att ha vunnit hemma över Oddevold med 2-0 (mål av Johny Erlandsson och Peter Nilsson) i början av augusti tog det tvärstopp. Stämningen i laget ska heller inte ha varit den bästa, snacket gick om att en del spelare vägrade sitta i samma omklädningsrum som vissa andra. Av de elva matcher som återstod av serien vann laget bara en, mot Karlskrona med 2-1 (mål av Janne Jansson och Johny).
Även om ingen riktigt ville inse det, varken på läktarna eller i laget, så stod det i oktober klart att läget var akut: Kalmar FF riskerade att åka ur landets näst högsta serie. Senast något sådant inträffat var 1935.
Inför sista omgången var Skövde AIK redan avsågat. FF låg på den andra av de båda nedflyttningsplatserna med 20 poäng och åtta minusmål (seger gav på den här tiden fortfarande två poäng). Ovanför strecket fanns Karlskrona AIF med 21 poäng och nio minusmål, samt IFK Hässleholm med lika många poäng som KAIF och åtta minusmål.
I sista omgången tog Karlskrona emot Bromölla, som inte hade något att spela för, medan FF mötte just Hässleholm. Seger för FF så skulle kontraktet vara räddat. Oavgjort kunde också duga, om Karlskrona inte tog poäng av Bromölla. För Hässleholms del räckte det i vilket fall som helst med att inte få stryk i Kalmar.
FF-truppen hade checkat in på Möre Hotell i Söderåkra på lördagen för att ladda upp och koncentrera sig inför ödesmatchen. Och det blev verkligen en bra tillställning på Fredriksskans, något som var båda lagens förtjänst, även om skåningarna särskilt i andra halvlek stundtals blev utspelade av FF.
Efter en dryg kvart får FF:s målvakt Jörgen Tellqvist, som året innan åkt ur norrettan med Ope, göra en fenomenal parad på Konny Petterssons skott. FF kontrar direkt, Stefan "Lill-Bua" Alexandersson skickar fram bollen till Janne Jansson, som klipper till med en utsida som överrumplar Hässleholmsmålvakten Ola Wendel (som så sent som 2003 har agerat reservmålvakt i Mjällby AIF). Bollen smiter in alldeles intill stolpen; 1-0 till FF.
Hässleholm tar så kommandot i matchen och nyblivne pappan Billy Lansdowne - Billy jr hade kommit till världen två dagar innan matchen - får fullt upp i sin nya roll som libero bredvid Håkan Arvidsson. Göran Andersson har vaskat om rejält i laget och Billy, som mer än någon annan fått bära hundhuvudet för FF:s eländiga säsong och dessutom dragits med småskador mest hela året, lever upp till förtroendet. En enda gång i matchen förlorar han en nickduell mot gästernas Stefan Gustavsson men Tellqvist gör en ny idioträddning. En liten stund senare gör Peter Persson bort Micke Marko i straffområdet och Gustavsson är åter nära att göra mål.
I slutet av halvleken får 19-årige blivande Halmstadslegenden Torbjörn Arvidsson chansen att sätta huvudet till ett perfekt Peter Nilsson-inlägg, men Wendel i Hässleholmsmålet är rätt placerad och klarar den stenhårda nicken.
I andra halvlek måste Hässleholm satsa mer framåt, eftersom läget i Karlskronamatchen innebär att skåningarna befinner sig på nedflyttningsplats. Det ger fritt fram för Peter Nilsson och Janne Jansson på vänsterkanten. "Lill-Bua" slår hål i luften i bra läge efter ett inlägg från Nilsson. Johny träffar åtminstone bollen efter en Marko-frispark, men skottet blir för tamt.
I 67:e minuten uppstår den riktigt stora chansen. Torbjörn Arvidsson bryter på mittplan, Janne Jansson drar åter upp ett anfall till vänster och chansar med ett skott. Wendel reflexräddar och på returen har Martin Holmberg bara att slå bollen i öppet mål. Då kommer Wendel farande från ingenstans och gör en helt osannolik fotparad.
Drygt fem minuter före slutsignalen inträffar den stora katastrofen. FF:s mest meriterade spelare, 35-faldige A-landslagsmannen Peter Nilsson, med tre framgångsrika säsonger bakom sig i belgiska topplaget Club Brugge, fläker sig efter en Hässleholmspassning vid mittlinjen. Resultatet blir att bollen går mot FF-målet och hamnar hos gästernas Peter Persson. Marko tvekar ett ögonblick, Persson får fritt fram, rundar den utrusande Tellqvist och rullar obevekligt in 1-1. Linjemannen har flaggan uppe, men bollen kom ju från en FF-fot och målet blir helt korrekt godkänt.
Det enda FF får ihop till i matchens sista minuter är en frispark som Janne Jansson slår mitt på Wendel. Sedan är allt över. Matchen i Karlskrona slutar 1-1 den också. Kalmar FF har trillat ur söderettan.
- Att vi fick 1-1 är mer än tur, det är en gudagåva, jublar en salig Peter Persson efter matchen.
- Mitt livs bittraste stund, konstaterar veteranen Johny Erlandsson, som blir kvar längst av alla i omklädningsrummet och utan att riktigt förstå bara sitter och skakar på huvudet åt alltihop.
Tre dagar senare ska det nyblivna division 2-laget ta emot 16-faldiga portugisiska ligamästarna Sporting från Lissabon...
Matchfakta:
Fredriksskans, 18 oktober 1987, div 1 södra, omg 26
Kalmar FF-IFK Hässleholm 1-1 (1-0)
1-0 Jan Jansson (17)
1-1 Peter Persson (84)
Domare: Örjan Andersson, Köping
Publik: 2 604